Foto: Thorsten Frenzel

Antikvariaten och framtiden



Hela samhället förändras - snabbt. Hur förändras antikvariaten? Svenska antikvariatföreningens ordförande Mats Petersson resonerar kring antikvariatens plats och betydelse.



En vanlig uppfattning som många har - och som många dessutom gärna vill delge sin lokale antikvariatshandlare - är att det knappt längre finns några antikvariat och att de sista också håller på att försvinna. Som tröst till antikvariatshandlaren läggs gärna till att detta förstås är en mycket tråkig utveckling. Detta framförs oftast inte som en uppfattning utan som något man vet.

En närbesläktad fråga jag som ordförande i Svenska antikvariatföreningen ibland får är om hur den antikvariska bokmarknaden egentligen mår idag. Ofta ställd med lite medlidande i rösten. På den frågan brukar jag svara att den antikvariska bokmarknaden förmodligen aldrig har varit större eller omsatt mer pengar än vad den gör idag. Men jag lägger då till att det har heller aldrig funnits lika många aktörer på den antikvariska bokmarknaden som det finns idag.

Men hur går då det ihop, att det aldrig tidigare har funnits lika många aktörer på den antikvariska bokmarknaden med att det snart inte finns några antikvariat kvar? Det blir ju en motsägelse.Men hur går då det ihop, att det aldrig tidigare har funnits lika många aktörer på den antikvariska bokmarknaden med att det snart inte finns några antikvariat kvar? Det blir ju en motsägelse. För att svara på det får vi gå tillbaka och fråga oss dels ifall det verkligen stämmer att alla antikvariaten försvinner, dels hur antikvariaten egentligen ser ut idag.

Det är svårt att få fram statistik på antalet antikvariat, i alla fall utan att lägga ner ett mycket stort arbete på undersökningen. För övrigt en undersökning som någon gärna får ta på sig att göra! Ett enkelt sätt att börja på är att titta på antalet medlemmar i Svenska antikvariatföreningen genom åren. Det ger förstås bara en indikation eftersom föreningen alltid bara omfattat ett mindre antal av den totala mängden antikvariat. Men det får duga till att börja med.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vid slutet av 1960-talet fanns det 37 stycken medlemsföretag i föreningen med en väldig koncentration till Stockholm där hela 24 av dessa befann sig. Det höll sig sedan ganska konstant kring 35 stycken under hela sjuttiotalet och till början av åttitalet. Däremot minskade successivt stockholmsdominansen. Under 1980-talet ökade medlemsantalet rätt kraftigt, från 36 medlemmar i början till 50 stycken kring 1990. Kring 50 stycken höll det sig sedan under hela 1990-talet, och stockholmsdelen sjönk ner till omkring 40%. Därefter ökade medlemsantalet på nytt och en bit in på 2000-talet var föreningen uppe i 60 medlemmar. En minskning har sedan dess inträtt och idag 2019 kan föreningen räkna 47 medlemsföretag varav 16 stycken i Stockholm.

Ganska kraftiga ökningar av medlemsantalet skedde således under 1980-talet och i början av 2000-talet. Ökningen på 80-talet kan förklaras av att det startade många nya antikvariat under 70-talet. Många gamla stora antikvariat lades då ned vilket öppnade upp möjligheter för nya aktörer samtidigt som det skedde en kraftig efterfrågeökning på böcker. Ökningen i början av 2000-talet kan nog enklast förklaras med internetsökmotorn Antikvariat.net, vilken medlemmar i den svenska, norska respektive danska antikvariatföreningarna då fick tillgång till. Vi kan också konstatera att det efter en lång och stadig uppgång skett en nedgång av antalet medlemmar under de senaste åren. Men det är ändå ingen allvarlig fanflykt, det är fortfarande lika många medlemmar idag som det var i slutet av 1980-talet. Av de 16 medlemsföretagen som idag finns i Stockholm har 11 stycken öppna butiker, dvs affärslokaler med regelbundna öppettider, vilket kan jämföras med 1999 då det var 13 stycken i Stockholm som hade öppna butiker. Det är trots allt inte heller någon speciellt stor förändring.

Så långt alltså medlemsantalet i Svenska antikvariatföreningen. Men vad har hänt med alla de andra, antikvariaten som inte var eller är medlemmar i antikvariatföreningen, alla stora och små antikvariatsbutiker som fanns överallt runt om i de svenska städerna? Finns de också fortfarande kvar?

Innan vi går vidare med den frågan är det nog dags att sticka in en liten exkurs.

På engelska finns en språklig uppdelning mellan ”Antiquarian book sellers” och ”Second hand book sellers”. Den förra kategorien kan vara antingen omfångsrika antikvariat med stor och specialiserad lagerhållning inom särskilda ämnen eller antikvariat med böcker för ”samlare”, dvs böcker som är intressanta av andra aspekter än enbart deras text. Det kan vara originalupplagor, vackra band, dedicerade exemplar, extra sällsynta och eftersökta böcker, äldre böcker etc. etc. ”Second hand book sellers” säljer vanliga böcker, oftast nyare begagnade böcker inom alla möjliga ämnen, billigare än i nybokhandeln eller helt enkelt böcker som har tagit slut i bokhandeln. Man kan med fördel lika gärna fokusera på böckerna och då kan man säga att den senare kategorin handlare säljer läsböcker, dvs böcker som enbart är intressanta pga sin text och sitt innehåll, och den förra kategorin handlare säljer framförallt böcker som innehåller något utöver sin text och sitt innehåll eller så har de en högre grad av specialisering vad gäller sortiment och utvecklad service.

Hur som helst. Denna uppdelning av antikvariat har inte varit så framträdande i Sverige och vi har ju inte heller denna språkliga distinktion mellan verksamheterna. Traditionellt har de flesta svenska antikvariaten genom åren haft inslag av båda, gamla Björck och Börjesson t.ex. blandade fantastiska raritetskataloger med mycket enkla realisationslistor. Trots att utvecklingen visserligen även i Sverige på senare tid gått mot en något mer differentierad bransch så är det fortfarande inte något som är utmärkande för den svenska antikvariatsvärlden. Sverige är sannolikt ett för litet språkområde och marknad för en alltför stor uppdelning och specialisering.

Det som är viktigt att ha i åtanke för det följande är istället de två kategorierna av böcker som visade sig ovan, dvs de böcker som vi kan kalla för läsböcker och de som vi i brist på annat kan kalla för antikvariska böcker. Observera att ålder, innehåll och priser inte nödvändigtvis har något med denna uppdelning att göra. Uppdelningen är användbar framförallt om man ska försöka analysera antikvariatsbranschens utveckling och förutsättningar.

Då, åter till frågan om alla de stora och små antikvariat som inte är eller varit medlemmar i Svenska antikvariatföreningen, och som vi inte statistiskt enkelt kan följa med hjälp av medlemsmatriklar. Vad gäller den stora mängden av antikvariat runt om i de svenska städerna så kan vi nog faktiskt - även utan tillgång till exakt statistik -konstatera att många av dessa, kanske framförallt de mindre antikvariaten med små butiker men även större, försvunnit från stadskärnorna både i de större och de mindre städerna. Bara på Södermalm i Stockholm fanns fortfarande på 1990-talet en stor mängd antikvariat medan de idag antagligen kan räknas på ena handens fingrar. Fast egentligen är det fel att säga att dessa antikvariat har försvunnit. De har nämligen bara flyttat. Vad som hänt är att de har lämnat butikslokalerna i stadskärnorna och flyttat ut – inte så mycket till landet som till nätet. Och varför har de gjort det? Svaret på den frågan kan förenklat ges av en utveckling i två steg, internet och utbud.

Internet, när det slog igenom på allvar kring millennieskiftet, öppnade upp en flodvåg av olika säljkanaler, genom vilka böcker kunde säljas. Som vi såg ovan vad gällde medlemsantalet i antikvariatföreningen så steg detta rätt kraftigt i början av 2000-talet sannolikt som en följd av Antikvariat.net. Böcker visade sig ju nämligen mycket tidigt vara en synnerligen lämplig e-handelsprodukt, vilket internationellt ABE-books och inte minst Amazon snabbt upptäckte. I Sverige kom Bokbörsen tidigt, vid sidan av Antikvariat.net, liksom många andra, varav flera idag förvunnit. Dessutom finns nätauktioner och diverse säljsajter där även böcker lämpligen kan säljas, som E-bay, Tradera, Blocket m.fl. Och som sagt böcker är mycket lämpliga produkter för nätförsäljning. Det är lätt att tala om vad det är för något man vill sälja; författare, titel och inbunden eller häftad. Passformen, som kan vara ett problem för kläder, är inget bekymmer vad gäller böcker och de är dessutom mycket lätta att packa och skicka.

Det blev helt plötsligt mycket lätt för många att direkt lägga ut sina böcker till försäljning på nätet och därigenom nå fram till kunderna. Detta gällde inte bara för alla olika antikvariatshandlare utan även för många med försäljning av böcker lite vid sidan av, och för rena privatpersoner som önskade gallra bland sina böcker eller inte längre hade plats för alla. Vi ska i sammanhanget inte underskatta den gamla vanan att både läsa och göra egna katalogiseringar av böcker som många haft ända sedan den tiden då antikvariatskataloger var en vanlig försäljningskanal. Här ska det förstås också läggas till att gränsdragningen mellan privatperson och antikvariat ibland kan vara lite flytande. Det ökade antalet sådana olika lättillgängliga försäljningskanaler har i alla fall lett till att antalet aktörer som säljer begagnade böcker blivit fler än någonsin.

Att många privatpersoner säljer sina böcker direkt via olika typer av sökmotorer och auktionssajter kan även sägas drabba antikvariaten på olika sätt. Dels är det förstås en fråga för antikvariaten om att få köpa in böcker, vilket ju delvis uteblir om bokägarna själva blir försäljare av sina böcker, dels blir det förstås samtidigt även en konkurrens om bokköparna och det blir slutligen även en fråga om omkostnader. Privatpersoner som säljer de böcker de råkar ha till hands behöver förstås inga extra lagerkostnader utöver sin vanliga hyra, om det hela inte utvecklas mot mer affärsmässig verksamhet vill säga (och kanske inte så mycket skattekostnader heller) medan antikvariatshandlaren som köper in och säljer de böcker hen (oftast han) vet går att sälja behöver både lager och ibland kanske personal, för att inte nämna bokförings- och skattekostnader etc.

Den direkta följden av detta har blivit att utbudet av vanliga begagnade nyare böcker, läsböcker, har ökat kraftigt. Och det förstås; ett stort utbud på bra böcker och bra litteratur är ju givetvis något eftersträvansvärt. Men ur ett marknadsperspektiv måste det också balanseras av en lika stor efterfrågan. Hittills har effekten framförallt varit att priset på vanliga böcker relativt sett har pressats neråt. En normal, begagnad bra roman som inte har något extra har idag på nätet ungefär samma pris, eller lägre, som den jämförelsevis hade i butikerna på 1990-talet eller kanske t.o.m. som på 1980-talet. Det säger sig självt att om man idag vill kunna leva på att sälja vanliga bra läsböcker, så måste man sälja många, många fler än vad man behövde göra för några årtionden sedan. För att kunna sälja dessa många, många fler böcker behöver man större lokaler, eftersom böcker trots allt tar rätt mycket plats, och därigenom får man högre hyra och behöver således sälja ännu fler böcker. Hyrorna har dessutom i innerstadsområden i de flesta städer ökat kraftigt de senare årtiondena. Det blir helt enkelt allt svårare att upprätthålla kombinationen av stort lager och stort utbud med ett centralt beläget affärsläge, och den utvecklingen är förstås det som har synts i stadsmiljön sedan ungefär millennieskiftet. Att antikvariat Alfa i Stockholm med sina kilometerlånga hyllsektioner nu dessutom lagt ned sin verksamhet är i sammanhanget ganska talande. Men det är förstås inget nytt utan en utveckling som pågått en längre tid.

Kombinationen av att man inte behöver en lokal centralt i en stad för att nå kunderna, det stora utbudet av böcker på nätet som gjort att genomsnittspriset på en vanlig bok sjunkit, vilket samtidigt inneburit att man måste ha fler böcker och således större ytor för att klara sig och att hyrorna dessutom stigit har gjort att de mindre antikvariaten i stadskärnorna successivt har flyttat ut. Undantag finns givetvis men det har blivit svårt att med en liten butik med hög hyra klara sig på att sälja vanliga böcker. Ska man klara det behöver man stora ytor med låg hyra och då måste man som regel lämna sitt butiksläge i stadskärnan.

Men är detta då en helt ohejdbar utveckling? Kommer det inom en snar framtid inte längre finnas några öppna antikvariat att besöka någonstans och kommer alla bokpriserna bara fortsätta och fortsätta att pressas nedåt, medan det blir allt svårare att försörja sig som heltidsantikvariatshandlare? Här får vi nog återigen plocka fram tanken på de två olika typerna av böcker. Det ovanstående resonemanget om prispress från många handlare och privatpersoner på internet gäller framförallt det som vi kallar begagnade läsböcker. Böckerna som läggs ut till försäljning i allt fler exemplar till allt lägre priser är i första hand vanliga böcker för läsning, alldeles utmärkta böcker givetvis men som regel inte i märkvärdiga exemplar. De vanliga begagnade böckerna för läsning är trots allt det som de flesta människor har (och givetvis även det som de flesta är mest intresserade av).

Även för den antikvariska delen av marknaden, för att övergå till den, såg det - i alla fall en period - ut som att samma fenomen skulle uppstå. Tidigare sällsynta böcker dök upp i exemplar efter exemplar på nätet med alltmer pressade priser, inga gamla sanningar verkade längre stämma om vad som var sökt och sällsynt. Vad få tänkte på då, under internetförsäljningens begynnelse, var att det under en följd av år var stora, gamla antikvariatslager som började katalogiseras och läggas ut på nätet, och inte heller på att dessa lager förstås inte skulle räcka för evigt. Under dessa år ökade också mängden böcker, både på Antikvariat.net och Bokbörsen – för att ta de två största svenska nätsökverktygen för böcker – snabbt och allt verkade bli tillgängligt. Men efter att de flesta antikvariat katalogiserat sina tidigare okatalogiserade stora bokberg och lagt ut böckerna på nätet, så blev dessa antikvariat återigen beroende av nyinköp för att fylla på med nya böcker. De tidigare sällsynta men som det nu verkade alltmer vanligare böckerna började successivt säljas av och försvinna från nätet, och deras antal visade sig inte kunna fyllas på med nyinköp i samma takt. Så de gamla sanningarna om vilka böcker som var sökta och sällsynta har i stor utsträckning börjat bli sanna igen. Många titlar är återigen svåra att finna, oavsett hur många sökmotorer och nätauktioner man letar sig igenom. Priserna stiger.

Det är, för den antikvariska delen av marknaden i alla fall, ett hoppfullt tecken. Antikvariatshandlaren kan återigen i viss mån lita på att en tidigare eftersökt bok ska visa sig lika sällsynt som tidigare och förhoppningsvis lika lättsåld. Det vill säga, det sistnämnda under förutsättning att det fortfarande finns köpare som är villiga att betala det som vår handlare tycker att hans sällsynta bok ska kosta. Men tron på att boken ska gå att sälja till det önskvärda priset underlättar förstås beslutet om att våga satsa pengar på att köpa in den.

I denna grova uppdelning av böcker så ryms det således både en pessimistisk del men även en mer optimistisk vad gäller frågan om antikvariat som syns i stadskärnorna. Men det finns framförallt ett svar på den motsättning mellan de båda uppfattningarna som presenterades i början:

Ja, det har försvunnit många antikvariat från stadskärnorna, men alla har inte försvunnit och alla kommer sannolikt inte heller att försvinna. De som finns kvar kommer däremot huvudsakligen vara de som har någon slags inriktning mot den antikvariska marknaden, vilket inte behöver lika mycket dyrt utrymme och kan ha högre genomsnittspriser per enhet, och kanske också större behov av närkontakt med kunderna.

Nej, det har inte försvunnit så många antikvariat, men de har flyttat från stadskärnornas butiker till nätet. De med stora lager med jättemånga böcker har flyttat till stora lagerlokaler och de med små boklager till vardagsrum och källarlokaler.

Nå, men framtiden då? Kommer det finnas några antikvariat om 50 år? För marknaden i stort är det nog ingen fara, i alla fall inte på halvlång sikt, vare sig för antikvariska böcker eller för läsböcker. Men det kommer ställas höga krav på nytänkande och kreativitet för de som vill vara med, oavsett typ av böcker. Det kommer vara fortsatt tufft att leva på att sälja stora mängder vanliga böcker, med ökande krav på logistik och billiga lokaler för att kunna matcha sjunkande priser, och för butikerna kommer det sannolikt bli alltmer viktigt att synas med olika former av samarbeten och evenemang. Alltfler antikvariat med butiker kombinerar numera också den antikvariska verksamheten med t.ex. förlagsverksamhet där den ena verksamheten får uppmärksamma den andra och vice versa. Att presentera böckerna för kunderna på nya sätt blir också en allt viktigare del av verksamheten när kunderna får mindre tid att själva leta efter vad de vill ha och inte minst att vara lyhörd för nya trender och preferenser bland köparna. På alla nivåer inom antikvariatens verksamhetsvärld sker förändringar i hur verksamheten bör och kan bedrivas. Och varför skulle det inte vara så, när hela samhället förändrats snabbt. Vi ska ha i åtanke att dessa strukturförändringar som antikvariaten genomgår återfinns i många andra branscher också.

På mycket lång sikt finns det ett annat hot vad gäller den begagnade boken, och det är förlagens tilltagande satsningar på e-böcker och ljudböcker (vilka förstås egentligen är text- och ljudfiler och inte några böcker överhuvudtaget), för sannolikt kommer det väl aldrig att kunna skapas några begagnade ljudfiler med litteraturinnehåll som antikvariaten kan sälja. Skulle det vanliga läsandet mer och mer övergå till denna form så är det givetvis på sikt ett hot mot en stor del av antikvariatsverksamheten, och det är det kanske i viss mån redan nu. Än så länge är det huvudsakligen nya deckare och skönlitteratur som kommer i dessa nya format men även modern facklitteratur kan säkert också i framtiden komma att ersättas av nya digitala medier. Den naturvetenskapliga forskningsvärlden är redan nu i stor utsträckning digital. Men det ska nog ändå mycket till innan ens en större del av den äldre litteraturen ersatts av datafiler, så det får nog som hot betraktat anses ligga rätt långt fram i tiden. Det kommer heller inte på samma sätt kunna påverka försäljningen av vår definition av antikvariska böcker, där det som sagt finns andra aspekter än bokens text som är viktiga.

För den framtida branschen är det förstås däremot viktigt att det även fortsättningsvis kommer att produceras fina och välgjorda nya böcker som så småningom kan bli attraktiva antikvariska objekt.

Text Mats Petersson

UTGÅVA 2019:3 | DET BOKLIGA

Foto: Stocksnap

Bibliofiler i alla länder, förenen eder!

Vad är böcker? Peter Bodén, antikvariatsbokhandlare, slår ett slag för bibliofilin.

Av: Peter Bodén
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Index

Fyra sekel i pekfingrets tjänst

Index är inte bara ett register över innehållet i exempelvis en bok utan också den helvetets mun dit den katolska kyrkan skickade de böcker och de författare den inte gillade...

Av: Guido Zeccola
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Detalj ur omslag

Hur viktiga är bokomslagen?

Väljer du böcker efter bokomslaget? Författaren? Berättelsen? Genren? Det är många kriterier att ta hänsyn till när man ska välja en bok att läsa. I dag tar det visuella stor...

Av: Lisbeth Ekelöf
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Illustration av Antoine Joseph Wiertz

Ingemisco

Guido Zeccolas lyrik kretsar här kring döden, kärleken, ideal och omoral.

Av: Guido Zeccola
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 30 september, 2019

Foto: Leeroy agency

Den brinnande boken

Att bränna en bok - Mathias Jansson diskuterar bokens brinnande aktualitet.

Av: Mathias Jansson
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 28 september, 2019

Foto: Bibliotheek Bornem

Varför läsa skönlitteratur?

Varför läsa skönlitteratur? Här är svaren!

Av: Lena Kjersén Edman
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Bertolt Brecht. Wikipedia

Ett bibliotek att fundera på

Vilka var böckerna Bertolt Brecht använde sig av i sitt skrivande?Jan Myrdal har närmare skärskådat Bertolt-Brecht-Archivs nya praktutgåva av den bibliografiska förteckningen över författarens efterlämnade bibliotek.

Av: Jan Myrdal
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Ett exempel på ett nummer AVB.

När det var bättre förr

Det är över femtio år sedan sista numret av Sveriges utan konkurrens bästa novelltidskrift kom ut. Någon riktig efterföljare har den aldrig fått och det är lite synd att behöva...

Av: Bertil Falk
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Foto: Thorsten Frenzel

Antikvariaten och framtiden

Hela samhället förändras - snabbt. Hur förändras antikvariaten? Svenska antikvariatföreningens ordförande Mats Petersson resonerar kring antikvariatens plats och betydelse.

Av: Mats Petersson
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Foto: Counterdesign

En bok är för mig aldrig ett ting

Följ Crister Enander in bland myllrande bokryggar.

Av: Crister Enander
2019 | Kvartal 3 | DET BOKLIGA | 27 september, 2019

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Mer lyrik

Månadens prosa

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

Tidningen Kulturen presenterar stolt september månads prosa.

Av: Per Teofilusson
Månadens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.