Victoria Rixer (detalj). Foto: Anna Ledin Wirén

Kriget, pappa – ett tillförlitligt sifferminne



BOK | Parallellrecension 1/2. Marja Beckman har läst Victoria Rixers "Kriget, pappa - ett tillförlitligt sifferminne".



Köp Kriget, pappa – ett tillförlitligt sifferminne hos bokus.com
Victoria Rixer
Kriget, pappa – ett tillförlitligt sifferminne
Verbal förlag

Läs parallellrecensionen av Thomas WihlmanJag heter Marja. Under min uppväxt vet jag inte hur många gånger jag fick höra, på kraftigt överdriven finlandssvenska: ”Marja, är du från Finland?”. En annan vanlig kommentar var hur fult och konstigt finska språket var. Jag önskade att jag hade fått heta något mer neutralt och svenskklingande, som Ulrika eller Helena. Jag skrattade lika mycket som alla andra åt historierna om Pekka som försökte lära sig cykla och vägen svängde, men inte fan svängde Pekka. Den korkade finnen Pekka hade ju ingenting med mig att göra, för bandet till min mammas finska rötter var så svagt. Jag kunde inte finska och inte förrän jag var i tonåren hälsade vi på mammas få kvarvarande släktingar i Finland.

Min mormor, som hade dött några år före den resan, lärde sig aldrig svenska. Mormor tog sina döttrar till Sverige 1956 för att hennes nya man hade fått arbete här. Mamma var 7 år och min moster var 11. Min moster har aldrig förlåtit henne för att hon rycktes upp med rötterna, medan mamma är mer förlåtande. Att mamma aldrig talade finska med oss har hon förklarat med att hon vid den tiden knappt hade några finska vänner, att hennes finska hade blivit ringrostig. Först när mina föräldrar skilde sig och mamma träffade en finsk man började hon liva upp sitt modersmål.

Själv behövde jag bli 40 innan jag blev intresserad av mitt finska arv. När jag såg ”Fosterlandet” på Stockholms stadsteater, som bygger på Anna Takanens släkthistoria, sprutade tårarna trots att ingen i min familj var krigsbarn. Mest grät jag för att jag föreställde mig hur det skulle vara att lämna sitt barn, men jag undrade också vem min mormor var. Jag lärde ju aldrig känna henne. Hon var en bonddotter, född 1919. Två av hennes bröder dog i finska fortsättningskriget.

”Jag hade aldrig varit intresserad av Finlands historia, eller i ärlighetens namn av historia överhuvudtaget. Jag brukade lyssna pliktskyldigt på pappa när han pratade om krigen och folkets umbäranden, men det var mest för att han inte skulle bli besviken. Det fäste liksom inte i hjärnan. Det var som om det fanns ett fyrtiotusenbitars pussel och han lyfte på locket och gav mig bara en bit. Vad skulle jag göra med den? Jag såg inte ens vad bilden föreställde”, berättar huvudpersonen Eva i Victoria Rixers debutroman ”Kriget, pappa – ett tillförlitligt sifferminne”. Precis som jag har Eva en finsk förälder som kom till Sverige som barn, vars föräldrar var arbetskraftsinvandrare. Och precis som jag har Eva aldrig fått lära sig finska.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Pappan och Eva har en fantastisk och kärleksfull dialog. Pappan ser siffror som bilder och de diskuterar artiklar och böcker på ett sätt som får texten att ibland sväva i gränslandet mellan roman och essä.

En del av boken citerar sjukhusjournaler om Evas farfar som en tid var intagen på mentalsjukhus. Han led av vanföreställningar och hävdade bland annat att han var son till marskalken Carl Gustaf Mannerheim (som ledde finska vinterkriget och fortsättningskriget), att han var personlig vän till Sibelius och att han hade haft en relation med Ingrid Bergman. Troligen var ett obearbetat krigstrauma en av orsakerna till farfaderns psykos. 

I ett brev till sin kusin skriver Eva: ”Jag känner mig inte finsk, vi kan ju för fan inte ens finska. Vi är väl typ svenskar, eller? Men du, hur känner du inför det? Som har växt upp som Javala, ett efternamn som ju inte medger att du kan passera obemärkt förbi, som jag.

Och det här med att vi inte kan språket. Inte för att klandra någon, det var väl en del av våra föräldrars klassresa, deras vilja att ge oss det som vi växte upp med som självklarheter; en sommarstuga att koppla barndomsminnena till, en tryggare plattform att bygga livet på. Men hur ska vi hålla kontakten med den del av släkten och historien som är i Finland?”

