Ensamhet. Foto: Pixabay

Psykologins industrialisering



Puya Yekerusta om hur vi kan förstå så kallad ”diagnosinflation” och dess betydelse i relation till psykologins industrialisering. Artikeln är en längre version av debattartikeln ”När allt ska mätas blir psykologin en industri” som publicerades i Dagens ETC den 1 december 2018.



De senaste åren har vissa tendenser inom psykisk ohälsa och psykiatrisk diagnostik debatterats flitigt. Begrepp som ”diagnosinflation” har fått slagkraft samtidigt som siffror visat på ökad psykisk ohälsa hos barn och ungdomar och inte minst en radikal ökning av diagnosen ADHD. Fyra bokstäver som kommit att bli huvudsaklig symbol för det medikaliserade samhällets diagnosfetischism och strävan efter att söka upp, ringa in, stämpla och dokumentera det oönskade. Psykologin har blivit en industri och diagnosinflationen är kvittot på dess ökade produktionstakt. Psykologins industrialisering har möjliggjorts genom en kvantifieringsprocess som försiktigt började på 1950-talet och som senare kom att accelerera och i grunden omvandla hela den psykologiska verksamheten. Det är utifrån dessa strukturella förändringar som vi kan begripa psykologins nuvarande tillstånd och förstå att den ökade diagnostiseringen inte beror på en sjukare befolkning, utan på en djup förändring i och runt den instans som ska vårda befolkningen.

                      Långt innan våra moderna psykiatriska diagnoser fick sina nuvarande beteckningar förekom klassificering av det själsliga lidandet. Exempelvis var tillstånd som mani och melankoli rådande sjukdomsbeteckningar under 1880-talets USA[1], men det skulle ännu dröja ett sekel innan psyket kom att få sitt moderna systematisk-klassificerande uttryck. 1952 kom första versionen av DSM med syfte att fungera som manual för psykiska sjukdomar med fokus på klinisk användning. Manualen kom som en variant av ICD-6 som för första gången hade inkluderat psykiska sjukdomar i sitt klassifikationssystem.[2] På mitten av 1900-talet skedde en formalisering av det psykiska lidandet samtidigt som den moderna psykofarmakologin fick sin födelse[3] och skolpsykologen, som enligt förslag från Skolkommissionen skulle arbeta med bland annat testning av elevers skolmognad, introducerades i den svenska skolan.[4] Den tidigare mer renodlade somatiska vården, som i den svenska skolan hade bemannats av skolläkare och skolsköterska, utökades med införandet av skolkurator och skolpsykolog och omvandlades på 60-talet från skolhälsovård till elevvård[5] samtidigt som man i landet strax dessförinnan hade börjat göra systematiska undersökningar av barns fysiska och psykiska hälsa.[6]

Medan psykologin breddade vårdbegreppet och man i Sverige kunde börja prata om en folkhälsa på nationell nivå så fick efter andra världskriget industrin allt större ansvar för kunskapsproduktionen inom naturvetenskap och teknik[7] då vetenskapen började formas efter direkta industriella och teknologiska behov, någonting som senare kom att kallas för ”big science”.[8] I och med detta skedde en brytpunkt inom den vetenskapliga sfären och man kom senare att tala om en vetenskapens kris, en form av klyvning inom vetenskapen mellan en nyttocentrerad och profitbunden vetenskapsproduktion med tekniska och naturvetenskapliga fakulteter i spetsen och dess motpol som byggde på idén om den elitistiska och från externa aktörer fria vetenskapen. En brytpunkt som senare gradvis kom att överbryggas genom en omvandling av lärosätenas struktur till någonting som såg mer ut som vinstdrivande företag där fenomen som New Public Management, innefattande produktionskrav och effektivisering, blev den nya akademins kännetecken. Industrialiseringen kom inte bara att omvandla akademin i sin grund utan kom, likt ett skenande ånglok, att ställa den ekonomiska nyttoprincipens ultimatum till allt fler icke-industrialiserade fält.

