Detalj ur omslaget

Mörkrets hjärta för och om vår tid



BOK | Christian Ekvalls nyöversättning av Mörkrets hjärta gör Conrad större rättvisa än Conrad själv.



Köp Mörkrets hjärta hos bokus.com
Joseph Conrad
Översättare: Christian Ekvall

Mörkrets hjärta
Bakhåll

Vi lever i en tid där imperialismen och kolonialtiden till viss del fallit i glömska, men också i en tid av nykolonialism. Flygbolagen klimatkompenserar genom att plantera träd i Uganda, helt utan tanke på vad det gör för den befolkning som därmed förlorar sina odlingsmöjligheter, och turismen i Sydostasien utarmar samhällen på ett sätt som inte kan beskrivas på annat sätt än nykolonialt. Det är i ljuset av denna nykolonialism som jag tycker att man ska läsa Christian Ekvalls mycket fina nyöversättning av den mest klassiska av kolonialberättelser: Joseph Conrads Mörkrets hjärta.

Ekvall själv lägger i sitt mycket fina efterord stort fokus på det modernistiska i Mörkrets hjärta – om hur Marlows resa längs Kongofloden snarast kan läsas som en symbolistisk skildring av en inre resa. I hans tolkning ligger dock fokus på vad Marlow ser av förtryck och förstörelse. Satiriska formuleringar som att, i Kurtz dokument, vita människor genom att helt utöva sin vilja och makt ”kan utföra goda gärningar praktiskt taget obehindrat” finns förstås i tidigare utgåvor av Mörkrets hjärta också. De är Conrads ord, men har många gånger drunknat i det i övrigt samtida och många gånger kränkande språket och ordvalet. I Ekvalls översättning har de kränkande orden, bland annat det hos Conrad flitigt använda n-ordet, bytts ut på ett så smidigt sätt att det knappt märks. När dessa ord inte stör läsaren får andra kolonialkritiska formuleringar större utrymme att lysa. Ekvall kan således sägas göra Conrad större rättvisa än Conrad själv.

I Ekvalls version har Mörkrets hjärta fått behålla de många dualiteter av ljus och mörker som är så viktiga för läsningen av romanen – vare sig man ser den som en symbolistisk skildring av en inre resa eller som en ögonvittnesskildring av de koloniala grymheterna i Belgiska Kongo. Skeenden och miljöer beskrivs som ljusa och mörka, vita och svarta, lysande eller dunkla. Ekvall gör Conrads språkliga rikedom rättvisa utan att läsningen på något sätt känns krystad eller tung. Tvärtom flyter språket mycket lätt och gör romanen till en läsupplevelse även för en läsare av vår tid. Hindret för att med njutning läsa Mörkrets hjärta har annars, tänker jag, för många legat i det tunga och symboltyngda språket. Det slipper vi alltså här – men stilen är ändå nära Conrads och hans språkliga verktyg har behållits.

”Jag hade fått nog av att vila mig i skuggan och skyndade nu iväg mot stationen. När jag nästan var framme mötte jag en vit man i så oväntat elegant klädsel att jag för ett ögonblick trodde mig hallucinera. Han hade hög, stärkt krage, vita ärmuppslag, ljus kavaj av alpacka, kritvita byxor, ljus sidenslips och välputsade stövlar.” (Min fetstil)

Det är svårt att inte gå in på ordnivå om en nyutgåva av Mörkrets hjärta ska diskuteras och recenseras. Mycket i läsupplevelsen ligger i orden och just i denna roman kan orden som bekant bli kontroversiella. Jag har nämnt att n-ordet är bortrensat i Ekvalls varsamma händer. Istället beskrivs de människor Marlow möter som riktiga, komplexa människor. Hudfärgen och schablonartade beskrivningar har i mesta möjliga mån städats bort, utan att handlingen eller budskapet förändrats.

”Överallt omkring mig, bara delvis synliga i halvmörkret, syntes svarta gestalter sitta och ligga lutade mot trädstammarna, fastklamrade vid jorden, i alla ställningar av smärta, övergivenhet och förtvivlan.” (Min fetstil.)

Stöd Tidningen Kulturen

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

Ord som vilde och inföding finns däremot kvar, men bara som repliker i kolonisatörers munnar. Marlow reflekterar som bekant inte så mycket över vad han ser, han är ju bara läsarens ögon på platsen, men min upplevelse är ändå att Ekvall låter honom ta ställning till det han ser, bland annat genom att själv mycket sällan använda kränkande uttryck.

Kurtz sista ord: ”The Horror! The Horror!” har i denna tolkning fått bli ”Skräcken! Skräcken!” I mitt gamla tummade exemplar av Mörkrets hjärta väser Kurtz, om jag minns rätt, ”Fasa! Fasa!” istället. Måhända är det nya ordvalet inte mer än en modernisering, Ekvall nämner inget om detta i efterordet, men man skulle också kunna läsa in mer i dessa ord. ”Skräcken!” är också, kanske, närmare Conrads grundtanke om att The Horror är något som drabbat inte bara Kurtz själv, utan också alla runt omkring honom.

Det finns få romaner som jag har läst lika många gånger och kan lika bra som Joseph Conrads Mörkrets hjärta. Trots det så lyckas Ekvall imponera på mig. Han har moderniserat och tagit bort onödiga kränkningar som annars står i vägen för en läsning av romanen idag. Det gör att de kolonisationskritiska och humanistiska tolkningarna av romanen, vilka annars skuggas av språkbruket, i denna översättning får den lyskraft de så väl förtjänar. Det perspektivet kring nyutgåvor av litteratur behöver lyftas. Det väcker som bekant alltid debatt när tidstypiska, rasistiska språknormer skrotas. Det har vi sett många fler exempel på än hos Pippi och Tintin. Det kommer säkert att diskuteras här också. Utan de rasistiska orden blir dock Mörkrets hjärta något alldeles särdeles viktigt: en svidande kolonialkritisk ögonvittnesskildring av ett mycket, mycket stort mörker i västerländsk historia.

Vi lever i en tid av nykolonialism. Det innebär att vi behöver påminnas om kolonialismens grymheter för att se och förstå vad som händer igen och igen. Om detta må ni berätta! Få romaner berättar om kolonialismens grymheter lika levande och verklighetsnära som Mörkrets hjärta, och i Bakhålls fina nyutgåva blir det en härlig och lättflytande läsupplevelse – kompletterat med ett innehållsrikt, välskrivet och tydligt efterord. En Mörkrets hjärta för och om vår tid.

Text Anna Bergqvist


Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.

Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...

Stöd oss med en femtiolapp i månaden!

Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.

Kulturens KRITIK

Detalj ur omslag.

När livet gått i stå

BOK | Vad händer när livet rinner ifrån oss? Har vi kraften att förändra och förbättra? Lennart Hagerfors tar oss med på en tur i vårt inre för att rannsaka oss själva...

Av: Lisbeth Ekelöf
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Detalj ur omslag

I Prousts ateljé och laboratorium

BOK | Arne Melberg läser ”Mot Sainte-Beuve”, en samling av Prousts anteckningar, skisser och skriverier från perioden före den stora romansviten.

Av: Arne Melberg
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Detalj ur omslag

Tänk vad covid-19 kan inspirera oss att göra

BOK | ”Covid-19 demonstrerar för oss vår bristande beredskap inför en eventuellt mycket dödligare pandemi”. Elena Dahl läser Debora MacKenzies ”Pandemiernas tid” med sällsynt optimism.

Av: Elena Dahl
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Odenplan. Foto: Okänd.

Som fond till #MeToo-rörelsen

BOK | ”Skrämmande många detaljer i kvinnornas liv i Stockholm är sig lika.” Sofie Niemi läser ”Norrtullsligan”, Elin Wägners roman om en disparat samling kvinnliga kontorister i slutet av 1800-talet.

Av: Sofie Niemi
Kulturens kritik | 27 december, 2020

Detalj ur omslag

Religion och religiositet i dess vackraste form

BOK | Anna Bergqvist lägger fokus på religiositeten och humanismen i Ola Larsmos utvandrarepos ”Översten”.

Av: Anna Bergqvist
Kulturens kritik | 22 december, 2020

Eduardo Galeano. Foto: Robert Yabeck

Latinamerikanska dagsedlar

BOK | "Att läsa Galeano är att lämna spelrum för väldigt motstridiga reaktioner". Bengt Berg recenserar "Omfamningarnas bok".

Av: Bengt Berg
Kulturens kritik | 22 december, 2020

Mer kritik

Kulturens LYRIK

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens PROSA

Foto: jplenio

Turisterna

En roman av Joakim Muschött som kommer att gå som följetong i TK under året. Kapitel 1.

Av: Joakim Muschött
Kulturens prosa | 08 mars, 2021

Charlie Chaplin i

Chaplin i Iran

"Jag lärde känna en iransk kvinna med judisk bakgrund för vad som nära nog var exakt ett decennium sen, vi hamnade i samspråk och trivdes i varandras sällskap under en...

Av: Robert Halvarsson
Kulturens prosa | 27 april, 2020

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

"Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol."

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
Cron Job Starts