Del av Mynoria, järnduksskulptur av Barbro Bäckström. Foto: Claes Hall
  • 2018:08
  • Publicerad:

Genom järnduk och kameralins visas människan



KONST | Nakna människokroppar i form av skulpturala reliefer, skira och motsägelsefulla, samsas med gåtfulla arkeologiska bilder i ena delen av konstgalleriet Fabriken i Bästekille. I den andra delen av den rymliga byggnaden presenteras svartvita foton av människor, ofta i fabriksmiljö. Barbro Bäckströms och Jean Hermansons konstnärliga uttryck må vara olika men har också något viktigt gemensamt: den starka humanism som genomsyrar deras verk.



Fabriken, Bästekille
Utställningstid 2018.06.30 – 2018.09.30
Barbro Bäckström och Jean Hermanson

Fabriken i Bästekille fick sitt stora publika genombrott förra året då Lennart Nilssons världsberömda bilder lockade mängder av folk. Nu hittar en hel del av dem tillbaka och nya strömmar till, om än i något ojämnare flöde denna tidvis stekheta sommar.

Trots att Barbro Bäckströms verk under årens lopp visats runt om i Sverige och på många håll i världen, är det troligen många besökare som ser dem här för första gången – det är en av fördelarna med ett konstinitiativ som Fabriken. Galleriet ligger på Österlen, en bit in från kusten, i höjd med Kivik.

Skulpturerna/relieferna i järnduk bär titlar som Torso, Rygg och Ben och gestaltar just de delarna av människokroppen. Det centrala verket är dock Mynoria från1983, en mäktig triptyk som också den visar delar av nakna människokroppar. Mittendelen är en mjukt rundad mage med tydlig navelgrop, de sex övriga delarna visar huvudlösa gestalter framifrån och bakifrån. Det var med detta verk Barbro Bäckström slog igenom. Utställningens curator, konstnären Johan Pettersson, är påtagligt nöjd med att kunna visa just Mynoria här. Han berättar också att ett svävande virrvarr i tunn och rostig järntråd som hänger nära järnduksgestalterna var det sista Barbro Bäckström skapade. Hon hade då fått besked om cancern som tog hennes liv alldeles för tidigt. Hon dog 1990, blott 50 år gammal.

De ikoniska verken i järnduk började Barbro Bäckström arbeta med på 1970-talet. De verkar så självklara att det tar ett tag innan frågan inställer sig: hur uppnås lättheten, sensualismen, i ett så hårt material som järnduk? I den katalog som getts ut i samband med utställningen finns en förklaring. ”Hon använder kulhammare och mejsel men det viktigaste verktyget är hennes egna fingrar.” Värmen i hennes händer har levt kvar i hennes verk genom decennierna, strömmar ständigt mot publiken.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Katalogen som getts ut i samband med sommarens utställning på Fabriken inleds med en fin text av Olle Granath, konstkritiker och tidigare chef på både Moderna Museet och Nationalmuseum. Han skriver att ”hennes skulpterade och tecknade former uppträder som plastiska aforismer. Hon använder sig, med ett lågmält mästerskap, av delens förmåga att övertygande föra helhetens talan.”

Så vackert formulerat!

Gjutna och patinerade skålar av Barbro Bäckström. Foto: Claes Hall
Gjutna och patinerade skålar av Barbro Bäckström. Foto: Claes Hall

Barbro Bäckström gjorde också enastående skulpturer i gjuten brons. Motiven är även här ofta människans nakna kropp. Hon har förvandlat hård metall till mjuka former. Särskilt de som patinerats så deras yta blivit matt turkosgrön berör och lockar till beröring. Naturinspirerade skålar, generösa i storlek men ändå skirt tunna, har fått skön förhöjning när de ställts på ett 9 meter långt bord tillverkat av ask.

Det är en flott och rik utställning som Fabriken bjuder på i sommar, i just denna del tack vare generösa utlån från framför allt Malmö museum men också från Wanås där Barbro Bäckström deltog i en samlingsutställning i samband med att skulpturparken slog upp portarna 1987.

På Fabriken visas också teckningar och skisser som ger klara besked om Bäckströms skicklighet i att hantera tusch och blyerts.

Kavalkaden av märkliga små bilder i dova färger av – ja, vad föreställer de? – tecken från en annan tid? Curatorn Johan Petterson talar om ”arkeologi från 80-talet”: foton från Rom, troligen framtagna i färgkopiator vilket faktiskt var hightech när de skapades för snart 40 år sedan. Bilderna sätter myror i huvudet på betraktaren, motiven är sig själva nog och samtidigt delar av helheter som inte avslöjas, blir till gåtor att grunna vidare på.

Okänd arbetare på Pump-Separator i Tullinge. © Jean Hermanson Landskrona Fotos samlingar
Okänd arbetare på Pump-Separator i Tullinge. © Jean Hermanson Landskrona Fotos samlingar

Jean Hermansons starka svartvita foton i andra delen av utställningshallen kan synas rättframma nog, dokumentära och avbildande människor han mött under ett antal år från 60-talet och framåt. Mestadels befinner sig dessa män och kvinnor i fabriksmiljöer i Sverige men här visas också några fina bilder på barn från ett par resor till Dublin 1967. De har en helt annan ton än det övriga materialet. Hermansons bilder är realistiska: smutsen och hettan, stressen och slitet, ibland det farliga och det utmattande finns där men också yrkesstolthet och gemenskap. Det som kanske annars skulle ses som dålig arbetsmiljö blir ofta förbluffande vackert sett genom Jean Hermansons kameralins.

Bilderna är tagna på fabriker som Kockums, Motala verkstad, SKF, Volvo, och andra arbetsplatser som ingår i Sveriges industriella historia. Det är alltså några av de människor som i hög grad var med och byggde upp det svenska välståndet som Hermanson mött och fotograferat. Dokumentära foton som dessa är en ovärderlig del av den industriella historien.

Att fotografierna från en svunnen men inte så avlägsen tuff tillvaro för arbetare transformerades till konst är en annan historia. Om detta och om politik och klass, bland annat, talar Jean Hermanson med Nils Petter Löfstedt, Hermansons fotoassistent, i dokumentärfilmen Himlens Mörkrum. Den visades nyligen på SVT (och kan ses fram till och med den 9 januari 2019). Ur den citeras också i en vacker katalog som tagits fram för denna utställning och som bär samma titel som filmen.

© Jean Hermanson Landskrona Fotos samlingar, Dublin 1967
© Jean Hermanson Landskrona Fotos samlingar, Dublin 1967

Löfstedt fick ganska omgående efter att de två börjat sitt samarbete 2008 idén att äntligen inkorporera Jean Hermanson i den svenska fotokonstens historia. Där borde han rimligen ha funnits sedan länge: med all den respekt och kärlek och förmågan att se varje människa som en individ, med skarp blick och insikt om hur en bra bild komponeras, borde han förstås ha varit en självklar del av denna historia. Hans foton publicerades i nio böcker från slutet av 60-talet och fram till en bit in på 2000-talet. Jean Hermanson var född 1938 och dog 2012. I det arkiv som äger Hermansons bilder, Landskrona Foto, lär det finnas ca 300 000 bilder, de flesta i form av negativ. Att döma av den bråkdel som visas på Fabriken finns där en guldgruva att ösa ur.

Text Nancy Westman

UTGÅVA 2018:08

Barrskog, Free-Photos/Pixabay.

Människans vanvård av Moder Jord

Mänskligheten är den första arten på jorden med den intellektuella förmågan att begränsa dess antal medvetet och leva i ett bestående, dynamiskt jämviktläge med andra former av liv. (Arne Naess)

Av: Lena Månsson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Rosor, Pixabay/Carl Russel.

Om det som är tragiskt

I denna feuilleton reflekterar Anders Björnsson över relationerna mellan det vi brukar kalla lycka och det som är tragiskt.

Av: Anders Björnsson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

Den arabiska apokalypsen och andra dikte…

BOK | ”Att ständigt vara hemma någon annanstans än hemma, kanske för det en närmre eviga företeelser som till exempel havet och solen. Sådant som utan några som helst tveksamheter finns överallt...

Av: Ida Thunström
2018:08 | 31 augusti, 2018

Stenen. Foto: författaren.

Jag är tystnad

Den allomfattande ljudlöshetens härbärge förseglat med ordlöshetens sigill har varit min borg där mina uttalanden i tomma högtidstal har varit mitt ordlösa språk.

Av: Benny Holmberg
2018:08 | 31 augusti, 2018

Citroen CV4, GuentherDillingen/Pixabay

Vad är modernismen?

Gunnar Lundin reflekterar över den så kallade modernismen.

Av: Gunnar Lundin
2018:08 | 31 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

Regn i gråljus

BOK | Bo Bjelvehammar om Lars Lerin och Kerstin Högstrands senaste bok ”Råskinn”.

Av: Bo Bjelvehammar
2018:08 | 31 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

En hårdför berättelse om kvinnors utsatt…

BOK | Kicki Sehlstedt, författare till ”Sweet Lolita” har förutom sitt skrivande erfarenhet både som journalist och kriminolog, en insikt som starkt kommer till utryck i denna hennes debutroman.

Av: Jens Wallén
2018:08 | 31 augusti, 2018

Foto: Privat

Två texter

Två texter av Per Teofilusson.

Av: Per Teofilusson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Fiskebåt i Sydkinesiska sjön. Foto: Författaren.

Om Mo Yans litterära universum

I Mo Yans litterära universum utgör det illustrativt gestaltade våldet och den lemlästade kroppen ett tema som berättelserna kretsar kring och det som vid sidan om hans eventuella politiska intentioner...

Av: Anneliese Fältström
2018:08 | 31 augusti, 2018

Mätverktyg, Gedenkstätte Am Steinhof (detalj). Foto: Mats Olofsson.

Rasbiologins uppkomst och konsekvenser

Darwin använde sig av uttrycket "Survival of the fittest", som beteckning för den viktigaste drivkraften för överlevnad. Det naturliga urvalet skulle avgöra en människas överlevnad. Med Darwins skrifter påbörjades en...

Av: Lilian O. Montmar
2018:08 | 05 september, 2018

Arthur Currie i Mons, 1918. Library and Archives Canada.

Konsten att avsluta ett krig

Den 11 november för hundra år sedan tystnade äntligen vapnen utmed första världskrigets frontlinjer. Efter fyra år i dödens närhet hade de flesta av soldaterna svårt att uppbåda någon starkare...

Av: Anders Olofsson
2018:08 | 05 september, 2018

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Bilder från Turkmenistan

När Sovjetunionen kollapsade 1991 bildades i ett slag fem nya stater i Centralasien, en av dem Turkmenistan. Trots att landet är republik och betecknas som demokratiskt har inte mycket ändrats...

Av: Tarja Salmi-Jacobson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Foto: Einar Askestad

Månadens lyrik

Redaktionen presenterar stolt månadens urval av lyrik.

Av: Super User
2018:08 | 31 augusti, 2018

Jägarna i snö, av Pieter Bruegel de äldre, 1565.

Den övergödda samtidskulturen

Nåt random nättroll kallade mig full av ressentiment för att jag skrev en kritiskt hållen text i en annan tidning om det popkulturella fenomenet Alex & Sigges podcast. Eller kritiskt...

Av: Gunnar Strandberg
2018:08 | 31 augusti, 2018

Foto: Privat

Ondskan som företeelse och i sig (i)

ONDSKA! Visst reagerar vi ofta spontant på det sättet när något ohyggligt inträffar. KORSFÄST! Hämnas! Inför dödsstraff! Lås in fanskapet på verklig livstid och släng bort nyckeln! Ja, det är...

Av: Carsten Palmer Schale
2018:08 | 31 augusti, 2018

Marilyn Horne & Monserrat Caballé (1981).

Montserrat Caballé

Annakarin Svedberg gör en okritisk och inspirerad betraktelse kring en hyllad spansk sopran. Hur en enda Prima Donna lyfter fram flera aspekter i vår kultur.

Av: Annakarin Svedberg
2018:08 | 31 augusti, 2018

Nobelpristagaren V. S. Naipaul talar i Dhaka, Bangladesh. Foto: Faizul Latif Chowdhury/Wikimedia

V. S. Naipaul 1932-2018

Ivo Holmqvist gör en minnesteckning över den nyligen bortgångne författaren.

Av: Ivo Holmqvist
2018:08 | 31 augusti, 2018

Eric ”Umedalen” Johansson. Foto: Antwood/Wikmedia Commons.

Mysteriet Umedalen

Rolf Karlman om släggkastaren Eric ”Umedalen” Johansson, och ett av vår tids kanske mest besynnerliga ”fusk”.

Av: Super User
2018:08 | 31 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

Send Me Your Daughter

MUSIK | Måhända, är jag inte rätt person att skriva en anmälan på Galleriets senare EP. Jag har förvisso ett stort stort musikintresse – men mina kunskaper när det kommer till elektronisk...

Av: Sebastian Andersson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Vasili Grigorjevitsj Perov, porträtt av Fjodor Dostojevskij (1872)

Om nyttigheten i Dostojevskijs debut

Hur kan man som fattig vinna sitt värde i andras ögon? Genom arbete skulle många tänka, men kanske inte säga – eftersom vårt samhälle fortfarande präglas av, låt oss säga...

Av: Robert Halvarsson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Erik Domellöf, 2018

Fredagsbönen | 2018-08-31

Äntligen fredag, din hugsvalelse i grötgrå grottekvarnsvånda! Ställ fram HB-dunken och Päronsodan på bordet, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:08 | 31 augusti, 2018

The Eye of Time Myth II: A need to survi…

MUSIK | Det här är ingen populärmusik och kommer aldrig att så vara. Musiken är monotont drabbande och svårbestämt ambient dark. Rytmerna är orgasmiska med konnotationer åt alla håll och kanter. Öster...

Av: Super User
2018:08 | 31 augusti, 2018

Foto: Belinda Graham

Wanås Konst

KONST | Hem och längtan, samhörighet och lekfullhet, storskalighet och närhet. Detta går som en röd tråd genom de nya verken på Wanås. Den klara röda tråden går också som en röd...

Av: Belinda Graham
2018:08 | 31 augusti, 2018

Porträtt av Philip Roth, Wolf Gang/Flickr.

Vägar till Philip Roth

Erik Cardelus om författaren Philip Roth som avled under våren 2018.

Av: Erik Cardelus
2018:08 | 31 augusti, 2018

Sara Anstis

Månadens konstnär: Sara Anstis

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens konstnär Sara Anstis.

Av: Sara Anstis
2018:08 | 31 augusti, 2018

Del av Mynoria, järnduksskulptur av Barbro Bäckström. Foto: Claes Hall

Genom järnduk och kameralins visas männi…

KONST | Nakna människokroppar i form av skulpturala reliefer, skira och motsägelsefulla, samsas med gåtfulla arkeologiska bilder i ena delen av konstgalleriet Fabriken i Bästekille. I den andra delen av den rymliga...

Av: Nancy Westman
2018:08 | 31 augusti, 2018

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.