Lavskrika. Foto: Ron Knight (CC BY 2.0, Wikimedia commons)
  • 2018:02
  • Publicerad:

Spjutkastaren med passion för lavskrikor



Går det att leva i en symbiotisk relation med naturen? Rolf Karlman om en anmärkningsvärd relation mellan en stor människa och en liten fågel.



Lavskrikan är en mytomspunnen och omdiskuterad fågel i de nordliga skogarna. Författaren Albert Viksten beskriver den som en rovlysten bandit men att den har en underbar sammanhållning i flocken. I gamla tider ansåg en del att lavskrikan var det i folktron upplevda ”skogrået” i fågelskepnad. Den är totalt orädd för människor och har därför blivit kallad ”skogarbetarens fågel”. Denna speciella fågel, som också kallas Rödtjuksa i Jämtland, är alltså en karaktärsfågel i norra Skandinaviens skägglavsbeklädda gammelskogar.

En som har ett alldeles speciellt förhållande till lavskrikan är den gamle elitidrottsmannen Hannu Siitonen. Han tog bl.a. EM-guld i Rom 1974 och silver i OS i Montreal 1976 i den finska nationalsporten spjutkastning. Redan som barn i Karelens skogar hade Siitonen fascinerats av lavskrikan. Han var på plats i Kristinestad (Österbotten) när hans fotoutställning under rubriken Lavskrikans skog invigdes i samband med en sommarmarknad. I samarbete med Heikki Willamo har han gett ut en färgsprakande bok med namnet Kuukkeli – sielunlintu (lavskrikan själens fågel) Den premierades med titeln ”Årets naturbok 2003” av finländska sektionen av Världsnaturfonden.

”Jag har två stora intressen – idrott och naturfotografering”, berättade Hannu Siitonen. Han brukade följa med sin far när denne utförde skogsarbete. Siitonens uppgift blev att sköta eldstaden där maten tillagades. Då kom lavskrikorna nära och ett intresse väcktes. Sedan dess har han studerat och fotograferat lavskrikornas beteendemönster. Hannu Siitonen konstaterar: ”Man kan inte säga att den är en tämjd fågel, den har bara lärt sig under århundradenas lopp att lita på människan. Förhoppningsvis sviker inte människan förtroendet. Vi måste ge lavskrikan möjligheter att leva i södra Finlands skogar. Ofta kommer en tanke i mitt sinne och mina drömmar: Om skogen huggs ner blir jag kvar, men lavskrikorna försvinner sakta. Skogens låga slocknar”.

Siitonen berättade att skogen var hans förnämsta uppladdningsplats inför stora tävlingar under den aktiva karriären. Han håller kontakten med idrotten så till vida att han vid sidan av sina naturfotografier arbetar som idrottsinstruktör i hemkommunen Parikkala i Karelen. Det var synnerligen vackra bilder av lavskrikan som visades i Kristinestad.Siitonen berättade att skogen var hans förnämsta uppladdningsplats inför stora tävlingar under den aktiva karriären. Han håller kontakten med idrotten så till vida att han vid sidan av sina naturfotografier arbetar som idrottsinstruktör i hemkommunen Parikkala i Karelen. Det var synnerligen vackra bilder av lavskrikan som visades i Kristinestad.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den både skygga och sociala lavskrikan minskade drastiskt i antal i Finland mellan 1945 och 1976. Lavskrikan behöver gammal grandominerad skog. Där finns skägglav som erbjuder gömställen för dess vinterförråd. De gånger artikelförfattaren själv kommit i kontakt med lavskrikan är under vistelser i fjällnära gammelskog. När skidturen avbrutits med paus för kaffe och bullar har flera orädda lavskrikor dykt upp och fått ett skrovmål. Man förstår att lavskrikan uppskattades av skogsarbetarna i norr i samband med matrasterna.

