Foto: Belinda Graham
  • 2018:07
  • Publicerad:

The Birgit Nilsson Experience - Drömmen, sagan och verkligheten



MUSIK | Tidningen Kulturens skribent Belinda Graham har besökt Birgit Nilsson Museum.





Att ha en dröm och att vara fången i en ofta grym och slitsam vardag är något som alla kan identifiera sig med. Att uppfylla sin lilla dröm och att sedan nå något ännu större - som vida överträffar drömmarna! - det är förstås få förunnat. Men det är det som gör en bra saga. Och det här är en sann saga! Sagan om Birgit Nilsson är som en verklig Askungesaga, där det är hennes egen talang, inte giftermålet med en prins, som gör att hennes liv förvandlas.

Är du ointresserad av musik, kan inget om opera, vet inte riktigt vem Birgit Nilsson är eller varför hon firas i år? Då är Birgit Nilsson upplevelsen något för dig! (Och om du verkligen älskar musik är Birgit Nilsson upplevelsen givetvis också något för dig!) Historien om bondflickan som blir något speciellt är också historien om ett land och ett klassamhälle som luckras upp och förändras.

Birgit Nilsson, född 1918, är en del av en den generation som skapar folkhems-Sverige. En generation som säger "nej, tack, jag vill inte ärva gården". En generation som vill något annat än att vara fast i samma slit som släkten som kommit och gått har sett i århundraden.

När man går genom utställningen i det ultramoderna Birgit Nilsson museum och lyssnar på audioguiden är det svårt att låta bli att bita på naglarna --- herregud, vilken spännande story! Hur ska det gå för jäntan? Hon har bara gått ut sexan, och får inte gå i skolan längre, hon måste jobba på gården --- heltid!

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Hårt fysiskt arbete, sju dagar i veckan, hela tonårstiden --- vilken nybliven tonåring skulle stå ut med det idag? Ska lilla Birgit tvingas att gifta sig med en bonde, för att driva familjeföretaget vidare? Ska hon tvingas att ta över gården, eftersom hon är enda barnet? Gården har varit i släkten i generationer, det är ett stort ansvar som ligger på hennes unga axlar. Men om hon gör vad som förväntas av henne, hur ska det då gå med hennes sångardrömmar? För Birgits dröm var hela tiden att bli sångerska, hon till och med sjöng i sömnen som barn.

Något som ger en extra dimension till berättelsen är Birgit Nilssons egen röst. Det är den som berättar mycket av historien. Birgit Nilsson har ju varit där och sett allt och upplevt allt. Man får historien direkt och omedelbart, utan filter. Det är lite som med Astrid Lindgrens sagor, ingen läser dem så bra som hon själv, rösten är en så stor del av upplevelsen. Birgit Nilsson skrev själv ner sina upplevelser i succén ”La Nilsson”. Och som Birgit Nilsson kan berätta! Vilken fin sagoberättarröst hon har. Vänskapen med drängen Otto är som en Emil-och-Alfred berättelse. Det är Otto som ger Birgit Nilsson hennes första lilla piano. Det är byggt av en cigarrlåda och innehåller en oktav. Birgit är fyra år gammal. Och hon börjar genast att komponera.

Birgits dröm var att bli sångerska, hon var ultramusikalisk, hade absolut gehör och sjöng innan hon kunde gå. Hon lärde sig inte bara barnvisor utan även drängens absolut inte barnvänliga slagdängor om förbjuden kärlek och fylleslag. Märk väl: Birgit drömde inte om att bli operasångerska. Bara sångerska. Operan kom mycket senare i livet. Birgit blev genom hela sin karriär lika "jordnära" och "vanlig" (stora komplimanger i Sverige) och rynkade aldrig på näsan åt olika musikgenrer. Andra operastjärnor ville inte sjunga lättare genrer, som musikal och operett. Birgit Nilsson påpekade nyktert att alla pengar ser likadana ut. Och vad är det för fel med att göra folk glada med olika typer av musik?

