Pressbild
  • 2018:01
  • Publicerad:

DET RASAR – en kollektiv sorgeakt



SCENKONST | Anna Bergqvist har sett Dramalabbets kollektiva sorgeakt "Det rasar" - åttio minuter av känslor och rasande sorg.



Manus: Alexandra Loonin
Regi och scenografi: Katja Seitajoki
Fotograf: José Figueroa
Ljusdesign: Ronald Salas
Ljuddesign: Magnus Larsson
Skådespelare: Py Huss-Wallin, Josephine Wistedt

Speltid: 80 minuter ingen paus
Spelas 20/1 – 4/2

DET RASAR – en kollektiv sorgeakt
Orionteatern (Dramalabbet)

Scenen behåller sin symboliska svärta genom hela föreställningen, men scenbilden förändras ändå skickligt – utan att bli övertydligt - genom ljus.

Dramalabbet, som just nu spelar på Orionteatern, kallar ”Det rasar” för en kollektiv sorgeakt. Kollektivt ska vi under åttio minuter få känna, rasa av och bearbeta den sorg som gestaltas genom ett relativt stort antal fragmentariskt berättade sorgeupplevelser. Endast Py Huss-Wallins återfunne och förlorade San Fransisco-bror återkommer nästan musikaliskt repetitivt genom föreställningen, och ältas i så många olika varianter tills smärtan väl nästan i slutet har läkt ut. I övrigt är det många små korta och sakligt berättade moment av sorg som nästan som ett pärlband spelas upp för oss.

Scenlösningen är genomgående mycket enkel. Ett svart rum, en publik som sitter nära och bitvis deltar i sorgebearbetningen. Två svartklädda skådespelare sitter inledningsvis på svarta stolar, sprättar svarta kuvert och handhar svarta föremål. Scenen behåller sin symboliska svärta genom hela föreställningen, men scenbilden förändras ändå skickligt – utan att bli övertydligt - genom ljus. José Figueroas vackra fotografier ackompanjerar och tydliggör de olika berättelserna.

Sorgeberättelserna, alltid i jagform, gestaltar olika vinklar på sorg. De handlar om död, övergrepp, utanförskap, förlust och separation. Berättelserna är bitvis mycket tunga, men ”Det rasar” håller sig alltid på rätt sida om det melodramatiska och föreställningen blir därmed mycket effektiv och gripande. Den korta speltiden, knappt en och en halv timme, gör att publikens koncentration hålls uppe genom hela föreställningen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Mellan de personliga anekdotiska vittnesmålen om tung och ofattbar sorg lättas stämningen upp av musik och koreograferade inslag. Vi får se modernistiskt koreograferad dans, men också flåshurtiga aerobicssteg och musikvalet överraskar genomgående,  bl.a. med en klagosångsversion av ”Die Mauer” och Bonnie Tylers ”It´s a heart ache” som publikkaraoke. Det är ett mycket skickligt balanserande på gränsen mellan tungsinne, svärta och igenkännande skratt vi får bevittna. ”Det rasar” är faktiskt, sitt mycket tunga ämne till trots, en för alla sinnen mycket njutbar föreställning. Mycket beror detta på det fina skådespeleriet. Såväl Py Huss-Wallin som Josephine Wistedt gör synnerligen fina insatser föreställningen igenom. Framförallt kan dock Josephine Wistedts skickliga uttryckskonst lyftas fram. Hennes utbildning som mimskådespelare kommer synnerligen väl till sin rätt här.

”Det rasar” lyckas väl med att vara den kollektiva sorgeakt den enligt programbladet vill vara. Kanske har katharsis, ett av den traditionella teaterns absoluta grundbegrepp, sällan fungerat så väl som här, men ännu mer än renad känner jag mig faktiskt glad och upplyft efter att ha sett ”Det rasar”. Föreställningen behandlar tunga ämnen, men på ett allt annat än tungsint sätt.

Text Anna Bergqvist

UTGÅVA 2018:01

Bild: Kristina Nilsdotter

Fredagsbönen | 2018-01-26

Fredagsbönen besvarar den här veckan en undran som kommer från det absolut innersta av Västebottens inland, Botsmark.

Av: Fredrik Östensson
2018:01 | 25 januari, 2018

Foto: Sepher Goodarzi

Homage till Homar / Performance Art Berg…

Månadens konstnär Gustaf Broms: Två verk, Homage till Homar och verk ur Performance Art Bergen.

Av: Gustaf Broms
2018:01 | 25 januari, 2018

Friedrich Kuhlau

Friedrich Kuhlau och hans danska trollfl…

För första gången sedan 1838 framförs nu den tysk-danske tonsättaren Friedrich Kuhlaus opera Lulu från 1824 på Det Kongelige i Köpenhamn. Operan har samma litterära förlaga som Mozarts Trollflöjten, men...

Av: Henry Larsson
2018:01 | 25 januari, 2018

Att följa ordens tyngd

BOK | Lilian O. Montmar har genom dokumentation av arkivmaterial tillsammans med samtal, intervjuer och vittnesmål från en verksamhet som är fullkomligt obegriplig i sin ondska, åstadkommit en dokumentär vitbok...

Av: Benny Holmberg
2018:01 | 25 januari, 2018

Patrick Modiano i Stockholm under Svenska Akademiens presskonferens 2014. Foto: Frankie Fougan

Patrick Modiano på flykt

Minneskonst. Hos Modiano upptäckte Gunnar Lundin en annan minneskonst än hos Freud och Proust. Alla tre judar.

Av: Gunnar Lundin
2018:01 | 25 januari, 2018

Foto: Stefan Hammarén

Dekadenta oaser

Hur kan man se på dasset? Vad ska förväntas? Författaren Stefan Hammarén har promenerat kring i jakt efter en kulturhistorisk exposé av förgänglighet bland bekvämlighetsinrättningar från förr och nu, från...

Av: Stefan Hammarén
2018:01 | 23 januari, 2018

Illustration: Gerd Aurell

Non serviam

Att falla ifrån, att välja avgrunden, att skriva livets lägsta med de högsta ord. Att inte tjäna...

Av: Per Nilsson
2018:01 | 23 januari, 2018

© Kristina Nilsdotter, 2018

Fredagsbönen | 2018-02-09

Äntligen fredag, din räddning undan arbetsveckans mördande famntag! Tagga ner och korka upp, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:01 | 09 februari, 2018

TEST

Månadens urval av lyrik

Redaktionen presenterar stolt månadens lyrik.

Av: Per Nilsson
2018:01 | 26 januari, 2018

Marie Buhr. Foto: Privat

Morgon i brunnen

Morgon i brunnen är en ömsint berättelse med dov underton som kretsar kring en kris i en kärleksrelation. Historien sträcker ut sig i tiden och rör sig i två riktningar...

Av: Marie Buhr
2018:01 | 25 januari, 2018

Foto: Författaren

Gående läsningar: En introduktion

Om gåendet som estetisk praktik och den ömsesidiga relationen mellan kroppar och städer.

Av: Sebastian Andersson
2018:01 | 25 januari, 2018

Illustratör: Fredrik Jonsson

Fredagsbönen | 2018-02-16

Äntligen fredag, din räddare i nöden! Ut från jobbet och på med mysoverallen, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:01 | 16 februari, 2018

Illustration: © Kristina Nilsdotter, 2018

Fredagsbönen | 2018-02-02

I veckans Fredagsbön avhandlas bl a psykologkonferensen, detta veritabla helvete på jorden.

Av: Fredrik Östensson
2018:01 | 02 februari, 2018

TEST

Minneskorridoren & tankeperrongerna

Reflektioner över minnenas färdvägar och människans subtila väntan på tankarnas perronger.

Av: Benny Holmberg
2018:01 | 25 januari, 2018

Pressbild

DET RASAR – en kollektiv sorgeakt

SCENKONST | Anna Bergqvist har sett Dramalabbets kollektiva sorgeakt "Det rasar" - åttio minuter av känslor och rasande sorg.

Av: Anna Bergqvist
2018:01 | 26 januari, 2018

Beskuren originalillustration. Av: Gerd Aurell

Ariadnes röda tråd

Vilka var, eller "är", Minotauren, Theseus, och Ariadne? Per Nilsson undersöker myten genom att följa Ariadnes tråd tillbaka ner i labyrinten...

Av: Per Nilsson
2018:01 | 21 januari, 2018

Foto: Daniel Gran. Bearbetat.

Det ofattbara

Carsten Palmer Schale om "Det otänkbara som omger tankarna och det outsägliga som befinner sig bortom orden."

Av: Carsten Palmer Schale
2018:01 | 25 januari, 2018

Läs utgåvans ledare

Ur arkivet

view_module reorder

Taxi eller buss?

Enligt tillgänglig statistik är det ungefär 30 gånger högre risk att drabbas i en bussolycka i Nepal än en genomsnittlig bussresa samma sträcka i Europa eller USA. Den där siffran ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 12 december, 2012

Bob Dylan 1963

”Jag var inte toastmaster åt någon generation”

Linda Bönström om Bob Dylan en musikikon och en poet som har varit viktig för flera generationer.

Av: Linda Bönström | Essäer om musik | 14 februari, 2015

Ayodhya sexton år efteråt

1992 jämnade extremistiska hinduer Babru moskén från 1500-talet i Ayodhya till marken, under det att ledare för BJP och andra politiska grupperingar hejade på. Omkring tvåtusen människor mördades i de ...

Av: Pär Fredborn Larsson | Resereportage | 10 februari, 2009

Enbart det som låter sig skådas kan berättas. Intervju med Valeria Parrella

Valeria Parrella är en ung författarinna, född i Torre del Greco men sedan länge bosatt i Neapel. Valeria Parrella har vunnit flera litterära priser, hon är översatt till olika ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 15 mars, 2011

Filosofiske betraktninger om Karl Marx, George Orwell og Aldous Huxley

Innledning Det fins mennesker som har et autentisk og genuint engasjement for saker som betyr svært mye, så vel for seg selv som for andre. Karl Marx var en slik person ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 22 april, 2013

Ett nytt hål i röven

Jag går runt på utställningarna ”Hitta hem” och ”Vidkärrs barnhem” på Göteborgs stadsmuseum, när det futtiga i utställningarna övermannar mig. ”Vad är det för människor? Vad är det för människor ...

Av: PH Bartholdsson | Allmänna reportage | 21 november, 2014

Panamakanalens sammankopplingar

 Den 15 augusti blir det på dagen hundra år efter att Panamakanalen officiellt invigdes krigsåret 1914. Även kanalbygget skördade sina människooffer: kring 27 500. De flesta dog av sjukdomar, mestadels av ...

Av: Vladimir Oravsky | Kulturreportage | 15 augusti, 2014

Stefan Whilde

En 50-årings anteckningar (Del 2 av 4)

Här ska det inte knusslas. Skål ta mig fan! Och det bör tilläggas med rakryggad ärlighet; julmat kan man äta när fan man vill, till och med i svartmuskiga februari!

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 februari, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.