                      För att återknyta till psykologin och den psykiatriska diagnostikens utveckling så backar vi tillbaka bandet till 1960-talet. 1968 kom DSM-II där diagnosen Hyperkinetic reaction of childhood introduceras och beskrevs deskriptivt med två korta meningar om att sjukdomen karaktäriseras av överaktivitet, rastlöshet, distraherbarhet och begränsat uppmärksamhetsspann, och att diagnosen inte ska ges om dessa beteenden är orsakade av organisk hjärnskada.[9] Denna diagnos kom av många att betraktas som en av de tydligaste föregångarna till den senare ADHD-diagnosen, men än var DSM-II i sin utformning och i sina sjukdomsbeskrivningar fåordig. Det skulle dröja till 1980-talet och lanseringen av DSM-III innan psykologin kom att träda in i kvantifieringens tidsålder och omvandlas i sin grund. Med DSM-III lanserades diagnostiska kriterier som karaktäriserades av uppräkning av beteenden, eller sjuksymtom, och medförde en förskjutning från kvalitativa beskrivningar av svårigheter till en kvantifiering av svårigheterna där deras kvantitativa summa utgjorde bedömningsunderlag för diagnos. Det var också i DSM-III som diagnosen ADD/ADHD lanserades för första gången. Diagnosen förkortades ADD men kunde fås med eller utan hyperaktivitet (än hade ingen renodlad ADHD-diagnos lanserats). För att erhålla diagnos skulle patienten uppfylla minst sex av elva kriterier och för samtidig hyperaktivitet skulle ytterligare två kriterier uppfyllas. Svårigheterna skulle ha debuterat innan sju års ålder och ha varat i minst sex månader.[10] DSM-III fick internationellt genomslag, långt utanför USA:s gränser, och kom inom den svenska psykiatrin att dominera över ICD som diagnostiskt verktyg.[11] Psykiska symtom som tidigare dominerades av kvalitativa innebörder kom nu att bli mät- och graderingsbara på ett helt nytt sätt. 1994 kom DSM-IV där ADHD-diagnosen konceptualiserades i form av subtyper eller underkategorier; ouppmärksamhet, hyperaktiv-impulsiv och kombinerad. Skapandet av dessa subtyper kom också att nödvändiggöra utvecklandet av mätinstrument som kunde ge utslag för dem.[12] Den nya kvantifierade och mätbara formen av psykisk sjuklighet, i och med klassifikationssystemen som uppmålades i DSM-III och DSM-IV efterföljdes mot slutet av seklet av motsvarande frågeformulär som SNAP[13] och neuropsykologiska test som NEPSY.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men denna kvantifiering av psykologin var allt annat än ett isolerat fenomen. Under 1900-talets sena del skedde en kommensurering[14] inom vetenskapen. Med detta menas ett standardiserat kvantifierande av olika företeelser för att kunna jämföra och värdera vitt skilda fenomen med varandra, vilket omdefinierar själva kunskapen genom att osynliggöra kvaliteter hos olika fenomen. Man kan tolka detta som en kvantifiering på bekostnad av kvaliteter. Efter politiska reformer blev i 90-talets Sverige antalet studenter och antalet studenter som klarade av sina kurser faktorer som kom att påverka lärosätenas ekonomi.[15] Den kvantitativa enhetens värde hade överstigit den kvalitativa. Från lanseringen av ADD/ADHD-diagnosen i DSM-III år 1980 till år 1989 finns i APA:s forskningsdatabas PsycINFO 1 492 akademiska artiklar och 114 böcker publicerade om ADHD. Från 1990 till 1999 publicerades 3 363 artiklar och 515 böcker i ämnet, vilket vittnar om en produktionsökning inom denna forskningsgren. Från millennieskiftet fram till 2009 publicerades 9 776 artiklar och 1 020 böcker i ämnet, varav 228 av dessa publikationer klassificerades som kvalitativ metod och 5 470 som kvantitativ.[16] Den kvantitativa metoden dominerade vid detta lag den psykologiska ADHD-forskningen.

Vad kvantifieringen gör är att reducera det komplexa till någonting greppbart och i psykologins fall objektivera det subjektiva lidandet till standardiserade värden snarare än subjektiva upplevelser som kan vara unika för varje person. Vad gör då standardiseringen med subjektet? Den uppfattar subjektiviteten som någonting osäkert, som en potentiell felkälla som behöver reduceras genom att anta objektiv form. För standardiseringen innebär likvärdighet tillförlitlighet. Konsekvensen av standardisering är att psykologens hantverk blir mindre beroende av den enskilda psykologens särskilda skicklighet och mer beroende av dennes benägenhet att följa manualen och administrera instrumentet på angivet sätt. På detta sätt ändras psykologens hela arbetssätt och denne blir mer lik ett verktyg. Faktum är att ju mindre human och egentänkande psykologen kan vara och ju mer denne kan efterlikna en exekutiv maskin desto mindre blir felmarginalen och desto mer ökar tillförlitligheten i arbetet. Standardiseringen avhumaniserar psykologen samtidigt som patienten, det mångfacetterade subjektet med sitt komplexa psyke, reduceras till sin allra enklaste substans, till kriterierna för den psykiatriska diagnosen och till mätbara kvantitativa enheter. Denna händelsekedja innebär en förenkling av hela den psykologiska verksamheten och därmed en möjlighet till högre produktionstakt av exempelvis behandlingar, bedömningar och diagnoser. Genom denna kvantitativa reduktion omvandlas psykologyrket från avancerat till simpelt arbete och banar väg för psykologins senaste metamorfos och nuvarande tillstånd: industrialisering.

År 2000 kom frågeformuläret BRIEF[17], 2001 kom testbatteriet NAB[18], 2004 kom Brown ADD på svenska[19] och 2005 kom D-KEFS på svenska.[20] Utbudet av kvantitativa mätmetoder som korresponderade med de kvantifierade diagnostiska klassifikationssystemen breddades under 2000-talets första decennium. Under denna period kom psykologins kvantifiering att leda till dess industrialisering, och från och med då har den kvantitativa psykologin och den industriella psykologin gått hand i hand och förstärkt varandra. Nya mätskalor kräver mer utvärderande forskning, samtidigt som mer forskning leder till nya mätskalor. 2005 registrerade Pearson Assessment, numera ledande inom psykologiska test, sin verksamhet i Sverige[21] och strax därefter, nämligen 2008 startade också Hogrefe Psykologiförlaget, som bland annat ger ut neuropsykologiska test, sin verksamhet i landet.[22]

Om psykodynamisk terapi var den dominanta terapiformen i Sverige under 80- och 90 talet[23] kom snart den kvantifierade, manualbaserade och standardiserade psykologin med sin bakgrund i kvantitativ ”evidensbaserad” forskning, starkast representerad av KBT, att slå ut den psykodynamiska praktiken och dominera både vården och psykologutbildningen. Med anledning av evidensläget framhävde SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) på 00-talet KBT som terapeutisk metod och snart rekommenderade Socialstyrelsen KBT som förstahandsval vid behandling av ångest och depression samtidigt som de hävdade att de behandlingar som inte är effektiva bör utmönstras.[24] Strax efter att psykologprogrammet vid Stockholms universitet runt millennieskiftet införde valmöjlighet mellan inriktning KBT och PDT blev KBT dominant och fördelningen förblev länge 80/20. Ett flertal universitet i landet kom senare i sina utbildningar att utgå från ”evidensbaserad psykologisk behandling” vilket i praktiken innebar KBT[25] medan regeringen gav ekonomisk stimulans för terapiformer som KBT[26], vilket tog sig uttryck bland annat i rehabiliteringsgarantin som infördes 2008 och som senare kom att öka tillgången på KBT-behandling dramatiskt.[27]

Psykologins industrialisering framträder också i läkemedelsbranschen. År 2002 registrerades för första gången i Sverige ett läkemedel för behandling av hyperaktivitet, uppmärksamhetssvårigheter och impulsivitet hos barn[28] och 2005 registrerades Ritalin som läkemedel för ADHD hos barn. Parallellt med detta påbörjade Janssen, som ger ut ADHD-läkemedlet Concerta, en omfattande fortbildningssatsning om diagnosen. Utbildningar och kurser om ADHD ökade därefter från företagets håll.[29] 2006 skedde en ny ökning av förskrivning av ADHD-medicinering och Strattera lanserades samma år som läkemedel för barn med ADHD. Ett år senare lanserades Equasym som ADHD-läkemedel. Från 2006 och framåt kom läkemedelsbolagens reklam- och informationsmaterial om ADHD-läkemedel att öka i total omfattning och kostnad. Man började satsa mer på informationsmaterial om ADHD till skolor och familjer än på andra mer traditionella säljaktiviteter; riktade informationskampanjer som i branschen kom att kallas för ”disease awareness-aktiviteter”.[30] Samtidigt som psykologin industrialiserats har under de senaste decennierna antalet personer som fått diagnos ADHD och AST ökat kraftigt.[31] Mätningar under åren 2006-2011 visar också kraftig ökning av ADHD-medicinering[32] med en fortsatt ökning vid mätningar år 2017, där det också framgår att det är barn mellan 10 och 17 år som har flest läkemedelsuttag. Ökningen av medicinering tros vara en konsekvens av ökad diagnostisering[33] och en av faktorerna till ökad diagnostisering tros vara, inte en reell ökning av ADHD i befolkningen, utan snarare en ökad upptäckt av personer som tillhör målgruppen.[34] Att vi blivit bättre på att upptäcka diagnoser har att göra med att vår syn på psykisk sjuklighet reducerats till det numeriskt mätbara. Vad vi alltså gjort är att vi tagit fram enklare koncept av psykisk sjuklighet, vilket inte alls är samma sak som att vi blivit bättre på att upptäcka och behandla faktiskt psykiskt lidande.

Storindustrin har sugit upp psykologin och psykologins industrialisering är ett uttryck för en långt bredare samhällelig tendens, där vetenskapens industrialisering är ett annat exempel. I områden som biomedicin och teknologi har det sedan 2010 skett en kraftig ökning av så kallade ”rovtidskrifter”, vilket är beteckningen för pseudovetenskapliga tidskrifter som utger sig för att vara vetenskapliga, men saknar peer review-granskning. Dessa tidskrifter publicerar bristfällig forskning och drivs av att få betalt för att publicera artiklar.[35] För psykologins industrialisering har kvantifieringen, som innebar en reduktion från det komplexa till det simpla, varit en accelerator. Psykologins senaste metamorfos kom strax efter millennieskiftet med införandet av storskalig industriell produktion inom huvudsakligen kvantitativ forskning, psykologiska test och skalor, samt korttidsbehandling som KBT och läkemedel. Storskalig produktion av lättadministrerade kvantitativa mätmetoder och test, anpassade till diagnosmanualernas numeriska diagnoskriterier, möjliggör snabbare och enklare diagnostisering, vilket leder till att fler utredningar och diagnoser kan produceras under samma tid. Med psykologins industrialisering har hela yrket kvantifierats till en sfär för mätbar produktivitet, utvärdering, effektivisering och ekonomisk vinst där offentlig såväl som privat vård regleras av produktionstakt, samtidigt som yttre aktörer i form av läkemedelsbolag och testtillverkare har direkta ekonomiska intressen av ökad utrednings- och mätbenägenhet. Med ekonomiska stimulanspaket och framhävande av evidensbaserad praktik har myndigheterna själva varit bidragande till denna industrialisering. I den industrialiserade psykologins era blir psykologen själv reducerad till ett verktyg, patienten till ett arbetsmedel och diagnosen till den producerade varan. På samma sätt som forskare inom akademin belönas, inte längre för sin originalitet, utan för sin produktivitet och sin benägenhet att dra till sig finansiärer[36] så är den duktigaste psykologen den som håller högst produktionstakt. Om den producerade varan är diagnosen så är den kraftiga ökningen av ADHD-diagnoser kvittot på att den moderna psykologen är en duktig industriarbetare.

Fotnoter 
[1] American Psychiatric Association. (u.å.). DSM History. Tillgänglig här:
[2] Ibid.
[3] Socialstyrelsen. (2014). En diagnos det stormat kring : Adhd i ett historiskt perspektiv. Tillgänglig här:
[4] Runström Nilsson, P. (2017). Elevhälsa : Samverka, förebygga, bygga (Första upplagan ed.). Malmö: Gleerups.
  1. 16.
[5] Skolverket. (2014). Skolhälsovården i backspegeln. Tillgänglig här; Specialpedagogiska institutet. (2007). Elevhälsan idag : 31 kommuner berättar. Tillgänglig här:
[6] Gustafsson, L. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur. s. 33.
[7] Benner, M., & Widmalm, S. (2011). Kunskap. Malmö: Liber.
  1. 36.
[8] Ibid., s. 41.
[9] American Psychiatric Association. (1968). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (Second Edition). Tillgänglig här
[10] American Psychiatric Association. (1980). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (Third Edition). Tillgänglig här:
[11] Socialstyrelsen. (2014). En diagnos det stormat kring : Adhd i ett historiskt perspektiv. Tillgänglig här:
[12] Collett, B. R., Ohan, J. L., & Myers, K. M. (2003). Ten-Year Review of Rating Scales V: Scales Assessing Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry42(9), 1015–1037. Tillgänglig här:
[13] Swanson, J. M., Schuck, S., Porter, M. M., Carlson, C., Hartman, C. A., Sergeant, J. A., … Wigal, T. (2012). Categorical and dimensional definitions and evaluations of symptoms of ADHD: History of the SNAP and the SWAN rating scales. The International Journal of Educational and Psychological Assessment, 10(1), 51–70. Tillgänglig här:
[14] Ahlbäck Öberg, S., Bennich-Björkman, L., Hermansson, J., Jarstad, A., Karlsson, C., Widmalm, S., . . . Widmalm, Sven. (2016). Det hotade universitetet (1. uppl. ed.). Stockholm: Dialogos. s. 31.
[15] Rider, Sharon ; Hasselberg, Ylva ; Waluszewski, Alexandra. (2013). Transformations in Research, Higher Education and the Academic Market (Vol. 39, Higher Education Dynamics). Dordrecht: Springer Netherlands. s. 208.
[16] Siffror hämtade från PsycINFO:s hemsida, 2018-10-25 och 2018-10-28, med sökord adhd + relaterade ord, med begränsningar i publikationsdatum mellan 1980 och 2009.
[17] Hogrefe Psykologiförlaget. BRIEF. Hämtad 2018-10-26, tillgänglig här:
[18] Hogrefe Psykologiförlaget. NAB – Neuropsychological Assessment Battery. Hämtad 2018-10-26, tillgänglig här:
[19] Pearson Assessment. Brown ADD Scales. Hämtad 2018-10-26, tillgänglig här:
[20] Pearson Assessment. D-KEFS. Hämtad 2018-10-26
[21] Allabolag.se. Hämtad 2018-10-26, tillgänglig här:
[22] Hogrefe Psykologiförlaget. (u.å.). Hogrefe firar 10 år i Sverige! Hämtad 2018-10-26, tillgänglig här:
[23] Schatzl, S. (Producent). (2012, 11 maj) ”One size fits all” – KBT:s frammarsch i psykvården. Kaliber i P1, Sveriges Radio. Hämtad 2018-10-27, tillgänglig här:
[24] Ibid.
[25] Lumholdt, H. (2017). Studenterna föredrar KBT. Psykologtidningen, 3, s. 10.
[26] Schatzl, S. (Producent). (2012, 11 maj) ”One size fits all” – KBT:s frammarsch i psykvården. Kaliber i P1, Sveriges Radio. Hämtad 2018-10-27, tillgänglig här:
[27] Sveriges Kommuner och Landsting. (2015, 2 april). Överenskommelse rehabiliteringsgarantin. Hämtad 2018-10-27, tillgänglig här:
[28] Socialstyrelsen. (2014). En diagnos det stormat kring : Adhd i ett historiskt perspektiv. Tillgänglig här:
[29] Ibid.
[30] Ibid.
[31] Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2012). Om psykiatrisk diagnos och behandling : En sammanställning av systematiska litteraturöversikter. s. 20. Tillgänglig här:
[32] NEPI : Nätverk för läkemedelsepidemiologi. (2012, 14 januari). Användning av läkemedel vid adhd ökar kraftigt i Sverige. Hämtad 2018-10-26, tillgänglig här:
[33] Socialstyrelsen. (2018). Fortsatt ökad användning av adhd-läkemedel 2017. Tillgänglig här:
[34] Socialstyrelsen. (2016). Förskrivning av adhd-läkemedel 2015 : Trender och prognos av utvecklingen. Tillgänglig här:
[35] Allwood, C. M., & Erikson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: För psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur. s. 34.
[36] Ahlbäck Öberg, S., Bennich-Björkman, L., Hermansson, J., Jarstad, A., Karlsson, C., Widmalm, S., . . . Widmalm, Sven. (2016). Det hotade universitetet (1. uppl. ed.). Stockholm: Dialogos. s. 132-133.
Text Puya Yekerusta

UTGÅVA 2018:11-12

Omslag från boken ”Veitsen Terällä

Fånge nr 503/77 – en historia som visar …

I ännu en berättelse om fängsla(n)de livsöden berättar Rolf Karlman om läkaren Christer Lybäck, före detta missbrukare och kriminell, nu framgångsrik kirurg.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Reklambild till Dvorit Shargals film om den vuxna Elle Kari. Foto: Dvorit Shargal

Om Dvorit Shargals filmer: nyfikenhet, u…

Michael Economou om dokumentärfilmaren Dvorit Shargals och dennes intresse för två vitt skilda levandsöden.

Av: Michael Economou
2018:11-12 | 07 december, 2018

Låset. Foto: Benny Holmberg

Fragment

I de gamla mentala lokalerna i de obsoleta händelsernas centrum med sin kvardunstande kemi av glömskans eroderande våld lever de låsta minnesfragmenten.

Av: Benny Holmberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Där musiken började

BOK | Lars Sund, den i Uppsala bosatte finlandssvenske, prisbelönade, författaren, är aktuell med en ny roman – Där musiken började. Den är andra delen i den trilogi som han inledde med...

Av: Thomas Wihlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Babels torn (beskuren).

Flamländaren Pieter Bruegel d.ä. och han…

KONST | Lilian Montmar om Wienutställningen, 2 oktober 2018 - 13 januari 2019

Av: Lilian O. Montmar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Katarina Bangata. Foto: Carles Tomás Martí/Flickr

Det handlar inte om dig

För nästan jämt ett år sedan, överväldigades vi vågen av #metoo-upprop. En ny sanning sköljde över oss. Allt ställdes på ända. Feminismens högborg visade sig vara ett manschauvinistiskt träsk. En...

Av: PH Bartholdsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Bibliotek. Foto: Pixabay

En vandring bland bokstäver

Följ med konsthistorikern Mathias Jansson på en vandring genom klassificeringssystemen, litteraturen och bokstäverna.

Av: Mathias Jansson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj från omslaget.

Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder

BOK | Leif Carlsson har bläddrat i bilderboken Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder.

Av: Leif Carlsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Att inte vara rädd

BOK | Bruno är en pojke, som är åtta år och har levt i 3000 dagar, omkring så. Det är många måndagar, det är många tråkdagar sommartid, liksom många ensamdagar.

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Naturbild. Foto: Free_photo/Pixabay

Kreaturens suckan

”Jorden befinner sig i en ekologisk kris och vi människor bör omedelbart göra oss av med föreställningen att jorden finns till för oss att exploatera och även med tron att...

Av: Lena Månsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Förnan

Dikter som bereder plats för det associa…

BOK | Återigen finner jag mig i den situation att jag skall recensera lyrik, den här gången en ”diktbok” (som författaren kallar det innanför de färggranna pärmarna). ”Förnan”, som diktboken heter, är...

Av: Sebastian Andersson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Britt G, av Arne Nyman.

Poeten Arne Nyman

Arne Nyman var en klart lysande stjärna på den poetiska himlen under början av 1940 talet. Han debuterade som poet redan vid 19 års ålder och han var även...

Av: Håkan Hardenborg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ove Skogh, alias ”Doc Forest”. Foto: Valter

En konstform

Rolf Karlman om tatueraren Ove Skogh, alias ”Doc Forest”, en kort essä om människor och områden som förändras och trender som kommer och går.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Illustration: Fredrik Jonsson

Fredagsbönen | 2018-12-07

Änligen fredag, din boj i bukten när mörka svarta havet är i uppror! Plocka fram onddrickan med en gång, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:11-12 | 07 december, 2018

St Andrew Franciscuskapellet

Den tillstängda heligheten: Om överträde…

Det sista stora arbetet är att dö. Jag har aldrig sett döden i en levande kropp tidigare. Det står en tältsäng i min morfars rum, den kan jag använda under...

Av: Ida Rödén
2018:11-12 | 07 december, 2018

Stockholms stad. Pixabay

Folkhemmet och barnhemmet

Michael Nyhaga reflekterar över folkhemmet och barnhemmet; ideologin och de faktiska, en berättelse om samhällsansvar och solidaritet.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

Buddha. Pixabay

Jag är juvelen i lotusblomman

Reflexioner kring buddhistiska begrepp och traditioner. Hur de motsäger varandra och skapar kontroverser i tid och rum.

Av: Annakarin Svedberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Bild från en av utställningarna hos Historial de la Grande Guerre i Peronne. Foto: Gilberto Güiza.

Professorn, minnet och tystnaden

I år är det 100 år sedan första världskriget slutade. Den amerikanske historieprofessorn Jay Winter har ägnat större delen av sin karriär åt att utforska minnet av kriget och dess...

Av: Anders Olofsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ensamhet. Foto: Pixabay

Psykologins industrialisering

Puya Yekerusta om hur vi kan förstå så kallad ”diagnosinflation” och dess betydelse i relation till psykologins industrialisering. Artikeln är en längre version av debattartikeln ”När allt ska mätas blir...

Av: Puya Yekerusta
2018:11-12 | 07 december, 2018

Skog i dimma. Pixabay.

En essä om ondskan som företeelse och i …

”ONDSKA! Visst reagerar vi ofta spontant på det sättet när något ohyggligt inträffar. KORSFÄST! Hämnas! Inför dödsstraff! Lås in fanskapet på verklig livstid och släng bort nyckeln! Ja, det är...

Av: Carsten Palmer Schale
2018:11-12 | 07 december, 2018

Vilande räv. Foto: Pixabay

Om tillvaron och bildning

”Uppskjut, avstå, vänta. Imperativ som ekar tomma idag, och som kanske alltid har gjort så. Förmågan att känna andlig mättnad, inte ständigt fråga efter mer.” Gunnar Lundin undersöker i denna...

Av: Gunnar Lundin
2018:11-12 | 07 december, 2018

Foto: Svensk Filmindustri

Ingmar Bergmans Skåne och filmens Hovs H…

FILM | Belinda Graham om: ”En filmkryssning genom verkligheten som skapade myterna”.

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

Odilon Redon, Ofelia (1900-1905).

Månadens lyrik

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik.

Av: Super User
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ruin. Foto: Pixabay

Hjärnspöken och det övernaturliga

”Genom historien har våra föreställningar om spöken sett olika ut.” Följ med Michael Nyhaga i en essä om hjärnspöken och det förmodat övernaturliga som en del av vår kultur.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Den stora vardagen

MUSIK | "Vemodet och mörkret är aldrig större och tätare än att det kan säras och släppa in hopp och drömmar. Det finns allvarsamma svängar, men lika ofta en stillsam humor.” Läs...

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Heinrich Vogelers ”Våren” och Karin Sidén. Foto: Graham

Paula Modersohn-Becker och konstnärskolo…

KONST | Belinda Graham ser en banbrytande och innovativ utställning på Prins Eugens Waldemarsudde

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Ricardo Donoso: Calibrate

MUSIK | I ett ”sprinklat” novemberdis - där halvmånen kastar sitt ljussken i asfalten - har jag låtit mig invaderas av ännu en elektronisk ljudmatta: Suggestiva elektroniska rytmer tenderar att göra någon...

Av: Millan Jonsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Foto: Vy över Barcelona. Foto: Pixabay

Barcelona i litteraturen

Erik Cardelus undersöker staden Barcelona och dess plats i litteraturen.

Av: Erik Cardelus
2018:11-12 | 07 december, 2018

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.