Bonddottern Birgit Nilsson gick från att rensa betor till att bli världens mest firade sångerska. Hennes 100-årsjubileum uppmärksammas över hela världen - men hon är paradoxalt nog mer berömd utomlands än i Sverige. Där står det klart att Birgit Nilsson och Maria Callas står i en klass för sig --- de båda sopranerna som fortfarande har hängivna fans i stora skaror, runt hela jordklotet.

Men man behöver inte vara ett Birgit-Nilsson-fan för att uppskatta ett besök på hennes barndoms gård, som idag inrymmer ett vackert och modernt museum och ett mysigt stallkafé där Birgit Nilssons favoritmat serveras - allt är hembakat, lokalproducerat, närodlat och härodlat på Bjärehalvön. Och så kan man besöka boningshuset, Birgit Nilssons barndomshem.

Det känns som om Birgit Nilsson när som helst skulle kunna dyka upp och sätta igång med att göra läcker skånsk äggakaka i köket, eller bjuda på italiensk Aida-tårta i finrummet ... eller dra ut en spännande deckare från vännen Maria Lang från bokhyllan. Eller memoarer som hon fått från operavänner, som Placido Domingo och Maria Callas. Allt är som det ska vara!

Hemmet var Birgit Nilssons barndomshem, som gått i arv i generationer, här växte hon upp från och med två års ålder, då hennes pappa Nils Svensson fick ärva familjegården. Från badrumsfönstret kan man se gården där Birgit Nilsson föddes --- just idag skördas det på åkrarna. Levande lantbruk finns fortfarande. Men det mesta sköts idag av maskiner och är inte alls så jobbigt och slitsamt som när Birgit växte upp och var en "barnarbetare" som rensade betor i långa rader --- och gick upp tidigt för att mjölka kor.

Innan Birgit Nilsson åkte till Stockholm och kom in på Kungliga Musikhögskolan gjorde hon först arbetet på gården klart, och skötte mjölkningen, som var en av hennes dagliga sysslor.

Det här var en historia som speciellt uppskattades i Amerika och särskilt i New York där ”La Nilsson” blev den mest firade sångerskan någonsin på The Metropolitan --- mycket mer än Maria Callas (och La Nilsson tjänade fem gånger så mycket). Taxichauffören som körde hem Birgit Nilssons blommor från premiären undrade om hon var den svenska bondflickan som först mjölkade tio kor och sedan åkte till huvudstaden och blev stjärna. Birgit bedyrade att så var fallet.

- Då är ni verkligen värd alla blommor! sa taxichauffören imponerat.

Det där är en markant attitydskillnad mot i Sverige. När Birgit kom till Stockholm fick hon höra att det inte är för bönder att bli sångare. Klassamhället var djupt cementerat och här skulle ingen lantlolla från Skåne komma till Stockholm och tro att hon skulle bli något! Det tog också en lång, lång, lång tid för Birgit Nilsson att bli stjärna över en natt.

Tragiska och jobbiga händelser och motgångar kantade hennes väg, och folksjukdomen TBC-drabbade henne – vem vill ha en sångerska med bara en fungerande lunga? Men mot alla odds blev hon frisk igen.

Rollen som Salome gjorde Birgit Nilsson känd, långt utanför de vanliga operakretsarna, och hela Sverige drabbades av Salome-feber. Birgit Nilsson var med både i TV och i radio.

Birgit Nilsson blev efter flera succéer i Stockholm en stor stjärna i hela världen och enormt älskad i Wien, Frankfurt, Bayreuth, Buenos Aires, New York, Chicago, San Francisco, Köpenhamn, London, Milano ... och likt många stjärnor tillbringade hon en hel del tid i skyn. Med att flyga mellan olika engagemang. Sammanlagt en och en halv månad per år, har någon räknat ut.

Sagan Birgit Nilsson är fascinerande – och den kompletteras med möjligheterna att höra hennes egen sång, samtidigt som man till exempel betraktar de scenkostymer och de smycken som hon hade i sina berömda roller.

Boningshuset var Birgit Nilssons sommarhus, fram till 2006, och än idag ser det ut som ett levande sommarhem, färdigt för semestern – men det är ett museum och man får inte sitta i sofforna. Det struntade Birgit Nilssons 90-åriga kusiner i, när de var på besök på museet. När guiden och biografiförfattaren Mattias Enn försökte säga åt dem, påpekade de med bestämdhet:

- Vi är ju hemma hos Birgit nu!

De flyttade sig inte!

Visst kan man springa på vänner och bekantas bekanta till Birgit Nilsson på museet eller på gårdsplanen. En lokalbo som är där för kvällens konsert berättar att hon aldrig varit i boningshuset sedan det blev museum.

- Men jag har varit där inne flera gånger och tittat runt när jag köpte ägg där! Agda brukade släppa in folk! berättar hon stolt. Agda var hushållerskan som tog hand om huset när Birgit inte var där. Och så klart att lokalbor var lite nyfikna på hur "världsstjärnan" hade det i sitt enkla sommarhem.

Idag säljs dock inga ägg längre på Birgit Nilssons gård, men det är lätt att fantisera om hur det var när den här gården var aktiv. Längorna ligger placerade som i en hästsko, med boningshuset i mitten. I sidohusen, de gamla stallängorna, finns idag moderna utställningar och femstjärnig förtäring. Stallkaféet är otroligt mysigt inrett. Det finns till och med fikabord uppställda i gamla kalvbås - och trågen finns kvar i golvet! Utställningshuset är snyggt bohochic och kombinerar ladans gamla bjälkar med nya kristallkronor i taket. Mitt i salen står en flygel, redo att användas för konserter. Överallt finns det rosor.

Huvudbyggnaden, Birgit Nilssons hem, är fortfarande omgivet av vackra perennrabatter och gammaldags torparrabatter med pioner och rosenskära och rikligt blommande stockrosor och dagliljor. I ett hörn av tomten finns mängder med svarta och röda vinbär och rabarber.

Dagens kaka i stallkaféet är rabarber och vaniljkaka. Men Aida-tårtan får inte missas. Birgits eget favoritrecept, och den serveras med färska jordgubbar och en liten Birgit-Nilsson- chokladmedaljong.

Luncherna är också helt fantastiska, primörerna är så färska att de praktiskt taget känns nyplockade direkt till tallriken. Svensk husmanskost och italienska läckerheter samsas här sida vid sida. Det omtyckta "bussfikat" är en läcker morotsbakelse, ett vetebröd och en småkaka - en stor havredröm med korinter i.

Allt serveras i generösa portioner. Så ska det vara i Skåne - god mat och mycket mat! - och allt är mycket prisvärt. Det här är ett ställe där man lätt kan tänka sig Birgit själv fika eller luncha med vännerna – eller servera gäster! – för hon var både ekonomisk och matglad och uppskattade god kvalitet.

Många besökare kommer tillbaka flera gånger, nya saker plockas fram på museet varje år och utställningen görs om, och dessutom ska man inte underskatta attraktionskraften från en mysig fika eller en god lunch. Med utsikt över en lantlig landsväg, som varken Edvard Persson eller Birgit Nilsson sjungit om.

En del av de andra besökarna på museet kände Birgit Nilsson personligen, som hovsångerskan Helena Döse, som i sommar besöker museet för första gången, och passar på att se sig omkring, tillsammans med pianisten Thomas Schuback.

Helena Döse och Birgit Nilsson alternerade om samma roll på det nybyggda Scandinavium, i början av 1970-talet.

- När Birgit Nilsson sjöng var det över 15.000 i publiken! När jag sjöng var det bara 7.000! säger Helena Döse och skrattar gott.

Även 7.000 är en enorm publik för en operasångerska i Sverige! Birgit Nilsson lärde Helena Döse många bra sångartips, när det gällde andning och magstöd och hur man ska använda bokstaven "S" på rätt sätt --- men även andra praktiska tips. Som hur man ska handskas med regissörer som ger väldigt dålig regi (som att stå på ett visst ställe på scenen för att strålkastaren redan är riggad, trots att man inte hörs alls, ut till publiken).

- Man kan ju "glömma" vad regissören har sagt ... tipsade Birgit.

Helena lärde sig då att bli "glömsk", och fiaskot med föreställningen vändes till publiksuccé. Publiken föredrog att höra, framför att se, en operasångerska. Publiken hade mer vett än regissören, och det är ju till syvende och sist publiken som betalar biljetterna.

- Birgit Nilsson var så otroligt generös mot mig, ja mot alla, summerar Helena Döse sina minnen av Birgit.

Det är just detta som genomsyrar Birgit Nilsson gården, stallkaféet, muséet och upplevelsen "the Birgit Nilsson experience" idag – känslan av generositet.

Birgit Nilsson hade varit märkta stolt!

Text Belinda Graham

UTGÅVA 2018:07

Performing Concordia

Månadens konstnär

Månadens konstnär | EmmaLina Ericson

Av: EmmaLina Ericson
2018:07 | 03 augusti, 2018

Foto: Belinda Graham

Falsterbo Horse Show

SCENKONST | Lika mycket "Show" som "Horse" - och lika mycket kultur som sport!

Av: Belinda Graham
2018:07 | 03 augusti, 2018

Foto: Artikelförfattaren

Karolinernas öden i en skev spegel

BOK | Elena Dahl har läst Alexej Ivanovs romansvit Tobol och ser hur historiska fakta löper gatlopp genom intrigen.

Av: Elena Dahl
2018:07 | 03 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

Välkomna och please come in

BOK | Elisabeth Brännström har läst Birgit Häggkvist senaste bok och ser ”ett relevant inlägg i debatten om engelskans inflytande över det svenska språket.”

Av: Elisabeth Brännström
2018:07 | 03 augusti, 2018

Sveaborgs fästning. Foto: Förvaltningsnämnden för Sveaborg/Suomen Ilmakiva Oy.

Sveaborg – minns traumat från 1918

Det är inte många huvudstäder givet att ha en nästan intakt 1700-talsfästning inom räckhåll. Mycket har Sveaborg sett och trots att den aldrig har stormats gömmer den de mest tragiska...

Av: Rolf Karlman
2018:07 | 02 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

Vem är Emmanuel Macron? – Några nedslag …

BOK | Elisabeth Tegelberg har läst en av de mest lästa böcker som har skrivits om Emmanuel Macron på franska: Emmanuel Macron, un jeune homme si parfait. Le vrai visage du nouveau...

Av: Elisabeth Tegelberg
2018:07 | 02 augusti, 2018

Staden Qazvin.

Iranska kvinnors dolda frihet

Under 2014 arresterades över 3,5 miljoner kvinnor i Iran därför att det fanns något att anmärka på deras obligatoriska slöjor. Sedan revolutionsåret 1979 infördes i landets konstitution att alla kvinnor...

Av: Tarja Salmi-Jacobson
2018:07 | 02 augusti, 2018

Äldre par på söndagspromenad. Foto: Pixabay/Susanne Pälmer

Sagan om det Oranga kuvertet, eller kons…

BOK | Det är en skam att så många gamla måste tillbringa sina sista år i fattigdom, detta i ett rikt land som Sverige där stora delar av befolkningen har kunnat se...

Av: Benny Holmberg
2018:07 | 07 augusti, 2018

Erik Domellöf, 2018

Fredagsbönen | 2018-08-03

Äntligen fredag, din välkylda Pommac i solen! Ner i trädgårdsstolen och upp med mungiporna, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:07 | 03 augusti, 2018

Tova Gerge. Foto: Moa Schulman, Bonniers

Sex, våld och litteratur

BOK | En intervju av Guido Zeccola med konstnären och författaren Tova Gerge; om romanen Pojken som utkommer på Albert Bonniers förlag 14/8.

Av: Guido Zeccola
2018:07 | 02 augusti, 2018

Novemberplöjning, olja på duk (1914). Tillhör Jönköpings läns museum.

Det gamla möter det nya: en resa i Ester…

KONST | ”Jag lever i två världar. Ester Almqvist och konstlivet 1890-1934”

Av: Michael Economou
2018:07 | 03 augusti, 2018

Detalj från bokomslag till Friedrich Nietzche: Samlade skrifter, del 8; Sena skrifter. Symposion

Nietzsche går

Den kulturkritik, direkt och indirekt, som redan från början funnits hos Nietzsche, i Tragedins födelse, med det blasfemiska ”dionysiska”, och i Otidsenliga betraktelser, med den viktiga essän Schopenhauer som uppfostrare...

Av: Gunnar Lundin
2018:07 | 02 augusti, 2018

Saint Patrick, katolsk kyrka i Columbus Ohio. Interiör absid, korsfästelsen. Foto: Nheyob

TRADITION OCH (KON)TRADI(K)TION

När vi hävdar att kyrkan verkat med förtäckta maktintressen måste vi ställa frågan: när då och var?

Av: Marcus Myrbäck
2018:07 | 02 augusti, 2018

Foto: Belinda Graham

The Birgit Nilsson Experience - Drömmen…

MUSIK | Tidningen Kulturens skribent Belinda Graham har besökt Birgit Nilsson Museum.

Av: Belinda Graham
2018:07 | 03 augusti, 2018

Dying planet

Två texter

Två texter av Ulf Olsson, författare och estradpoet.

Av: Ulf Olsson
2018:07 | 03 augusti, 2018

Detalj från bokomslaget till den engelska utgåvan av ”Fallet Mersault”.

Mellan två texter

BOK | Den postkoloniala erfarenheten sitter som en tagg i den algeriska författaren Kamel Daouds texter. Tydligast märks det i succédebuten ”Fallet Mersault”, romanen som poetiskt och lekfullt både dekonstruerar och rekonstruerar...

Av: Erik Cardelus
2018:07 | 03 augusti, 2018

Foto: Privat

Kisel. Kattguld. Fools gold.

1948, i öknen mellan Albuquerque och Amarillo spelar John Huston, med sitt tuggande och tvära grin in Sierra Madres skatt, med en Humphrey Bogart med pumpande blick, till och med...

Av: Per Teofilusson
2018:07 | 03 augusti, 2018

Detalj ur omslaget

Tussan Tott och plasten i havet

BOK | Ett av våra största miljöproblem idag är våra förorenade hav. Detta belyser författaren Anki B Wennlert i sin bok Tussan Tott och plasten i havet. Det är en pedagogisk barnbok...

Av: Helena Svensson
2018:07 | 03 augusti, 2018

Berlin Zoo, akrylmålning av Karin Broos. Foto: Marc Broos

Alma Löv firar 20 år med konstkalas för …

KONST | En jubileumsutställning ska förstås vara speciell och den som egensinniga Alma Löv Museum of Unexp Art – som det engelska namnet till trots ligger öster om Fryken – gjort överträffar...

Av: Nancy Westman
2018:07 | 03 augusti, 2018

Foto: Björn Gustavsson

Konstmuseer i USA

SCENKONST | I vintras besökte Björn Gustavsson en mängd konstmuseer i USA – här en sammanställning av de främsta. Först ut: New York City.”

Av: Björn Gustavsson
2018:07 | 03 augusti, 2018

Foto: Privat

Självförverkligandet

Vad betyder ”självförverkligande”? Carsten Palmer Schale reflekterar här över ett begrepp som i vår tid, liksom under tidigare epoker, har haft stor betydelse för-, och inverkan på människor.

Av: Carsten Palmer Schale
2018:07 | 02 augusti, 2018

Detalj ur illustration av Alekfucksia Braunisch Cosmos.

Månadens lyrik

Redaktionen presenterar stolt månadens lyrik av Alekfucksia Braunisch Cosmos, Lars Krumlinde, Marie Gavois & Tina Persson.

Av: Alekfucksia Braunisch Cosmos, Lars Krumlinde, Marie Gavois & Tina Persson
2018:07 | 03 augusti, 2018

Läs utgåvans ledare

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts