Index

Fyra sekel i pekfingrets tjänst



Index är inte bara ett register över innehållet i exempelvis en bok utan också den helvetets mun dit den katolska kyrkan skickade de böcker och de författare den inte gillade. Den första Index-boken publicerades under påven Paulus IV år 1559, mitt i motreformationens tid. Det tog fyra sekler innan Index avskaffades av påven Paulus VI, år 1965. Paulus i början och Paulus i slutet. 

UR ARKIVET

Index var det religionen använde för att göra människorna dummare. Den katolska kyrkan skapade Index för att undvika de idéer som inte stämde med de kanoniska, allt det som kunde störa kyrkans doktrin och praxis.

Den aktuella kulturella dekadensen i vissa länder, som till exempel i Spanien men framförallt i Italien, härstammar från den tiden. För att kunna undvika att böcker och idéer skulle komma från andra länder introducerades stränga tullkontroller. Kyrkans övervakningspolitik stöddes av många makthavare som i den såg en möjlighet att bli av med sina fiender. I vissa fall var straffen för dessa "boklangare" väldigt hårda. Fram till en bra bit in på 1600-talet kunde man bli dömd till döden för detta brott.

Index Librorum Prohibitorum
Index Librorum Prohibitorum

Detta betydde att blomstringen av universitet, skolor, filosofi och nytt tänkande som hade varit så stor och så betydande under 1300- till 1500-talen fick ett plötsligt avslut. Konsekvenserna av förtrycket kan även förklara det ekonomiska och sociala gapet som fanns åtminstone fram till mitten av 1800-talet mellan till exempel Italien och andra länder där den katolska kyrkan inte hade makt. Boken blev någonting som man skulle undvika, någonting som överhuvudtaget tillhörde Satan. Det förklarar kanske varför vissa sydeuropéer inte har bokläsningen som vana ännu i våra dagar.

Många intellektuella - som redan hade en viss tendens till "kurtisanism" anpassade sig till de nya reglerna - med några undantag för filosofer som Vico och författare som Cuoco och Parini.


Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

I Nordeuropa uppmanade den reformata kyrkan till bibelläsning medan den folkliga enkelheten, det vill säga analfabetismen, främjdes i södra Europa (Italien, Spanien, Frankrike). Allt det som genom böcker och tidningar hade kunnat bidra till utveckling av kultur och samhälle i dessa länder sågs med misstänksamhet och censurerades.

Även universiteten fick få resurser och en mycket begränsad rörelsefrihet. Vetenskapen: fysik, medicin och även matematik var discipliner som tycktes ifrågasätta de heliga skrifterna. Rentav föreläsningarna var under inkvisitionens kontroll. Det tvingade akademikerna att tala och skriva kryptiskt. En språklig vana fortfarande kvar i vissa akademiska kretsar.

Den tyska teologen Hubert Wolf publicerade för några år sedan en intressant bok: Inquisition, Index, Zensur: Wissenskulturen der Neuzeit im Widerstreit. Hubert Wolf, katolik och docent i kyrkohistorien vid universitetet i München, kunde basera sin forskning på originaldokument bevarade i Vatikanen. Detta är som bekant möjligt sedan 1998. Hubert Wolf är den första historikern som läste de argument som den katolska kyrkan använde under de rättegångar som bestämde ödet för en bok. Domarna brydde sig i vissa fall inte ens om att läsa boken innan de fattade det som idag kunde kallas en fatwa.

Bland de författare som fick sina böcker dömda till Index finner vi bland flera andra: Gustave Flaubert, Immanuel Kant, Giordano Bruno, Jean-Paul Sartre, Simone de Beauvoir, Friedrich Nietzsche, Heinrich Heine, Karl May, De Sade, Charles Baudelaire, André Gide, Alberto Moravia, katolska teologer som Franz Heinrich Reusch och Adolph von Knigge. Till och med Harriet Beecher Stowe, som kanske är mest känd för sin roman Onkel Toms stuga, som väckte en stor opinion mot slaveriet när den publicerades (20 mars, 1852), var bland Indexböckerna!

Det fanns dock böcker som blev frikända, men beslutet offentliggjordes inte för att undvika reklam åt en bok som ändå hade väckt misstro. 1874 kunde dock historikern Ferdinand Gregorovius tacka påven Pius IX offentligt för att - på grund av Index - hans böcker nått enorm försäljningsframgång.
En bit in på 1900-talet riskerade teologerna inte bara att förlora sina jobb, utan att också bli bannlysta. Ett exempel: fransmannen Alfred Loisy, irländaren Gorge Tyrrell och italienaren Ernesto Buonaiuti - detta för att de använde den bibliska exegesen i lärandet. Idag främjar den katolska kyrkan det exegetiska lärandet överallt.

Andra författare och böcker som den katolska kyrkan bannlyste är Alfred Rosenberg och filosofen Giovanni Gentile, men inte Adolf Hitler, Benito Mussolini, Lenin och Stalin. Varför det? Kyrkan kämpade mot nazism, fascism och kommunism (liberalism också i många fall), de var ju ideologier som ville grunda samhället på värderingar som inte var precis kristna. Men värre var det att bryta mot traditionen att katoliker har plikten att lyda staten. Paulus säger i Romarbrevet 13 1-7:

Varje människa skall underordna sig den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är insatt av honom. Den som sätter sig emot överheten står därför emot vad Gud har bestämt, och de som gör så drar domen över sig själva. Ty de styrande inger inte fruktan hos dem som gör det goda utan hos dem som gör det onda. Vill du slippa att leva i fruktan för överheten, fortsätt då att göra det goda, så kommer du att få beröm av den. Överheten är en Guds tjänare till ditt bästa. Men gör du det onda skall du frukta, ty överheten bär inte svärdet förgäves.

Den är en Guds tjänare, en hämnare som straffar den som gör det onda. Därför måste man underordna sig den inte bara för straffets skull utan också för samvetets skull. Det är också därför ni betalar skatt. Ty de styrande är Guds tjänare, ständigt verksamma för just denna uppgift. Fullgör era skyldigheter mot alla: skatt åt den ni är skyldiga skatt, tull åt den ni är skyldiga tull, vördnad åt den som bör få vördnad och heder åt den som bör få heder.

Ännu i slutet av 1940-talet bannlyste påven Pius XII samtliga kommunister, men detta beslut fick ett kort liv. Johannes XXIII tog bort bannlysningen och öppnade vägen till avskaffandet av Index. En annan påve, Paulus VI, avskaffade Index den 7 december 1965 och föreslog dialog och öppenhet. Han insåg att boken inte längre var det enda medlet för att sprida idéerna. Det fanns radio, teve, bio. Han kunde inte veta att bara några år senare hade internet gjort kontrollen nästan omöjlig. Tack vare Gud!

Text Guido Zeccola

UTGÅVA 2019:3 | DET BOKLIGA

Foto: Bibliotheek Bornem

Varför läsa skönlitteratur?

Varför läsa skönlitteratur? Här är svaren!

Av: Lena Kjersén Edman
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Ett exempel på ett nummer AVB.

När det var bättre förr

Det är över femtio år sedan sista numret av Sveriges utan konkurrens bästa novelltidskrift kom ut. Någon riktig efterföljare har den aldrig fått och det är lite synd att behöva...

Av: Bertil Falk
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Detalj ur omslag

Hur viktiga är bokomslagen?

Väljer du böcker efter bokomslaget? Författaren? Berättelsen? Genren? Det är många kriterier att ta hänsyn till när man ska välja en bok att läsa. I dag tar det visuella stor...

Av: Lisbeth Ekelöf
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Index

Fyra sekel i pekfingrets tjänst

Index är inte bara ett register över innehållet i exempelvis en bok utan också den helvetets mun dit den katolska kyrkan skickade de böcker och de författare den inte gillade...

Av: Guido Zeccola
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Foto: Stocksnap

Bibliofiler i alla länder, förenen eder!

Vad är böcker? Peter Bodén, antikvariatsbokhandlare, slår ett slag för bibliofilin.

Av: Peter Bodén
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Foto: Thorsten Frenzel

Antikvariaten och framtiden

Hela samhället förändras - snabbt. Hur förändras antikvariaten? Svenska antikvariatföreningens ordförande Mats Petersson resonerar kring antikvariatens plats och betydelse.

Av: Mats Petersson
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Bertolt Brecht. Wikipedia

Ett bibliotek att fundera på

Vilka var böckerna Bertolt Brecht använde sig av i sitt skrivande?Jan Myrdal har närmare skärskådat Bertolt-Brecht-Archivs nya praktutgåva av den bibliografiska förteckningen över författarens efterlämnade bibliotek.

Av: Jan Myrdal
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Illustration av Antoine Joseph Wiertz

Ingemisco

Guido Zeccolas lyrik kretsar här kring döden, kärleken, ideal och omoral.

Av: Guido Zeccola
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 30 september, 2019

Foto: Leeroy agency

Den brinnande boken

Att bränna en bok - Mathias Jansson diskuterar bokens brinnande aktualitet.

Av: Mathias Jansson
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Foto: Counterdesign

En bok är för mig aldrig ett ting

Följ Crister Enander in bland myllrande bokryggar.

Av: Crister Enander
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Mer lyrik

Månadens prosa

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

Tidningen Kulturen presenterar stolt september månads prosa.

Av: Per Teofilusson
Månadens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.