Framtiden för lavskrikan är dock beroende av ett komplicerat samspel mellan människa och ekologisk skogsvård. I Finland har förekomst av lavskrika ibland förhindrat avverkning av vissa skogsområden. Detta på initiativ av lokala ornitologer och skogsvårdare. Lavskrikorna i Birkaland mellersta Finland blev riksbekanta när naturskyddsorganisationerna gick till direkt aktion för att stoppa avverkningarna i lavskriksskogarna. Rubriken i Helsingin Sanomat blev ”Lavskrikan har blivit en påverkare i skogspolitiken”. Även de stora skogsägarna och skogsindustrierna har publicerat en litteraturöversikt kring ämnet lavskrikan och skogsbruket. Lavskrikan är i Sverige Norrbottens landskapsfågel. I Finland har Kajanaland fågeln som landskapssymbol.

Text Rolf Karlman
Bild Lavskrika. Foto: Ron Knight (CC BY 2.0, Wikimedia commons)


UTGÅVA 2018:02

Göteborgsbaletten. Foto: Anne Edelstam

Nordisk dansfestival i Paris

SCENKONST | Uppfriskande eller skandalöst - beroende på tro och åsikt, men definitivt omvälvande för samtliga åskådare. Ann Edelstam har besökt Nordisk dansfestival i Paris.

Av: Anne Edelstam
2018:02 | 05 mars, 2018

Clitemnestra y Egisto a punto de matar a Agamenón. Pierre-Narcisse Guérin, 1817.

Orestien & dysfunktionens antika röt…

I vad mån präglas våra värderingar av det vi kallar klassisk bildning och hur skaffar vi oss ett frigörande perspektiv? Författaren Annakarin Svedberg återvänder till den grekiska tragedin och reflekterar...

Av: Annakarin Svedberg
2018:02 | 02 mars, 2018

Foto: Bokfink1 (pixabay)

Diktens platser och föremål

BOK | Platser, föremål och situationer avtecknas i dikten genom betraktelser av konkreta händelser som blir till minnen och reflektioner. Sebastian Andersson om Inge-Bert Täljedals senaste diktsamling.

Av: Sebastian Andersson
2018:02 | 05 mars, 2018

Foto: artikelförfattaren

Staten är inte din kompis

När staten slår fast det alla ska vara överens om, värderingar, politik eller idéer som inte kan ifrågasättas, när staten talar om för oss vad som är gott, godkänt, bra...

Av: Patrik Stigsson
2018:02 | 02 mars, 2018

Detalj ur bokomslaget.

Om ovidlådenhet

BOK | Försöket till ett riktigt liv behöver inte leda till ett avståndstagande från samtiden utan kan också innebära ett levande i samtiden, med förmågan till avstånd. Läs Gunnar Lundin...

Av: Gunnar Lundin
2018:02 | 05 mars, 2018

Ett informationsmöte om imperiet

SCENKONST | Anna Bergqvist imponeras av Turteaterns Visit Qo’noS! En föreställning som vecklar ut sig i ett Star Trek-universum, och presenteras som ett informationsmöte om imperiet Klingon och dess kultur...

Av: Anna Bergqvist
2018:02 | 05 mars, 2018

Sauna. CCO-PD

ur Bastudikterna

Skribenten och konstkritikern Mathias Jansson om bastuns alkemi.

Av: Mathias Jansson
2018:02 | 02 mars, 2018

Georg Schöbel (1860 - 1941) : An Allegory of Destiny (1898)

Ödet

Vilken del av tillvaron står i vår makt och vilken gör det inte? Finns det en mening i det som sker eller är allt en trasa? Författaren och idéhistorikern Michael...

Av: Michael Azar
2018:02 | 02 mars, 2018

Orpheus Piazza della Vittoria MAR Palermo. Foto: Wikimedia

Orpheus och den mystiska läran

Var finns poesin? Guido Zeccolas om den mystiska diktkonsten som situerad i skärningspunkten mellan det Apolloniska och Dionysiska – mellan kultur och natur.

Av: Guido Zeccola
2018:02 | 02 mars, 2018

Illustration ur John Boyle O'Reilly's Athletics and Manly Sport, 1890.

Evolutionen och den globala xenofobin

Hur kan vi förhålla oss till moraliska dilemman? Carsten Palmer Schale om etik, evolutionära tendenser, och några till synes paradoxala motsättningar mellan överlevnad och levnad.

Av: Carsten Palmer Schale
2018:02 | 02 mars, 2018

© Fredrik Jonsson, 2018

Fredagsbönen | 2018-03-02

Äntligen fredag, din hjälpande psykolog när själen din värker! Korka upp buteljen och let´s go till partyplaneten, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:02 | 02 mars, 2018

Norrlandsoperan i Umeå. Foto: Hanka (Wikimedia)

Birgit Berndt, en dansens makthavare med…

Politiskt engagemang är synligare än på länge i den svenska kulturvärlden. På Norrlandsoperan i Umeå märks det tydligt i det program som nu är i full gång på dansscenen. Birgit...

Av: Nancy Westman
2018:02 | 02 mars, 2018

Zuzanna Ginczanka på 1930-talet. Okänd fotograf

Zuzanna Ginczanka och Non omnis moriar

Skribenten och översättaren Jurek Hirschberg om den polska poeten Zuzanna Ginczankas levnadsöde. En berättelse om ett sällsamt möte mellan dikten och lagen. Om att beröva världen ett liv och för...

Av: Jurek Hirschberg
2018:02 | 02 mars, 2018

Illustrationer: Gerd Aurell

Till mitten hunnen

Till mitten hunnen är ett offentligt verk beställt av Statens konstråd för häktet i Umeå 2016. Verket består av en väggmålning i en korridor, en skrift med intervjuer samt en...

Av: Gerd Aurell
2018:02 | 02 mars, 2018

En grundlig genomgång av Ulysses

BOK | Hans-Evert Renerius ger en grundlig genomgång av Göteborgs Universitets antologi En dag i Dublin – Om James Joyce Ulysses.

Av: Hans-Evert Renérius
2018:02 | 05 mars, 2018

Foto: Mats Olofsson

I Österrike firas 100-årsminnet av Wiene…

Det är nu ett helt sekel sedan det dåtida Wiens mest berömda konstnärer; Otto Wagner, Egon Schiele, Gustav Klimt och Koloman Moser avled. Författaren Lilian O. Montmar skriver till minnet...

Av: Lilian O. Montmar
2018:02 | 02 mars, 2018

Två nordiska snillen

Två nordiska snillen

MUSIK | Musikaliska genier som upptäcks vid tidig ålder är något som man förknippar med forna tider och välgjorda gamla kostymdramer. Men, visst finns musikaliska genier än idag och livs...

Av: Belinda Graham
2018:02 | 05 mars, 2018

TEST

Månadens urval av lyrik

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Poesi av Michael Economou, Guido Zeccola, Alekfucksia Braunisch Cosmos och Per Nilsson.

Av: redaktionen
2018:02 | 02 mars, 2018

Lavskrika. Foto: Ron Knight (CC BY 2.0, Wikimedia commons)

Spjutkastaren med passion för lavskrikor

Går det att leva i en symbiotisk relation med naturen? Rolf Karlman om en anmärkningsvärd relation mellan en stor människa och en liten fågel.

Av: Rolf Karlman
2018:02 | 02 mars, 2018

Detalj

Ord ur ett mörker

BOK | Bo Bjelvehammar har läst Mare Kandres samlade dramer och möter ett författarskap som präglas av ett egensinnigt och rakt språk, och av författarens stora förmåga att blottlägga människans...

Av: Bo Bjelvehammar
2018:02 | 05 mars, 2018

TEST

Breven till en död vän

Det är du och jag nu, inga andra. Du och jag, som tecknar personliga porträtt genom dödande erfarenheter som är de avgörande elementen i en avancerad överlevnadskod.

Av: Cecilia Persson
2018:02 | 02 mars, 2018

Olof Palme, 1968. Foto: Pressens Bild/Scanpix

En samhällsomvandling på lång sikt

BOK | Tomas Wihlman har läst Henrik Berggrens 68 och funnit en beskrivning av hur en långsiktig samhällsomvandling där ungdomsrevolt, konst, litteratur, fritid, arbete och religion har påverkat det svenska...

Av: Thomas Wihlman
2018:02 | 05 mars, 2018

Florence Nightingale (beskuren). Foto: Goodwin

Vem äger idéerna?

Det var i Paris i samband med hundraårsminnet av Simone de Beauvoirs födelse i januari 2008, som Åsa Moberg ställde frågan: ”Varför nämner Simone de Beauvoir inte Florence Nightingale i...

Av: Stoika Hristova
2018:02 | 02 mars, 2018

Illustration av Utagawa Kuniyoshi, 1798 - 1861 (beskuren).

Yōkai: Obehagligheter på japanska

Spöken, finns dom? Konstnären Carl-Erik Engqvist tar oss med österut i en kulturhistorisk genomlysning av det Japanska fenomenet Yōkai.

Av: Carl-Erik Engqvist
2018:02 | 02 mars, 2018

Läs utgåvans ledare

Ur arkivet

view_module reorder

En dikt av Bianca Olsson

Bianca Olsson går just nu på Westerdals School of Communication (WSoC) som ligger i Oslo, men är själv svensk - bördig från Göteborg. Hon säger själv att hennes språk förändrats ...

Av: Bianca Olsson | Utopiska geografier | 23 maj, 2011

Estetikk

Innledning Denne artikkelen er om estetikk. ‘Estetikk’ er et grunnbegrep. Begrepet har flere ulike betydninger, der de viktigste av dem er disse: For det første, at begrepet henviser til et adjektiv ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 02 november, 2013

Kunglig glans på Åmells

Bland alla utsökta föremål i Åmells konsthandel på Birger Jarlsgatan i Stockholm väljer jag att skriva om tre ganska små tavlor, närmare bestämt 33 x 22,5 cm, av Mathias Hradh ...

Av: Birgitta Milits | Essäer om konst | 17 april, 2010

Den utopiska socialismen

De utopiska socialisternas ädla ideal var inte tillräckligt för att skapa ett jämlikt samhälle, hävdade Marx och Engels, som i stället baserade sin kommunistiska vision på handfasta teorier utifrån produktionsförhållanden ...

Av: Björn Gustavsson | Essäer om politiken | 10 oktober, 2009

D'Annunzio, Michetti och Jorios dotter

Plötsligt fylls det lugna torget i en by i Abruzzo i mellersta Italien av förtvivlade skrik. En ung, vacker, skräckslagen kvinna kommer springande. Hon förföljs av en skock berusade, liderliga ...

Av: Johan Werkmäster | Essäer om konst | 16 maj, 2010

Ioana Nicolaie. Foto Mircea Cărtărescu

Den kvinnliga kroppens erfarenhet träder in i litteraturen – intervju med den rumänska…

Jag är tung, genomskinlig, med geometriska parker som växer under arkader. Jag trycker stenar mot bröstet, jag tycker jag är en damm av sprucken marmor. I nionde månaden är jag ...

Av: Maria Monciu | Litteraturens porträtt | 15 december, 2014

Baksmällan

Så där ja. Då är valfesten över för den här gången, och valvakan har övergått i politisk baksmälla. Det blev också som jag befarat. Oskuldens tid är över. Nu tänker jag ...

Av: Ulf Persson | Gästkrönikör | 23 september, 2010

Kan man fortfarande tala om tid?

Under hösten presenterades två föreställningar av två välkända dramatiker och likaledes män; Anton Tjechov och Samuel Beckett. Den förstnämnde har konstruerat ett samhälles miniatyr – innanför välfärdsmurarna. Mellan middag och ...

Av: Frida Sandström | Reportage om scenkonst | 19 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.