Detalj ur omslaget
  • 2018:08
  • Publicerad:

Den arabiska apokalypsen och andra dikter



BOK | ”Att ständigt vara hemma någon annanstans än hemma, kanske för det en närmre eviga företeelser som till exempel havet och solen. Sådant som utan några som helst tveksamheter finns överallt. Det enda, kanske, som är konstant.” Ida Thunström har läst författaren Etel Adnan som för första gången publiceras på svenska.



Köp Den arabiska apokalypsen och andra dikter  hos bokus.com
Författare: Etel Adnan
Urval och översättning av Kristian Carlsson.
Den arabiska apokalypsen och andra dikter
Smockadoll förlag

Författaren Etel Adnans uppväxt är inte helt okomplicerad, inte minst vad gäller språktillhörigheten. Hon föddes i Beirut, Libanon, 1925. Med en mor från Smyrna och far från Damaskus, talades det i hemmet grekiska och turkiska. Och senare franska, men aldrig särskilt mycket arabiska. Adnan gick i fransk klosterskola, och franskan blev därmed hennes första språk. Att på den tiden i ett arabiskt land ha franska som första språk var inte helt politiskt okomplicerat, och utöver den språkliga identitetskris som det kan ge upphov till att ha tre-fyra hemspråk, blev det dessutom en politiskt, samhälleligt laddad sak. Något som kommer att spela roll för Adnans relation till språket.

Adnan studerade sedan vid Sorbonne i Paris, och vid 20 års ålder började hon skriva dikter. På franska. När hon sedan hamnade i Kalifornien för att fortsätta sina studier, blev hon på riktigt bekant med det amerikanska språket. Nya erfarenheter, nya uttryck. Den eskalerande konflikten i Algeriet aktualiserade laddningen mellan det franska och arabiska språket, som varit en del av Adnans uppväxt, och det blev då komplicerat för henne att skriva förbehållslöst. Alla språk bär på ett kulturellt bagage som kan vara svårt att komma undan.

Som ett sätt att komma undan började Adnan därför måla tavlor. Uppvuxen i en arabisk kultur, och med fina minnen från barndomen som rör just den arabiska skriften, tycktes det vara en självklarhet. Den dansande arabiska texten kunde redan återfinnas i hennes skrifter, då hon lägger in små abstrakta teckningar, visuella symboler, bland meningarna. Men nu fick måleriet en självständig roll. Ett abstrakt, färgfyllt språk, som inte innehåller samma desperation, på gränsen till uppgivenhet, som hennes poesi gör. Hennes konst uppmärksammas dock, och hon har varit representerad på bland annat Dokumenta 13 (2012). Hon har stadigt fortsatt med sin konst, även om hon med tiden fann sitt personliga språkliga uttryck även i amerikanskan.

Etel Adnan är en hyllad poet i USA, men för mig är hon helt ny. Jag är i regel ingen större anhängare av att läsa samlingar som i första hand består av utdrag ur andra verk. Den avgränsning som poesiböcker i sig är, det medvetna urvalet, tenderar att försvinna, eller åtminstone blekna.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jag upplever att utdragen i vissa fall är otillräckliga, även om det såklart är en nödvändighet att förkorta när man gör en sammanfattning. Jag tvingas gång på gång anpassa mig till en ny tid eller passage i författarens utveckling. Ett nytt tillstånd. Å andra sidan är det ju på grund av just detta som jag får möjligheten att uppleva den röda tråd som går genom Adnans poesi i sin helhet.

Med Kristian Carlssons informativa inledning blir det dock en mycket bra introduktion till ett författarskap, faktiskt ett helt konstnärskap. Fokus läggs på hennes bakgrund, livet i exil och de olika språktillhörigheterna, och skapar en sammanhållen bild av till vilken stor del författarskapet är invirat i Etels liv. Dikterna förankras, och växer.

Adnan har själv översatt flera av sina franska dikter till engelska. Senare har andra översatt de engelska till franska, och även till arabiska. Det blir en märklig dans av tolkningar och översättningar. Smockadoll är först med att publicera henne i svensk översättning.

Mångspråkighet kan leda till svårigheter att fina sitt eget poetiska språk, men jag tänker att det samtidigt kan bidra till det motsatta. Att inte sitta fast i den identitet som ett språk utgör, kan vara en tillgång för en poet. Det kan bli en undersökning utöver skrivandet som teknik. Med hela världen som enda begränsade spelplan tvingas man skapa sina egna konturer, kanske sker undersökningen mest i det som uppstår mellan språken. I översättningen, rörelsen.

Samlingen avslutas med essän Att skriva på ett främmande språk (1985), i vilken hon berättar personligt och utförligt om sitt förhållande till mångspråkligheten. ’Språken har sin början i hemmet’, inleds essän, men sedan inser man att i Adnans poesi är språket alltid politik.

Att växa upp med en känsla av att inte höra hemma någonstans, är det inte också att bli förvisad ifrån någon slags Heimat? Ser man språkets möjligheter tydligare, om man saknar ett självklart hemspråk? Placerad i exil, kommer man närmre det gemensamma i världen om man saknar ett fast ursprungligt hem? Det är ju rimligt att man ser saker klarare när man har perspektiv.

Att ständigt vara hemma någon annanstans än hemma, kanske för det en närmre eviga företeelser som till exempel havet och solen. Sådant som utan några som helst tveksamheter finns överallt. Det enda, kanske, som är konstant. Den återkommer ofta:

“Där finns påtryckningar. Den absoluta materian. Parousia. Den här begynnelsen, den kommande färden. Ljusets horisontalitet. Solens sanning (vilken sanning?). Det eviga härvarandet.”

Ur:There; In the Light and the Darkness of the Self and the Other 1997

Men exilen ifrån Libanon är mer påtaglig. I visa fraser lyckas hon ge mig en bild av hur den känns, problematiken i Mellanöstern. Eller av skönheten (ibland kan det vara samma sak), den som jag som västmedborgare, inte kan se. Att ha en fot på så många olika delar av världen, en rotlöshet men också en självklar insiktsfullhet.

”Jebu:
De låter oss ruttna i obscena kvinnors sällskap            kastrerade
våra män och sålde köttet på marknaderna
i London till ett skrattretande kilopris

vi tände stearinljus när vi ville
kämpa och sjöng ballader medan
våra vingårdar stod i lågor vi var rädda”

Ur: Jebu 1972

Det måste vara fruktansvärt att se sin värld, sitt ursprungshem brinna så och inte kunna hjälpa det.

To Look at the Sea Is to Become What One Is (2014) är den första publicerade arabiska diktsamlingen om två lesbiska kvinnor, och Adnan har uppmärksammats för sitt engagemang i HBTQ-frågor. Allt som avviker placeras en bit utanför. Exil ifrån normaliteten, kan man uttrycka det så? En inställning från samhället som förmodligen ser bättre ut i dagens Paris och Los Angeles (där hon nu bor tillsammans med sin livspartner) än den gjorde under hennes uppväxt i Beirut.

”i våra torrlagda landskap
består regnet för alltid
av gevärskulor”

Ur Jebu (1972)

Text Ida Thunström


UTGÅVA 2018:08

Mätverktyg, Gedenkstätte Am Steinhof (detalj). Foto: Mats Olofsson.

Rasbiologins uppkomst och konsekvenser

Darwin använde sig av uttrycket "Survival of the fittest", som beteckning för den viktigaste drivkraften för överlevnad. Det naturliga urvalet skulle avgöra en människas överlevnad. Med Darwins skrifter påbörjades en...

Av: Lilian O. Montmar
2018:08 | 05 september, 2018

Marilyn Horne & Monserrat Caballé (1981).

Montserrat Caballé

Annakarin Svedberg gör en okritisk och inspirerad betraktelse kring en hyllad spansk sopran. Hur en enda Prima Donna lyfter fram flera aspekter i vår kultur.

Av: Annakarin Svedberg
2018:08 | 31 augusti, 2018

Barrskog, Free-Photos/Pixabay.

Människans vanvård av Moder Jord

Mänskligheten är den första arten på jorden med den intellektuella förmågan att begränsa dess antal medvetet och leva i ett bestående, dynamiskt jämviktläge med andra former av liv. (Arne Naess)

Av: Lena Månsson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

Regn i gråljus

BOK | Bo Bjelvehammar om Lars Lerin och Kerstin Högstrands senaste bok ”Råskinn”.

Av: Bo Bjelvehammar
2018:08 | 31 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

Send Me Your Daughter

MUSIK | Måhända, är jag inte rätt person att skriva en anmälan på Galleriets senare EP. Jag har förvisso ett stort stort musikintresse – men mina kunskaper när det kommer till elektronisk...

Av: Sebastian Andersson
2018:08 | 31 augusti, 2018

The Eye of Time Myth II: A need to survi…

MUSIK | Det här är ingen populärmusik och kommer aldrig att så vara. Musiken är monotont drabbande och svårbestämt ambient dark. Rytmerna är orgasmiska med konnotationer åt alla håll och kanter. Öster...

Av: Super User
2018:08 | 31 augusti, 2018

Nobelpristagaren V. S. Naipaul talar i Dhaka, Bangladesh. Foto: Faizul Latif Chowdhury/Wikimedia

V. S. Naipaul 1932-2018

Ivo Holmqvist gör en minnesteckning över den nyligen bortgångne författaren.

Av: Ivo Holmqvist
2018:08 | 31 augusti, 2018

Foto: Einar Askestad

Månadens lyrik

Redaktionen presenterar stolt månadens urval av lyrik.

Av: Super User
2018:08 | 31 augusti, 2018

Jägarna i snö, av Pieter Bruegel de äldre, 1565.

Den övergödda samtidskulturen

Nåt random nättroll kallade mig full av ressentiment för att jag skrev en kritiskt hållen text i en annan tidning om det popkulturella fenomenet Alex & Sigges podcast. Eller kritiskt...

Av: Gunnar Strandberg
2018:08 | 31 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

En hårdför berättelse om kvinnors utsatt…

BOK | Kicki Sehlstedt, författare till ”Sweet Lolita” har förutom sitt skrivande erfarenhet både som journalist och kriminolog, en insikt som starkt kommer till utryck i denna hennes debutroman.

Av: Jens Wallén
2018:08 | 31 augusti, 2018

Arthur Currie i Mons, 1918. Library and Archives Canada.

Konsten att avsluta ett krig

Den 11 november för hundra år sedan tystnade äntligen vapnen utmed första världskrigets frontlinjer. Efter fyra år i dödens närhet hade de flesta av soldaterna svårt att uppbåda någon starkare...

Av: Anders Olofsson
2018:08 | 05 september, 2018

Citroen CV4, GuentherDillingen/Pixabay

Vad är modernismen?

Gunnar Lundin reflekterar över den så kallade modernismen.

Av: Gunnar Lundin
2018:08 | 31 augusti, 2018

Fiskebåt i Sydkinesiska sjön. Foto: Författaren.

Om Mo Yans litterära universum

I Mo Yans litterära universum utgör det illustrativt gestaltade våldet och den lemlästade kroppen ett tema som berättelserna kretsar kring och det som vid sidan om hans eventuella politiska intentioner...

Av: Anneliese Fältström
2018:08 | 31 augusti, 2018

Rosor, Pixabay/Carl Russel.

Om det som är tragiskt

I denna feuilleton reflekterar Anders Björnsson över relationerna mellan det vi brukar kalla lycka och det som är tragiskt.

Av: Anders Björnsson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Eric ”Umedalen” Johansson. Foto: Antwood/Wikmedia Commons.

Mysteriet Umedalen

Rolf Karlman om släggkastaren Eric ”Umedalen” Johansson, och ett av vår tids kanske mest besynnerliga ”fusk”.

Av: Super User
2018:08 | 31 augusti, 2018

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Bilder från Turkmenistan

När Sovjetunionen kollapsade 1991 bildades i ett slag fem nya stater i Centralasien, en av dem Turkmenistan. Trots att landet är republik och betecknas som demokratiskt har inte mycket ändrats...

Av: Tarja Salmi-Jacobson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Del av Mynoria, järnduksskulptur av Barbro Bäckström. Foto: Claes Hall

Genom järnduk och kameralins visas männi…

KONST | Nakna människokroppar i form av skulpturala reliefer, skira och motsägelsefulla, samsas med gåtfulla arkeologiska bilder i ena delen av konstgalleriet Fabriken i Bästekille. I den andra delen av den rymliga...

Av: Nancy Westman
2018:08 | 31 augusti, 2018

Foto: Belinda Graham

Wanås Konst

KONST | Hem och längtan, samhörighet och lekfullhet, storskalighet och närhet. Detta går som en röd tråd genom de nya verken på Wanås. Den klara röda tråden går också som en röd...

Av: Belinda Graham
2018:08 | 31 augusti, 2018

Foto: Privat

Ondskan som företeelse och i sig (i)

ONDSKA! Visst reagerar vi ofta spontant på det sättet när något ohyggligt inträffar. KORSFÄST! Hämnas! Inför dödsstraff! Lås in fanskapet på verklig livstid och släng bort nyckeln! Ja, det är...

Av: Carsten Palmer Schale
2018:08 | 31 augusti, 2018

Vasili Grigorjevitsj Perov, porträtt av Fjodor Dostojevskij (1872)

Om nyttigheten i Dostojevskijs debut

Hur kan man som fattig vinna sitt värde i andras ögon? Genom arbete skulle många tänka, men kanske inte säga – eftersom vårt samhälle fortfarande präglas av, låt oss säga...

Av: Robert Halvarsson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Stenen. Foto: författaren.

Jag är tystnad

Den allomfattande ljudlöshetens härbärge förseglat med ordlöshetens sigill har varit min borg där mina uttalanden i tomma högtidstal har varit mitt ordlösa språk.

Av: Benny Holmberg
2018:08 | 31 augusti, 2018

Sara Anstis

Månadens konstnär: Sara Anstis

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens konstnär Sara Anstis.

Av: Sara Anstis
2018:08 | 31 augusti, 2018

Foto: Privat

Två texter

Två texter av Per Teofilusson.

Av: Per Teofilusson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Porträtt av Philip Roth, Wolf Gang/Flickr.

Vägar till Philip Roth

Erik Cardelus om författaren Philip Roth som avled under våren 2018.

Av: Erik Cardelus
2018:08 | 31 augusti, 2018

Erik Domellöf, 2018

Fredagsbönen | 2018-08-31

Äntligen fredag, din hugsvalelse i grötgrå grottekvarnsvånda! Ställ fram HB-dunken och Päronsodan på bordet, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:08 | 31 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

Den arabiska apokalypsen och andra dikte…

BOK | ”Att ständigt vara hemma någon annanstans än hemma, kanske för det en närmre eviga företeelser som till exempel havet och solen. Sådant som utan några som helst tveksamheter finns överallt...

Av: Ida Thunström
2018:08 | 31 augusti, 2018

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts