Babels torn (beskuren).

Flamländaren Pieter Bruegel d.ä. och hans värld



KONST | Lilian Montmar om Wienutställningen, 2 oktober 2018 - 13 januari 2019



2 oktober 2018 - 13 januari 2019
Wienutställningen

Köerna utanför Kunsthistorisches Museum i Wien ringlar sig fram och väl framme i kassan får jag besked att komma tillbaka en annan gång, eftersom utställningen är så populär att folk trängs i lokalerna. Jag bokar in mig dagen därpå för att få tillträde till den unika Bruegelutställningen 2018 som visar 90 verk till minne av flamländarens 450-åriga bortgång. I det följande vill jag försöka berätta om bakgrunden till några av hans verk. Målningarna finns att beskåda här: https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_paintings_by_Pieter_Bruegel_the_Elder

Pieter Bruegel d.ä. kan ha varit i fyrtioårsåldern när han flyttade till Bryssel med sin hustru och deras äldste son. Han var då inte lika känd som Michelangelo eller Tizian, konstnärer som alla furstar lät måla sina porträtt av. Men hans målningar var i alla fall uppskattade av personer i hans närmaste omgivning och att man gärna också betalade ett ganska högt pris för dem, framgår av en lista på sexton av hans verk som en borgenär lämnat in hos den nederländske köpmannen Niclaes Jonghelinck.

Detta begav sig i slutet av 1560-talet under religionskrigen som kom att pågå under åttio års tid. Den katolske spanske kungen Philipp II hade skickat dit sin här för att hindra de "kättiska" protestanterna, främst kalvinisterna, att ta över kyrkan och den politiska makten. Utgången blev att området delades i två delar; i det katolska Belgien i söder och det protestantiska Nederländerna i norr.

På vilken sida Bruegel stod vet man inte säkert, även om han målade många verk med bibliska motiv, exempelvis Johannes döparens predikan, 1566. Han har försett åhörarna i förgrunden med kännetecken och attribut, olika föremål och även klädesplagg som är utmärkande för just deras samhällstillhörighet och status. Protestanterna döpte vuxna, något som genomfördes i hemliga religiösa församlingar. Här har Bruegel ersatt predikanten med den bibliske Johannes, som med sin vänstra arm pekar på en kristusgestalt, vilken tydligt skiljer sig från de övriga deltagarna genom sin ljusa klädsel. Folkmassan ger intryck av att vara besjälad. Predikanterna riskerade galgen, ett dödsstraff som var förnedrande i jämförelse med att bli dödad av ett svärdshugg eller att kastas i elden.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Om och i vilket omfattning Bruegel var aktiv i motståndet mot det spanskkatolska väldet är inte bekant, men även kardinal Granvelle, en av Philipp II:s rådgivare, hade köpt ett verk av honom. Det framgår av den första biografin om Bruegels av Carel van Mander 1604. Han berättar också att Bruegel på sin dödsbädd hade gett sin fru i uppdrag att bränna några teckningar, då han befarade att de var alltför "kritiska och bitska". Antingen hade han då ångrat sig eller varit rädd för att hans hustru skulle få problem.

Man vet varken var eller när Bruegel föddes, men man antar att han såg världen ljus mellan 1525 och 1530, femtio år före Rubens (1577) och åttio år före Rembrandt (1608). Han verkade först i Antwerpen. Upptäckten av sjövägarna över Atlanten medförde att Antwerpen blev Europas och västvärldens främsta finans- och största ekonomiska centrum. På sjuttio år fördubblades stadens befolkning. Även utländsk befolkning flyttade dit och förde med sig främmande språk och seder. Detta bidrog till oro och osäkerhet, speciellt vad gällde kyrkotillhörigheten.

För konstnärer och konsthantverkare ska det inte ha funnits någon bättre plats norr om alperna än Antwerpen på den tiden. Men det måste ändå ha varit trångt om saligheten eftersom Bruegel likt många andra konstnärer begav sig till Italien 1552, främst till Venedig, Florens och Rom för att studera antika verk. Som så kallade "romanister" influerades många nederländska målare av renässansmålarnas idéer och ideal, men inte Bruegel, som återvände till Antwerpen 1554 och stannade där till 1562. År 1560 sägs trehundrasextio målare ha arbetat i staden. En illustration av denna för den tiden ovanliga situationen skildras i 1. Mosebok. 11 kapitlet med bygget av Babels torn, som Gud såg som människornas högmod och straffade genom att skingra dem över hela jorden och ta ifrån dem det gemensamma språket, så att den ene inte förstod den andre längre. Verket förblev ofulländat. Bruegel har målat Babels torn i olika storlekar minst tre gånger. En målning har försvunnit, en finns i Wien, den andra i Rotterdam. På Wienutställningen hänger de två tillsammans och jag räknar våningarna, 31 våningar på den ena och 7 på den andra. Båda verkens torn är ofullbordade men med byggnadsplatser med ett otal realistiska detaljer. Transportvägar, stenblock, stegar, kranar, tunnor, kämpande arbetare, hästar, förråd. På verket som befinner sig i Wien når byggnadsverket ända upp i himlen och Bruegel har även målat en stad kring tornet. I Europa knäade undersåtarna bara på ett knä framför potentaterna och Bruegel visar att Nimod var en orientalisk kung genom att arbetarna ligger på båda knäna framför kungen som besiktar deras arbete. Nimods närvaro på målningen erinrar om kungligt högmod och motivet är hybris. På den mörkare, mer hotfulla målningen som finns i Rotterdam saknas kungen, men här anas istället en procession med en röd baldakin precis i mitten av den horisontella mittlinjen. Under en sådan baldakin brukade katolska dignitärer skrida fram. Är det en hänvisning till att inte heller katolikerna saknade högmod?

lillianBild1
Babels torn, Pieter Bruegel d.ä. (1563).

På medeltiden målade mästarna bibliska gestalter, nästan allt handlade om himmel och helvete, men under Renässansen började konstnärerna måla människor i realistiska sammanhang. 1521 seglade Magellan jorden runt och bevisade att jorden var rund, 1548 anlade Pierre Coudenberg en botanisk trädgård i Bryssel för att kunna studera exotiska växter, 1560 upphävde kyrkan förbudet att dissekera människokroppar för vetenskapliga studier, 1570 publicerade en vän till Bruegel, Abraham Ortelius, den första världsatlasen. Målarna tävlade om att framhäva det vackra hos en människa. Som en Guds avbild skulle hon skina mer fullkommen än naturen hade skapat henne i verkligheten. Hos Bruegel finns ingenting av detta. Ansiktena är anonyma och figurerna fullt påklädda. På över 30 av hans 45 kvarvarande målningar står naturen, byn och bönderna i fokus, något som ingen annan konstnär på den tiden hade vågat sig på, eftersom bönder ansågs vara dumma, glupska, försupna och våldsbenägna. Hans verk utstrålar vitala färgglada människor i rörelse och han betonar fruktbarheten genom att förstora de manliga genitalierna på målningar som Bröllopsdansen, 1566.

Målningen Bondbröllop är intressant av många skäl. De var inte ovanligt att avbilda människor sittande vid ett matbord, men man såg aldrig heliga eller adliga män äta eller ens röra vid maten. På Bruegels verk däremot har två personer skeden i munnen, en gäst dricker ur en kanna och ett barn slickar på sitt pekfinger. Bruden hat utslaget hår. Nästa dag har hon säkert uppsatt hår och bär huckle. Hon sitter och blundar med knäppta händer under någon slags krona, men vem och var är brudgummen? Kan det vara så att Bruegel ville visa att ett bröllop kunde gå lugnt och fridfullt till även i en lada, där sopptallrikarna bars fram på ett dörrplank av en trebent person? Jag köpte en kopia av verket på loppmarknaden i Wien för många år sedan och har alltid gärna velat tro att jag gjorde ett fynd!

Bondbröllop, Pieter Bruegel d.ä. (1568).
Bondbröllop, Pieter Bruegel d.ä. (1568).

Hitintills hade man inte betraktat barndomen som en speciell fas i en människas liv. Barn sågs som ofärdiga vuxna i ett förstadium till vuxenlivet. Verket Barnlekar, 1560, visar över 250 barn klädda som vuxna. Först när jag förmår tränga mig fram bland de många utställningsbesökarna på det knarrande golvet kan jag särskilja de små figurerna medan ansiktena förblir uttryckslösa, emotionella uttryck i barnansiktena saknas. Bilden provocerar mig, jag tvingas nästan använda förstoringsglas. Jag letar efter en medelpunkt, ett perspektiv, för att kunna utforska handlingen. Jag ser heller inga leksaker. Småttingarna på målningen leker med mössor, fat, hjul, ben av djur och annat som finns i deras vardagliga liv. Det verkar som om barnen håller på att träna upp sina kroppar inför vuxenlivet. Av nyfikenhet blir jag stående ganska länge framför målningen och detsamma händer också när jag betraktar De nederländska ordspråken, 1559, som är den andra av de två tavlorna som jag har hängande hemma på väggen. Jag känner till de 118 ordspråken som på originalet är tryckta på ett papper på oljemålningens baksida av grovt trä. Ibland kallas verket för Den omvända världen, eftersom ordspråken berättar om och illustreras av "omvända handlingar" (ex. "se genom fingrarna, dra någon vid näsan, inte lägga alla ägg i en korg, sitta mellan två stolar, slå huvudet i väggen, tala med kluven tunga, kasta pärlor för svin, slå två flugor i en smäll, vända kappan efter vinden ...) Många ordspråk är givetvis nederländska, men andra används även i andra språk.

Barnlekar, Pieter Bruegel d.ä. (1560).
Barnlekar, Pieter Bruegel d.ä. (1560).

Bruegels verk har inspirerat många konstnärer, poeter och författare även under senare århundraden. Ta en titt på Den stora fisken äter den lilla, 1556, den teckning som inspirerade Bertold Brechts (1898-1956) poesi.

Alla de verk som tillskrivs Pieter Bruegel tillkom under en period av tolv år, mellan 1556 och 1568. Hans liv blev kort, han avled redan i fyrtioårsåldern. Vännen Abraham Ortelius betonade att "Bruegel gav sig på ämnen, som man vanligtvis inte vågade ta sig an och att hans verk mer består av idéer och tankar än av rent måleri." Ortelius lovordade Bruegel även för att inte förädla och idealisera människan.

För Bruegel är människan kommen ur naturen, ur naturen får människan sin livskraft. I en tid av naturförstörelse och klimatförändringar upplever jag Pieter Bruegel närmast som en "ekobruegel" och jag inser hur mycket en dåtida konstnärs syn på världen kan inspirera mig i den tid som nu är vår.

Text Lilian O. Montmar

UTGÅVA 2018:11-12

Ruin. Foto: Pixabay

Hjärnspöken och det övernaturliga

”Genom historien har våra föreställningar om spöken sett olika ut.” Följ med Michael Nyhaga i en essä om hjärnspöken och det förmodat övernaturliga som en del av vår kultur.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

Förnan

Dikter som bereder plats för det associa…

BOK | Återigen finner jag mig i den situation att jag skall recensera lyrik, den här gången en ”diktbok” (som författaren kallar det innanför de färggranna pärmarna). ”Förnan”, som diktboken heter, är...

Av: Sebastian Andersson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Där musiken började

BOK | Lars Sund, den i Uppsala bosatte finlandssvenske, prisbelönade, författaren, är aktuell med en ny roman – Där musiken började. Den är andra delen i den trilogi som han inledde med...

Av: Thomas Wihlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Katarina Bangata. Foto: Carles Tomás Martí/Flickr

Det handlar inte om dig

För nästan jämt ett år sedan, överväldigades vi vågen av #metoo-upprop. En ny sanning sköljde över oss. Allt ställdes på ända. Feminismens högborg visade sig vara ett manschauvinistiskt träsk. En...

Av: PH Bartholdsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj från omslaget.

Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder

BOK | Leif Carlsson har bläddrat i bilderboken Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder.

Av: Leif Carlsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Britt G, av Arne Nyman.

Poeten Arne Nyman

Arne Nyman var en klart lysande stjärna på den poetiska himlen under början av 1940 talet. Han debuterade som poet redan vid 19 års ålder och han var även...

Av: Håkan Hardenborg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Vilande räv. Foto: Pixabay

Om tillvaron och bildning

”Uppskjut, avstå, vänta. Imperativ som ekar tomma idag, och som kanske alltid har gjort så. Förmågan att känna andlig mättnad, inte ständigt fråga efter mer.” Gunnar Lundin undersöker i denna...

Av: Gunnar Lundin
2018:11-12 | 07 december, 2018

Naturbild. Foto: Free_photo/Pixabay

Kreaturens suckan

”Jorden befinner sig i en ekologisk kris och vi människor bör omedelbart göra oss av med föreställningen att jorden finns till för oss att exploatera och även med tron att...

Av: Lena Månsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Stockholms stad. Pixabay

Folkhemmet och barnhemmet

Michael Nyhaga reflekterar över folkhemmet och barnhemmet; ideologin och de faktiska, en berättelse om samhällsansvar och solidaritet.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Ricardo Donoso: Calibrate

MUSIK | I ett ”sprinklat” novemberdis - där halvmånen kastar sitt ljussken i asfalten - har jag låtit mig invaderas av ännu en elektronisk ljudmatta: Suggestiva elektroniska rytmer tenderar att göra någon...

Av: Millan Jonsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Att inte vara rädd

BOK | Bruno är en pojke, som är åtta år och har levt i 3000 dagar, omkring så. Det är många måndagar, det är många tråkdagar sommartid, liksom många ensamdagar.

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Bild från en av utställningarna hos Historial de la Grande Guerre i Peronne. Foto: Gilberto Güiza.

Professorn, minnet och tystnaden

I år är det 100 år sedan första världskriget slutade. Den amerikanske historieprofessorn Jay Winter har ägnat större delen av sin karriär åt att utforska minnet av kriget och dess...

Av: Anders Olofsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Skog i dimma. Pixabay.

En essä om ondskan som företeelse och i …

”ONDSKA! Visst reagerar vi ofta spontant på det sättet när något ohyggligt inträffar. KORSFÄST! Hämnas! Inför dödsstraff! Lås in fanskapet på verklig livstid och släng bort nyckeln! Ja, det är...

Av: Carsten Palmer Schale
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Den stora vardagen

MUSIK | "Vemodet och mörkret är aldrig större och tätare än att det kan säras och släppa in hopp och drömmar. Det finns allvarsamma svängar, men lika ofta en stillsam humor.” Läs...

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Låset. Foto: Benny Holmberg

Fragment

I de gamla mentala lokalerna i de obsoleta händelsernas centrum med sin kvardunstande kemi av glömskans eroderande våld lever de låsta minnesfragmenten.

Av: Benny Holmberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

St Andrew Franciscuskapellet

Den tillstängda heligheten: Om överträde…

Det sista stora arbetet är att dö. Jag har aldrig sett döden i en levande kropp tidigare. Det står en tältsäng i min morfars rum, den kan jag använda under...

Av: Ida Rödén
2018:11-12 | 07 december, 2018

Babels torn (beskuren).

Flamländaren Pieter Bruegel d.ä. och han…

KONST | Lilian Montmar om Wienutställningen, 2 oktober 2018 - 13 januari 2019

Av: Lilian O. Montmar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Odilon Redon, Ofelia (1900-1905).

Månadens lyrik

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik.

Av: Super User
2018:11-12 | 07 december, 2018

Reklambild till Dvorit Shargals film om den vuxna Elle Kari. Foto: Dvorit Shargal

Om Dvorit Shargals filmer: nyfikenhet, u…

Michael Economou om dokumentärfilmaren Dvorit Shargals och dennes intresse för två vitt skilda levandsöden.

Av: Michael Economou
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ove Skogh, alias ”Doc Forest”. Foto: Valter

En konstform

Rolf Karlman om tatueraren Ove Skogh, alias ”Doc Forest”, en kort essä om människor och områden som förändras och trender som kommer och går.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Illustration: Fredrik Jonsson

Fredagsbönen | 2018-12-07

Änligen fredag, din boj i bukten när mörka svarta havet är i uppror! Plocka fram onddrickan med en gång, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag från boken ”Veitsen Terällä

Fånge nr 503/77 – en historia som visar …

I ännu en berättelse om fängsla(n)de livsöden berättar Rolf Karlman om läkaren Christer Lybäck, före detta missbrukare och kriminell, nu framgångsrik kirurg.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Foto: Vy över Barcelona. Foto: Pixabay

Barcelona i litteraturen

Erik Cardelus undersöker staden Barcelona och dess plats i litteraturen.

Av: Erik Cardelus
2018:11-12 | 07 december, 2018

Foto: Svensk Filmindustri

Ingmar Bergmans Skåne och filmens Hovs H…

FILM | Belinda Graham om: ”En filmkryssning genom verkligheten som skapade myterna”.

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

Buddha. Pixabay

Jag är juvelen i lotusblomman

Reflexioner kring buddhistiska begrepp och traditioner. Hur de motsäger varandra och skapar kontroverser i tid och rum.

Av: Annakarin Svedberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ensamhet. Foto: Pixabay

Psykologins industrialisering

Puya Yekerusta om hur vi kan förstå så kallad ”diagnosinflation” och dess betydelse i relation till psykologins industrialisering. Artikeln är en längre version av debattartikeln ”När allt ska mätas blir...

Av: Puya Yekerusta
2018:11-12 | 07 december, 2018

Bibliotek. Foto: Pixabay

En vandring bland bokstäver

Följ med konsthistorikern Mathias Jansson på en vandring genom klassificeringssystemen, litteraturen och bokstäverna.

Av: Mathias Jansson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Heinrich Vogelers ”Våren” och Karin Sidén. Foto: Graham

Paula Modersohn-Becker och konstnärskolo…

KONST | Belinda Graham ser en banbrytande och innovativ utställning på Prins Eugens Waldemarsudde

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.