Fotograf okänd.
  • 2018:03
  • Publicerad:

Att uppfostra mannen: tankar om Selma Lagerlöfs & Elin Wägners liv och författarskap



Det har på hundra år gått framåt för kvinnorna i Sverige men inget har vunnits utan kamp. Enel Melberg reflekterar över Selma Lagerlöfs feministiska handling och författarskap.



”Det är en tingssal ute på landsbyden. Vid domarbordet högst uppe i rummet sitter en gammal häradshövding (…) Han har just börjat med ett av de sista målen, som skola komma före under dagen. Det rör sig om en fordran på uppfostringshjälp. Detta ärende har avhandlats redan på förra tinget, och protokollet från det föregående rättegångstillfället håller på att läsas upp. Därav får man för det första veta, att käranden är en fattig torpardotter, och att svaranden är en gift man.”    

Så börjar Selma Lagerlöfs kortroman ”Tösen från Stormyrtorpet”, som utgavs i samlingen En saga om en saga och andra sagor 1908, och sedan blev filmatiserad 1917 av Viktor Sjöström, vilket inledde det som har kallats svensk stumfilms guldålder.

Vi förstår att Helga har blivit ”förförd” av sin husbonde, som termen lyder vid den här tiden, men hon har också i viss mån gått med på det frivilligt, får vi tro. Denna frivillighet vilar dock på en mycket ojämlik grund ...Historien är mycket lämpad för stumfilmen med sina tydliga konflikter och med det dramatiska utspelet vid rättegångsscenen. Vi förstår att Helga har blivit ”förförd” av sin husbonde, som termen lyder vid den här tiden, men hon har också i viss mån gått med på det frivilligt, får vi tro. Denna frivillighet vilar dock på en mycket ojämlik grund: För det första är han gift och har inte en tanke på att ändra på detta. För det andra har han varit Helgas husbonde och har bara som många andra utnyttjat sin makt. Och för det tredje är han man och kan svära sig fri från faderskapet, medan hon som kvinna har fått bära de synliga följderna av relationen; genom graviditeten och födandet, som har medfört skam och dessutom ekonomisk misär, för ingen vill anställa henne mer.

Husbonden nekar till faderskapet och menar att pigan stämt honom bara för ”vinnings” skull. Den enda utvägen att få bidrag till barnet om fadern vägrade ta på sig faderskapet på tiden det handlar om var att gå till tings. Vilket naturligtvis även då innebar att käranden fick skylta med sin skam. Vid det förra tinget har det bestämts att svaranden skall ”värja sig vid edgång”, dvs svära ed med handen på bibeln att han inte har ”bedrivit någon kärlekshandel” med henne, för att slippa betala för barnet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Flickan är mycket ung, ser förskrämd ut och gråter av blygsel men står fast vid sitt ord. Husbonden är ca fyrtio år, med ett ”käckt och raskt utseende”, det är inget nöje att stå där men han ser inte heller besvärad ut. Han är beredd att avlägga eden. Käranden rycker till och hon tror nu att domaren, som är en klok karl, kommer att hindra svaranden från att begå en så stort brott som mened, och därtill svära på bibeln. Hon tror att domaren förstår att hon inte kan ljuga i en sådan sak, ”att hon skulle ha nedkallat en sådan ryslig olycka över sig själv, om hon hade haft någon annan att anklaga än en gift man”. Han måste hindra edgången!

Men mannen är beredd att göra det, även om domaren inskärper allvaret i honom. Helga hoppas fortfarande att han ska avstå från synden så att han inte går miste om sin salighet. Men han har redan lagt fingrarna på bibeln och börjar säga efter orden som förestavas honom. Då ropar hon: ”Du får inte gå eden!” - ”Vad skriker du om?” frågar domaren, ”Har du mist vettet?” Men hon står fast, han är far till barnet, hon tycker om honom än, och hon vill inte att han ska svära falskt, så hon lägger ner rättegången.

Det är nu Selma Lagerlöf träder in med projektet förädla mannen, eller åtminstone uppfostra honom. Det är ingen indignationsroman av 1880-talssnitt, inte heller en samtidsengagerad 10-talsroman. Nej, ”Tösen från Stormyrtorpet” presenterar en typisk Lagerlöfsmoralitet. Även om hela rättegångscenen och berättelsens vidare utveckling bär tecken på kunskap om de svåra förhållanden en utstött piga och torpardotter kunde tvingas utstå så har den ockå ett syfte som går ut på att visa att även män; hur slarviga, narcissistiska, vilda eller svaga de än är, kan domesticeras av en kvinna, som genom självövervinnelse och självuppoffring visar på en högre moral.

Hon hade i debutverket låtit Gösta Berling genomgå en liknande förvandlig. Han hamnade i ett litet torp tillsammans med den forna grevinnan Elisabet Dohna, där de fick hanka sig fram genom arbete. Hon lät Ingmar Ingmarsson hämta hem sin fästmö från fängelset där hon suttit för sitt brott; hon hade dödat deras barn, för att han hade tvingat sig på henne, och skjutit upp bröllopet av snålhet. När han hämtar henne gör han det rätta och kan börja kallas Stor-Ingmar.

Ännu under sina sista år tampades Selma Lagerlöf med rädda mannen-projektet, hon orkade inte längre fullfölja några böcker, men funderade på ett bättre slut för Karl-Artur Ekenstedt, den fanatiskt-idealistiske, narcissistiske prästen i ”Charlotte Löwensköld” och ”Anna Svärd".Ännu under sina sista år tampades Selma Lagerlöf med rädda mannen-projektet, hon orkade inte längre fullfölja några böcker, men funderade på ett bättre slut för Karl-Artur Ekenstedt, den fanatiskt-idealistiske, narcissistiske prästen i ”Charlotte Löwensköld” och ”Anna Svärd”. ”Jag har försökt göra honom ädel och god, men han ville inte”, har hon skrivit i ett brev. Författaren har sänt honom ut i hednamissionen men är däremot inte nöjd med återkomsten. Vad ska hon göra av honom? Hans hustru, den dugliga dalkullan Anna Svärd har nämligen klarat sig utmärkt utan honom och till och med kunnat försörja det egna barnet plus de tio barn han obetänksamt ropat in på auktion.

Till och med den alkoholiserade busen David Holm i ”Körkarlen” blir frälst på slutet, eftersom den lilla slumsystern tar med sin kärlek till honom i döden. Det går att omvända män, vill Selma Lagerlöf visa. Men, vissa är inte värda någon omvändelse. Och i ”Tösen från Stormyrtorpet” är det inte heller den menedsbenägna husbonden som blir omvänd, utan en bättre och grannare karl som förälskar sig i flickan och strax innan sitt förestående bröllop med den rika och fördömande bonddottern i stället väljer den utstötta godhetsaposteln. Även domaren tillsammans med de övriga i rättssalen har låtit sig imponeras av Helga så att hon får upprättelse i byns ögon.

Selma Lagerlöf skrev inga samhällsromaner, även om hon var aktiv i samhället och deltog i kvinnornas kamp för rösträtten. Främst kan vi minnas det bejublade tal hon höll vid den stora internationella rösträttskongressen som hölls i Stockholm 1911. Det brukar sägas att Selma Lagerlöf fick Nobelpriset innan hon fick rösträtt. Den kom först tio år senre, 1919. I samma kamp var den tjugofyra år yngre Elin Wägner mycket aktiv och hennes roman ”Pennskaftet”(1910) är en kvick, frispråkig och intelligent partsinlaga – inte utan romantiska förvecklingar – baserade på Elin Wägners egna erfarenheter från såväl, journalistik, rösträttskamp och egna kärlekbesvikelser och romanser. Den blev en veritabel succé och rönte stora försäljningsframgångar.

Den rappa kvinnliga journalisten, som bara kallas ”Pennskaftet” i boken, tar sig också an uppgiften att uppfostra mannen. Hon värvar till och med en baron som sitter i första kammaren för saken. Han låter sig naturligtvis övertalas av hennes ungdomliga charm.

”- Tänk er, fortfor han, i faderligt undervisande ton, som om han velat omvända sin unga gäst till bättre tankar, hur skulle tillståndet bli i hemmen? Ni vet, mannen tycker inte om att bli motsagd i sådana frågor, som han är van att bestämma ensam över, om nu hustrun eller döttrarna hade andra synpunkter än han själv, så skulle det ju bli ständiga strider och ingen ände på split. Om så till på köpet hushållet bleve försummat, så är jag rädd, att han blev så ursinnig, att han begärde skilsmässa dagen efter valen. - Det bevisar bara, tycker jag, att mannen inte skall gifta sig, innan han lärt sig behärska sig en smula, var Pennskaftets oväntade svar.”

Elin Wägner som själv hade fått uppleva mäns dubbelmoral och svek blev mentor och väninna åt den elva år yngre journalisten Ester Blenda Norström, som också var aktiv i rösträttskampen och gjorde det första undersökande reportaget 1914; om pigornas situation, vilket blev boken ”En piga bland pigor”, som väckte stor uppmärksamhet och hjälpte till att förbättra villkoren för bondpigorna. Wägner fick efter Selma Lagerlöfs död 1940 uppdraget att skriva den första biografin om henne. Den kom ut 1942-43 och året därpå blev Elin Wägner själv invald i Akademien som den andra kvinnan i dess historia. Lagerlöf blev ju själv den första kvinnliga ledamoten 1914.

När den dåvarande ständige sekreteraren Erik Axel Karlfeldt ringde Selma Lagerlöf för att meddela henne invalet, var hon först betänksam, men hon hade ju fått priset och borde visa tacksamhet, och så menade han att det skulle främja ”kvinnosaken”. Karlfeldt dog 1931 och fick själv nobelpriset postumt, han hade avböjt det medan han levde. Han kunde i alla fall inte vara någon modell till bonden i ”Tösen från Stormyrtorpet”, för i motsats till andra män undandrog han sig inte allt ansvar för de barn han avlat, utan gjorde vad han kunde för att ge dem ”uppfostringsstöd”. Men han gifte sig med sin hushållerska, Gerda Holmgren, först när hon hade fött honom tre barn. Han kanske hade sin egen förebild i Goethe, som också äktade sin hushållerska när det redan fanns ett antal barn. Att en tjänsteflicka ställde sin kropp till förfogande för en socialt överordnad man var inte så ovanligt och ansågs fullt acceptabelt så länge förbindelsen sköttes diskret.  

Det har på hundra år gått framåt för kvinnorna i Sverige. Vi har fått rösträtt, vi har blivit ministrar, vi behöver inte gå till tings för att få barn som fötts utan vigsel försörjda, fler av oss har kommit in i Svenska Akademien och fler har fått priser. Sekreteraren är kvinna och sitter på Selma Lagerlöfs stol; men inget har vunnits utan kamp, vare sig det gäller försök att förälda mannen eller uppnå rösträtt och rättigheter; motståndet har varit segt, inte minst bland konserverande kvinnor som har bidragit till hålla fast vid det gamla gamla med näbbar och klor, och vem kan med handen på hjärtat säga att vi ha nått ända fram till full jämställdhet med männen idag?

Text Enel Melberg


UTGÅVA 2018:03

Pressbild, Armémuseum

Att fira Finlands 100 år på Armémuseum…

Själv skriver, Oliver Parland, förväntas jag ju som krigsbarn känna tacksamhet, och visst kan jag ju känna det OCKSÅ. Men den känslan är kluven inför det faktum att jag berövats...

Av: Oliver Parland
2018:03 | 29 mars, 2018

TEST

När stenarna sjunger. Om Marius Schneide…

Följ med Guido Zeccola in i den esoteriska musikologen Marius Schneiders mystiska värld. Den centrala tesen hos Schneider är att vi alla delar ett gemensamt ursprung, ett ursprung som omarbetat...

Av: Guido Zeccola
2018:03 | 28 mars, 2018

TEST

Du och jag är undantag

Om att vara undantag skriver Alekfucksia†Braunisch†Cosmos. Om att ha valt att vara undantag, att endast ha tillgång till andra undantag. Undantaget, en avvikelse men väl i undantaget ter sig regelbundenheten...

Av: Alekfucksia Braunisch Cosmos
2018:03 | 29 mars, 2018

Foto: Svenska litteratursällskapet i Finland

Zacharias Topelius som nyhetsrapportör

I skriften ”Finlands krönika 1860–1878” framträdde den flitige Topelius som en mångkunnig nyhetsjournalist i sin beskrivning av det finska samhället. Rolf Karlmans essä undersöker Zacharias Topelius roll som nyhetsrapportör.

Av: Rolf Karlman
2018:03 | 29 mars, 2018

Privat foto

Tre korta, kärnfulla, prosatexter

Tre korta, kärnfulla, prosatexter med doft av Norrlands inland om dramatiken i vardagen. Isolering och död behandlas som vore de avbrott och för en gång skull ovanliga slut på den...

Av: Per Teofilusson
2018:03 | 29 mars, 2018

Foto: Per Nilsson

Mannen utan egenskaper

Vem var Robert Musil? Den störste, menar Carsten Palmer Schale, som här slår ett slag för Mannen utan egenskaper. Verket har intagit en särställning, inte bara i Musils bibliografi utan...

Av: Carsten Palmer Schale
2018:03 | 28 mars, 2018

Detalj från omslaget

Personlig berättelse från finska inbörde…

BOK | Elisabeth Brännström har läst Maria-Pia Boethius omdiskuterade roman Vitt och rött och möter en berättelse som nystar i den komplexa relationen mellan personlig erfarenhet och det som brukar kallas verkligheten.

Av: Elisabeth Brännström
2018:03 | 29 mars, 2018

TEST

Trombonisten

Trombonisten blåser ut den illaluktande tobakssaliven genom instrumentets ventil som en efterbörd till de blå tonerna. Ritualen vid nedläggning av trombonen på den figurskurna lådans sammetsklädda botten är minutiös. Benny...

Av: Benny Holmberg
2018:03 | 29 mars, 2018

Florence Nightingale

Florence Nightingale och J. S. Mill

”Vem vet hur många av de originellaste tankarna från manliga författare som egentligen härrör från kvinnliga idéer, som män bara har bekräftat och utarbetat? En mycket stor andel...

Av: Stoika Hristova
2018:03 | 29 mars, 2018

Varför smarta människor fattar irratione…

BOK | Vi är tyvärr inte alls så rationella och klartänkta som vi ofta tror. Som exempel anser vi att vi är bättre, klokare och mer vederhäftiga än vad vi faktiskt är...

Av: Thomas Silfving
2018:03 | 29 mars, 2018

© Fredrik Jonsson, 2018

Fredagsbönen | 2018-03-30

Äntligen fredag, din räddande terapeut när du sålt smöret och tappat pengarna! Bänka dig i soffan och plocka fram findrickan, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:03 | 29 mars, 2018

Mark Frygell

Skisser i urval | 2016-2018

MÅNADENS KONSTNÄR | Mark Frygell. Skisser nedtecknade och dokumenterade i hemmet, ateljén, tunnelbanan, m.m. Fotade med iPhone, 2018, Stockholm

Av: Mark Frygell
2018:03 | 29 mars, 2018

Foto: Nasa

Hedniskt

”Tantolunden är inte det enda stället bland Stockholms beundransvärda naturreservat och parker som regelbundet används för firanden av gudinnor, gudar, naturkrafter...” Läs Elena Dahl om nyhedniska riter mitt i Stockholm...

Av: Elena Dahl
2018:03 | 28 mars, 2018

Foto: Per Nilsson

Helighet

Om det blasfemiska i heligheten och det heliga i det blasfemiska talar vår berättare till androgynitetens demon Lilith/Samael. En betraktelse i påsktider av Per Nilsson.

Av: Per Nilsson
2018:03 | 30 mars, 2018

Fotograf okänd.

Att uppfostra mannen: tankar om Selma La…

Det har på hundra år gått framåt för kvinnorna i Sverige men inget har vunnits utan kamp. Enel Melberg reflekterar över Selma Lagerlöfs feministiska handling och författarskap.

Av: Enel Melberg
2018:03 | 28 mars, 2018

The School of Athens av Raffaello Sanzio da Urbino

Att sluta filosofera

Tänk inte så mycket brukar det heta, men vad innebär det egentligen att tänka och är det möjligen så att det finns förtjänster med att följa denna slentrianmässiga devis. Filosofi...

Av: Michael Nyhaga
2018:03 | 29 mars, 2018

CC0

Livsgammal

Författaren Ragnwei Axellie återbesöker på begäran boken och begreppet Livsgammal som hon lanserade redan 1981.

Av: Ragnwei Axellie
2018:03 | 28 mars, 2018

San Francisco. Foto: Bogdan, CC0.

Stora städer

Hur planeras Sverige? Våra städer växer och utvecklingen går framåt av bara farten. Men, är det rimligt att tänka sig att vi alla skall bo i förtätade storstadskluster längs kusten...

Av: Anders Björnsson
2018:03 | 29 mars, 2018

Svansjön är en förtrollande saga, här på turné med Den ryska nationalbaletten.

Svansjön - Juvelen i kronan med Den rysk…

SCENKONST | Svansjön är tidernas mest populära, älskade och kända balettklassiker. Svansjön hade urpremiär på Bolsjojteatern i Moskva den 4 mars 1877. Men det var först vid nypremiären Svansjön på Mariinskijteatern i...

Av: Belinda Graham
2018:03 | 29 mars, 2018

Eugène Delacroix - La Lutte de Jacob avec l'Ange (1861). Beskuren.

Väntans blick

Det är vid språkets gräns, den gräns vi söker överskrida, som vårt världsskapande på allvar tar vid. Poeten Linnea Axelsson resonerar kring att förhålla sig lyssnande i världen. Och om...

Av: Linnea Axelsson
2018:03 | 28 mars, 2018

Göteborgs filmfestival

Ingmar Bergman 100 år - Varifrån kommer …

MUSIK | Bergmans förundran över en symfoniorkesters förmåga att verka som en organism, sammansmält och samspelt, för att förmedla musiken under dirigentens taktpinne, är äkta och oförställd. Musiken är ett mysterium som...

Av: Belinda Graham
2018:03 | 29 mars, 2018

Dikt

Månadens urval av lyrik

Redaktionen presenterar månadens urval av lyrik, av Bo Bjelvehammar, Elisabeth Lampinen och Jyrki Suominen.

Av: Bo Bjelvehammar, Elisabeth Lampinen och Jyrki Suominen
2018:03 | 29 mars, 2018

Läs utgåvans ledare

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.