Eva berättar om den kluvna känslan av att å ena sidan inte vilja att någon ska veta att pappan är finsk, men att å andra sidan känna sig stolt, lite förmer,  mer streetsmart än de helsvenska barnen i området. Skillnaden mellan Eva och mig är att Eva kunde dölja sin finska identitet. Det är svårare för mig, med mitt namn.

Som barn hade jag svårt att identifiera mig med den klyschiga bilden av finnar: robusta och högljudda kvinnor, hårdkokta män. Men på senare år känner jag ändå en samhörighet med det finska vemodet. Finsk konst och litteratur har på senare år intresserat mig allt mer.

Att höra till lite grann, men ändå inte, är en vanlig upplevelse som jag tror att många känner igen sig i. Man hamnar i ett mellanrum. I podden Finnjävlar, som finns på Sveriges radios hemsida, talar Victoria Rixer bland annat om att Sverige och Finland visserligen har många likheter när det gäller välfärd och skolsystem. Den stora skillnaden är att Finland var med i tre krig på 1900-talet medan Sverige har haft fred i 200 år. Krigen har påverkat den finska folksjälen.

Jag tycker mycket om Victoria Rixers roman. Som hon skriver har intresset för Finland vuxit, bland annat i samband med fjolårets hundraårsjubileum. Kanske är det inte så fult och udda att vara finne längre. Eller så är det jag som har förändrats och tycker att det är coolt att vara något mer än en tråkig svenne.

Text Marja Beckman


UTGÅVA 2018:04

Albert Benoit (enligt texten). Foto: Jean-Pierre Dalbéra [CC BY 2.0] (detalj)

Sèraphine Louis de Senlis – en särling o…

Vad är syftet med Skönhet och Konst? Att leda oss på vägen till vårt innersta hjärta (Fritjof Schoun 1994).

Av: Lena Månsson
2018:04 | 04 maj, 2018

Jarboe

Intervju med Jarboe 29/3–18

Möt sångerskan, musikern, ljud- och performancekonstnären Jarboe i en epostintervju av Per Nilsson. Jarboe är mest känd för sitt arbete med gruppen Swans under 80-90 talen, men har hela tiden...

Av: Jarboe
2018:04 | 04 maj, 2018

Detalj ur omslaget

Kärleksord förfallna i förgiftad jord

BOK | Med fullständigt hänsynslösa attacker mot ett kärleksförhållandes till en början uppburna härligheter av känslosamma storheter vilka efterhand blir nedbrutna till korrupta småaktigheter, viljelösa handfallenheter och galna uppbrott, skapar Persson en...

Av: Benny Holmberg
2018:04 | 07 maj, 2018

Georgiy Jacobson,

Som en spillra, småkrypens Charlie Rivel

Tidningen Kulturens skribent Bo Bjelvehammar om några av insektsvärldens mindre gycklare.

Av: Bo Bjelvehammar
2018:04 | 04 maj, 2018

Relaxed Performance

Relaxed Performance

MUSIK | Relaxed Performance är en ny satsning av Göteborgs Symfoniker för att ytterligare tillgängliggöra klassisk musik för alla. Relaxed Performance är ett evenemmang som åtrerkommer med jämna mellanrum på Götebnorgs Konserthus...

Av: Belinda Graham
2018:04 | 07 maj, 2018

Detalj ur omslaget

Judarnas krig - en vacker, läsvänlig och…

BOK | Ingemar Lagerström har översatt Josephus ”Judarnas krig”.

Av: Ivo Holmqvist
2018:04 | 07 maj, 2018

Tina K Persson

I en klyka av otid

BOK | Någon sade, ”mellan ord och ting ryms all världens filosofi”. Man skulle också kunna säga att mellan ord och tid ryms mycken poesi, inte minst Tina K Perssons senaste diktsamling...

Av: Per Nilsson
2018:04 | 07 maj, 2018

TEST

Att skriva om döden

Guido Zeccola om sjukdom, liv, död, dans, musik, litteratur och illusionen bakom allt.

Av: Guido Zeccola
2018:04 | 04 maj, 2018

Foto: Privat

Jaget i dikten

Carsten Palmer Schale reflekterar runt jaget i dikten, runt det intressanta med det självbiografiska elementet, men också det allmänt mänskliga.

Av: Carsten Palmer Schale
2018:04 | 04 maj, 2018

Foto: Christofer Psilander

Reflektion runt Svenska akademin och vik…

Trots Svenska Akademiens totala haveri tycks många fortfarande vara övertygade om att litteratur och bokläsning är något livsviktigt. Om inte akademien tar sig samman och fortsätter sitt angelägna arbete så...

Av: Patrik Stigsson
2018:04 | 07 maj, 2018

Detalj ur omslaget

Färgstark och djuplodande skildring av H…

BOK | I maj 1913 steg den unge konstnären Adolf Hitler av tåget i München. Hans mål var att skapa sig en karriär som konstnär, trots att han två gånger misslyckats med...

Av: Elisabeth Brännström
2018:04 | 07 maj, 2018

Studenter reciterar Florence Nightingale Pledge | Galt Museum & Archives on The Commons 1947

Lytton Strachey & en hemsk - men mäk…

Stoika Hristova avslutar här sin serie om Florence Nightingale, Vem äger ideérna, med att utveckla Lytton Stracheys kritiska bild av henne.

Av: Stoika Hristova
2018:04 | 04 maj, 2018

Detalj ur omslag

Att beträda osäker mark

BOK | Ida Andersen har läst Sabinha Lagouns novellsamling "Koreografi" och möter en debut som utgår från socialrealistiska skildringar av förorten Rosengård (åtminstone som platsmarkör), men som gärna "sveper ut läsaren i...

Av: Ida Andersen
2018:04 | 07 maj, 2018

Foto: Bengt Berg

Månadens urval av lyrik

Redaktionen presenterar månadens urval av lyrik, av Bengt Berg, Inge-Bert Täljedal, Tina K Persson och Robert Halvarsson.

Av: Super User
2018:04 | 04 maj, 2018

Anna Riwkin. Självporträtt som Nefertiti, ca 1930. Moderna museet. [detalj]

- Aimez-vous Anna Riwkin?

Tidningen Kulturens medarbetare, Michael Economou, belyser en av våra stora fotografer från 1900-talet, Anna Riwkin, idag i det närmaste bortglömd, men under sin levnad internationellt uppmärksammad och prisad. På mer...

Av: Michael Economou
2018:04 | 04 maj, 2018

Victoria Rixer (detalj). Foto: Anna Ledin Wirén

Kriget, pappa – ett tillförlitligt siffe…

BOK | Parallellrecension 2/2. Thomas Wihlman har läst Victoria Rixers "Kriget, pappa - ett tillförlitligt sifferminne".

Av: Thomas Wihlman
2018:04 | 07 maj, 2018

Victoria Rixer (detalj). Foto: Anna Ledin Wirén

Kriget, pappa – ett tillförlitligt siffe…

BOK | Parallellrecension 1/2. Marja Beckman har läst Victoria Rixers "Kriget, pappa - ett tillförlitligt sifferminne".

Av: Marja Beckman
2018:04 | 07 maj, 2018

Cooper Hewitt, Smithsonian Design

Hammock

"Någonting var viktigt, oklart vad – och oklart vad de egentligen gjort när de inte hade uniform." Läs Inge-Bert Täljedals vackra novellett – en minnesteckning över ett skeende och en...

Av: Inge-Bert Täljedal
2018:04 | 04 maj, 2018

© Fredrik Jonsson, 2018

Fredagsbönen | 2018-05-04

Äntligen fredag, din empatiske psykolog när mörkret sluter sig kring dig! Släng dig i schäslongen och dra i dig GT:n, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:04 | 04 maj, 2018

Fotograf okänd. Wikimedia

Slottet i Dalen

” I det där slottet fick jag lära mig att stjäla, slåss, försvara mig. Och tro mig, jag lärde mig allt så grundligt, att jag ingenting har glömt. Tyst som...

Av: Rolf Karlman
2018:04 | 04 maj, 2018

Кока Б-уа, 10 лет [Public domain], via Wikimedia Commons

Pomperipossa - en saga om förra sekelski…

“Det var en gång för många, många tusen år sen en förfärligt gammal trollpacka, som hette Pomperipossa. Det är inte precis något vackert namn, men ändå är det bra mycket...

Av: Elin Hägg
2018:04 | 04 maj, 2018

Arnold Böcklin

Öar som inte finns

”I boken The Phantom Atlas: The Greatest Myths, Lies and Blunders on Maps har författaren och kartsamlaren Edward Brooke-Hitching gått igenom gamla kartor och berättar historierna bakom många av de...

Av: Mathias Jansson
2018:04 | 04 maj, 2018

Läs utgåvans ledare

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.