Porträtt, Adonis. Foto: Mariusz Kubik (Wikimedia commons), redigerad version.

Adonis och den alkemiska förbindelsen mellan öst och väst



Sigrid Kahle fördjupar sig i en viktig aspekt av poeten Adonis liv och verk: frågan om civilisationerna i världen gäller graden, inte arten. Fosterlandet är språket, språket är fosterlandet.



Den syrisk-libanesiska poeten Adonis (Ali Ahmad Sa´id) har brutit väg för den arabiska moderniteten i lyriken. Han är fullständigt bevandrad i den västerländska litteraturen och samtidigt en lärd utforskare av den arabiska litterära traditionen. Tre irakiska poeter i Bagdad tog efter andra världskriget det befriande första steget till friare versmått och rytmer och öppnade den arabiska poesin mot världen. Stafetten gick vidare 1951 till Beirut i det västtillvända Libanon där Adonis och Yusuf al-Khal startade det litterära magasinet Shi‘r (Poesi) som fram till 1967 blev ett forum för modernistisk arabisk poesi.

Adonis växte upp i Syriens berg, nära en flod som enligt legenden färgats röd av den feniciske guden Adonis blod, nära Ras Shamra, där urgamla kananeiska texter har utgrävts, och nära sin far som var en fattig bonde som kunde klassisk och mystisk poesi utantill. Av en lycklig slump fick han gå i skola i en närbelägen stad och fick studera vid Damaskus universitet. Nationalistiskt medveten om den urgamla förislamiska syriska kulturen öppnade han sig för västerlandets poetiska modernism. Baudelaire och Rimbaud drabbade honom, Heidegger och Nietzsche, Freud.

I Beirut, den modernaste arabiska huvudstaden, hamnade han efter ett politiskt fängelsestraff. Han gifte sig med en kollega, Khalida Sa´id och startade tidskriften Shi‘r, som bar modernismen på sitt baner och försökte införa en ny estetik och friare versmått. De översatte T. S. Eliot, Baudelaire, René Char, Rilke och Walt Whitman. Under en kaskad av fientligheter från konservativa poeter och nationalistiska politiker framtvingades moderniteten, förberedd av förra generationsens poeter, och reformerade den tusenåriga arabiska poesin.

Den flödande ingjutelsen från västerländsk diskurs gav honom ett oväntat perspektiv på den klassiska arabiska diktens dolda möjligheter.Under en vistelse i Paris 1960–61 umgicks Adonis bland tidens främsta franska poeter som varmt slöt upp omkring honom efter att han nått berömmelse med Sånger av Mihyar från Damaskus (1961, på svenska 1991). Där gestaltar Adonis under intryck av fransk och tysk filosofi en egen persona, Mihyar, ”tvivlets såningsman”, en poet utan barlast av traditioner och med framtidsvisioner. Den flödande ingjutelsen från västerländsk diskurs gav honom ett oväntat perspektiv på den klassiska arabiska diktens dolda möjligheter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Adonis upptäckte att surrealism och symbolism ingalunda var någon nyhet i den arabiska litteraturen. Ja, själva Koranen hade den djupt symboliska Ljusets Sura. Han fann arabiska källor hos de sufiska poeterna mellan 800- och 1200-talen. Inte heller de rättade sig efter de rigorösa versmåtten och ändå var de stora poeter vilkas verk har överlevt sekler. Kulturmötet i Paris bar frukt i en antologi i två delar över klassisk arabisk dikt som översatt till franska fick betydelse i väst.

I diktsamling efter diktsamling öppnade Adonis kanaler mellan exempelvis den medeltida arabiska alkemin och Rimbauds tal om ”ordens alkemi”, en ordförvandling som siktar till att frigöra krafter i språket utöver det okändas, bortvändas gräns.

Metamorfosernas bok (1965) innehåller ett koraninspirerat, sufiskt kärlekspoem om lycksalighet, vars metaforiska språk suger näring ur sufiska paradoxer med rötter i den hymnlitteratur skalden upplevt i sin barndom. Diktsviten Falken skildrar den siste umayyadens flykt till Andalusien i en episk dimension där tiden, döden och den ständiga rörelsen från nuet till framtiden bär tydliga referenser till Saint-John Perses Landsflyktens flöjter. Adonis har själv sedan många år blivit en flykting från sitt land.

En tid mellan aska och rosor blir en brytpunkt. Formen förändras. Tillståndet i arabvärlden och politiken föder våldsamma och upprörda diktsviter. I Detta är mitt namn är formen uppbruten och ”mitt land rusar efter mig efter mig i en flod av blod”. 1968, efter sexdagarskriget med dess förödmjukande nederlag som innebar början till slutet för den arabiska nationalismen, grundar Adonis och Khalida Mawâqif (”Etapper”) arabvärldens mest revolutionära och djärva litterära tidskrift som fortfarande utges i London

Förhållandet till västerlandet förändras i En grav för New York (1971). I detta civilisationskritiska metapoem som kom till under Vietnamkriget blandar han kritik av västvärlden med kritik av arabvärlden, poesi och prosa med vredesutbrott och utrop, i söndriga rytmer och versmått, under ständig åkallan av amerikanska och arabiska poeter. Han är inte nådig mot den västerländska civilisationen. ”New York var den andra stad som överväldigade mig efter Paris. Ett helvete för tanken, ett paradis för känslan!”

Åren 1973–75 blir hans diktning storskalig, arkitektonisk till sin struktur. Prosapoem, metahistoriska anspelningar och filosofiska utvikningar uttrycker medlidande med jordens fördömda. Kulturella förbindelser med tider och epoker präglar ”Prolog till de sekteristiska furstarnas historia”. En metafysisk vrede blir nästan outhärdlig i dikten ”Tiden”, skriven efter massakern i Sabra och Chatila (1982). Dock slutar hos Adonis nästan varje dikt i en ton av glädje och tillförsikt. Han kommer ju liksom den poesi han företräder ”från framtiden” och inte från det arabiska förgångna eller ens från nuet.

År 1978 blir han doktor på en översikt över den tusenåriga arabiska poesin vid Jesuituniversitet i Beirut. 1983 bevisas han äran att föreläsa om arabisk poetik vid Collège de France. Adonis blir för araber en poetisk förgrundsgestalt, får epigoner, beundrare, men också fiender. Modernitetens inrusning i den arabiska kulturen har lyckats över förväntan. Den arabiska poesin börjar uppmärksammas i väst och man börjar tro att Adonis ska få Nobelpriset.

År 1986 får Adonis och Khalida asyl i Paris, orten för ”Begärets vandring genom geografins materie”. Exilen är nu hans tema. Stoff för arabisk civilisationskritik fanns det övernog. Bittra resor i arabvärldens metropoler återspeglar arabernas politiska förfall i mastiga diktsamlingar som alltid översätts till franska under de följande årtiondena: Les Temps, Les Villes Célébrations, Soleils Seconds, samtidigt som allt fler dikter av Adonis översätts till andra europeiska språk i denna livslånga östvästliga korsbefruktning.

Men det kom en ny vändning. I år har Adonis avslutat tredje delen av ett tioårigt projekt: Boken, platsens gårdag nu, en fantasirik rekonstruktion av den klassiske arabiske poeten al-Mutanabbis liv och verk. Han blandar sin röst med medeltidens stora förnyare, Abu Nuwás, al-Ma‘arri. Här vävs deras ofta kätterska öden och poetiska motstånd ihop med Adonis reflektiva poesi om dessa händelser i ett modernistiskt, nästan filmtekniskt idiom.

Adonis betydelse vilar i hög grad på hans verksamhet som essäist. Vi kan ta del av Bönen och svärdet på svenska. Här rör han sig fritt över spännande västöstliga fält. Han utforskar kritiskt Koranen som litterärt språk. Det arabiska kulturarvet är komplext och mångfaldigt, i strid med allt främmande och i permanent strid mot sig själv. Det är en tradition av skapande och förändring. Medvetandet om att den arabiska moderniteten har uppstått i utbyte med andra civilisationer håller det arabiska arvet levande.

Den arabiska moderniteten Adonis personifierar är född ur lidanden och kränkningar. Den ser inte väst som en förebild att efterapa utan som en historisk utmaning som tvingar det arabiska samhället att befria sig från sitt inåtskådande, sin trångsynthet och religiösa slentrian. Öst och väst är bara geografiska definitioner, säger Adonis. I fråga om civilisation är världen en och densamma och skillnaden gäller graden, inte arten. Fosterlandet är språket, språket är fosterlandet.

”Jag ställer upp för kreativitetens och kulturens land. All min strävan skulle kunna sägas gå ut på att det geografiska hemlandet skall bli en levande del av det kreativa och universella landet. Inget öst inget väst – bara en enda människa i en enda värld.”

Text Sigrid Kahle
Bild Porträtt, Adonis. Foto: Mariusz Kubik (Wikimedia commons), redigerad version.

UTGÅVA 2019:01

Foto: Pixabay/Wikilmages, detalj.

De elaka

Rolf Karlman om en period i Finlands historia som kanske bäst går att likna vid vilda västern.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Elefanter. Foto: Pixabay

L´Art Brut – Den oanpassade konsten och …

Lena Månsson om en av de främsta målarna inom l'Art brut, Aloïse Corbaz.

Av: Lena Månsson
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Omslagsbild, beskuren.

Ett slags feministiskt manifest

BOK | Julia Hariz har läst Aase Bergs senaste roman ”Haggan”.

Av: Julia Hariz
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Amos Oz, Foto: Michiel Hendryckx / Wikimedia Commons.

Amos Oz

Erik Cardelus om den nyligen bortgångne författaren och journalisten Amos Oz.

Av: Erik Cardelus
2019 : Kvartal 1 | 27 april, 2019

Maxim Gorkij kring sekelskiftet 1900. Bild: Wikimedia commons

Maxim Gorkij i Finland och Sverige

Rolf Karlman om den ryske författaren Maxim Gorkijs tid i Finland och Sverige.

Av: Rolf Karlman
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Detalj ur omslag

Medicinturism

BOK | Lilian Montmar har läst ”Medicinturism. Gränsöverskridande sjukvård i teori och praktik” som utkom 2019 på Gidlunds förlag. För Tidningen Kulturen gör hon nu en detaljerad redogörelse av antologin som behandlar...

Av: Lilian O. Montmar
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Kama sutra

Kamasutra

Den arkaiska indiska texten är på en och samma gång en handbok om könsumgänge, en politisk traktat och en roman. Guido Zeccola har läst Wendy Donigers ”Erotic Spirituality and the...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

Svartsjuka, målning av författaren.

När självgodheten allierar sig med den d…

Estoardo Barrios Carillo kommenterar artikeln ”Idoler som anklagas”, vilken publicerades i Metro den 15/3.

Av: Estoardos Barrios Carillo
2019 : Kvartal 1 | 06 april, 2019

”Missfärgade glasrutor”, installation Franciscuskapellet i Nyköping, juni 2018 Foto: Maria Rosenlöf

Att bli fullständigt uppslukad av det li…

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads konstnär, Ida Rödén.

Av: Ida Rödén
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj. Bilden är roterad 90 grader motsols.

En Landnamabok

BOK | Gunnar Lundin har läst Michael Economous senaste diktbok Christos/Ötzi.

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Omslag, detalj

Att vara Anna i Världen

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Anna i Lund, en samling dikter av Anna Rydstedt som tidigare enbart publicerats i studenttidningen Lundagård.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Marie Bashkirtseff, I studion (1881), detalj.

Skrivandet som samtalspartner

Elin Parkman Smirnova ger en läsning av konstnären Marie Bashkirtseffs dagbok.

Av: Elin Parkman Smirnova
2019 : Kvartal 1 | 06 mars, 2019

Bokomslag ”Internet bakom taggtråden”, detalj.

Ryska mästerverk

BOK | Varlam Sjalamov, 1900-talsförfattare och Liza Alexandrova-Zorina, rysk nutida journalist, så olika men ändå med beröringspunkter. Båda aktuella med svenska utgivningar.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Vem äger rätten att tala om att åldras?

BOK | Thomas Wihlman har läst Hanne Kjöllers senaste bok.

Av: Thomas Wihlman
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

En prisad roman

BOK | Sebastian Andersson har läst Johanna Frids kritikerrosade debutroman Nora eller Brinn Oslo brinn.

Av: Sebastian Andersson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Detalj ur omslag

Mormorordning, hägringsöar

BOK | Millan Jonsson har läst Kalle Hedström Gustafssons diktbok ”Mormorordning, hägringsöar”.

Av: Millan Jonsson
2019 : Kvartal 1 | 27 februari, 2019

Bild: Porträtt av författaren (beskuret). Foto: Matti Koli

Hej Vilt

BOK | Theodor Hildeman Togner om Mimmi Corneliussons romandebut ”Hej Vilt” som utkom 2018 på Lesbisk Pocket.

Av: Theodor Hildeman Togner
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Detalj ur omslag

Berget är livets moder

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Paolo Cognettis ”De åtta bergen”, en bok om att utforska världen och att utforska varandra.

Av: Bo Bjelvehammar
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Bild: Hebriana Alainentalo

Några tankar om musiken

Denna text är en stark bearbetning av en gammal essä jag skrev för nu ca 10 år sedan. Det är den första delen av en artikelserie om musiken. Jag ville...

Av: Guido Zeccola
2019 : Kvartal 1 | 06 februari, 2019

Koltrast. Foto:Pixabay

En koltrasts sång och hemfärd

Människorna rör sig oroligt på jorden, var för sig eller tillsammans. I krig såväl som i fred ser de sig upptagna av problem de själva skapat. Där borta kämpade också...

Av: Robert Halvarsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Båt. Foto: Pixel2013/Pixabay.

Om poeten Lars Fredin

BOK | Den store svenske poeten Lars Fredin (1919-1988) är på nytt aktuell. Eftersom vi fortfarande är några som minns, och läser, honom. Särskilt samlingen Båtöga, men också resten. Lars Fredin medgav...

Av: Carsten Palmer Schale
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Detalj från omslaget

Poetisk besvärjelse över ett medvetande

BOK | Lidbeck hittar ord i naturen som i sitt eget minne då hennes arv tar sig ända ut i haven och hämtar och vandrar via släktled genom skogarna hem till det...

Av: Benny Holmberg
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Kaos. Foto: Aitoff/Pixabay

Utdrag ur Overkill

”Med hjälp av GPS fann dom mig. På taket till centralbyggnaden. Dom säger att jag frös. Jag stod vid kanten till evigheten i bara kalsonger och nattskjorta.”

Av: Ulf Olsson
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Bar-Sur-Aube

Bachelard och den poetiska föreställning…

”Det finns ingen poesi som föregår det poetiska verbets gärning. Det finns ingen verklighet som föregår den litterära bilden.” – Rummets poetik (1957)

Av: Mattias Lundmark
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Porträtt, Adonis. Foto: Mariusz Kubik (Wikimedia commons), redigerad version.

Adonis och den alkemiska förbindelsen me…

Sigrid Kahle fördjupar sig i en viktig aspekt av poeten Adonis liv och verk: frågan om civilisationerna i världen gäller graden, inte arten. Fosterlandet är språket, språket är fosterlandet.

Av: Sigrid Kahle
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Överhögdal inlandsbanan Foto: Wikimedia commons

Resor på Inlandsbanan

Tommy Enström om att resa, skriva och minnas.

Av: Tommy Enström
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Uggla Foto: Pixabay

Hötorgskonst och äpplen

Ska essän, som är poesins prosaiske syskon, vara för de välmående lätt uttråkade och ge kittlingar och halsbrytande perspektiv? Eller för den som har det svårt?

Av: Gunnar Lundin
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Dag Almerheim, Nio sparade spår

Se upp! Tänk dig för

Jag vill nyansera vardagstanken och befria den från sin ofta förutsägbara elektromagnetiska kompass, för att visa att vi kan ta oss till ställen som vi inte visste fanns. Det är...

Av: Dag Almerheim
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Människor i samtal. Foto: Pixabay

Den kulturkritiska essän som litterär fo…

Såväl samtal som essäer handlar om åtminstone någon form av utbyte. De är redskap för medvetenhet. Utbyte har att göra med förmågan att ge och att ta emot. Att lyssna...

Av: Carsten Palmer Schale
2019 : Kvartal 1 | 10 januari, 2019

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:02

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik, dikter av Jyrki Souminen.

Av: Jyrki Suominen
Månadens lyrik | 06 februari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:01

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Dikter av Cecilia Persson, i urval av Per Nilsson.

Av: Cecilia Persson
Månadens lyrik | 10 januari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (1900-1905).

Månadens lyrik | 2018:11-12

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik med Göran af Gröning, Michael Economou, Peter Harström.

Av: Super User
Månadens lyrik | 07 december, 2018

Mer lyrik
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts