Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex



Tidningen Kulturen presenterar stolt september månads prosa.



Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol. I minus trettio och i myggsvärmar som skickat hurtiga sörlänningar till psyket eller till flaskan, till snaran. Och att farsan min var höjdare i gruvan, den yngste gruvfogden i Leveäniemis historia, det är det allt också något visst med. Den enda höga chefen på LKAB som pratade arbetarnas språk var han, min far: det vill säga gruvengelska, det vill säga meänkieli och finska. Det pratades kan jag tro om kulsinter, skiftgång och slagg; brytning, anrikning och ortdrivning. Och rimligen, vill jag tro, om inte annat så med tornedalskarlarna: om nattligt nätfiske, harsnaror och pojkminnen av ljuster i bländvitt optimussken.

Och nog är det rimligen någon helt annan särskild kolijox med att jag själv illa fort flyttade till storstan; snabbt gick under, söp och ville inget annat. Jag sublimerade med Charles Bukowskis skitiga prosa och blues ifrån stereon och under gesterna och skinnet pockade rå dräktig nöd som mäsk och som deg; som sprängdeg. Som ett ännu ofött barn; pyrande oartikulerade rop av vrede och sorg. Som kvardröjande ekon under gatstenarna, som använda knullgummin i pissrännorna. Jag gjorde sedan några tappra försök att bli något, att bryta mig loss ur mig själv och med överraskande ryck rusa ifrån mig, inte minst min kropp. Men fick mest bara ångest av det och svettades kallt, sittande på kanten av köksstolen och där ur en skål slevande i mig mat som jag inte visste vad det var; började skrika rakt ut då telefonen ringde samtidigt som jag höll på att steka lök eller koka pasta.

Farfar satt de kalla krigsnätterna i källaren vid kamin med pligg i sin snusiga mun och sydde lappskor av renhud. Matade brasan med furu och björk. Far min satt tvättat och rakad sugande på tulo vid ritbordet på kontoret med telefonerna. Lämnade allt emellanåt konstruktionerna och gick ut till anläggningarna. Pekade då och då med hela handen, och ibland på kvällarna drack han grogg med mycket viktiga personer, åt krabba på Bolagshotellet, kom hem sent, lite glad. Han klev rimligen någon gång i fel galoscher, rasslade kan man tro med manschetterna, eller kanske ändå inte, troligen inte, men vad vet man. Det är mycket man inte vet.


Jag ser redan första gången jag träffar dig, när jag lyfter blicken och tittar på dig, på ett trädgårdskafé, då jag kommer gående mot dig med brickan med kaffet och mazarinerna, där du satt dig vid ett bord längst bort vid en ek för att hålla vår plats, att dina ögon ser på mig och tycker om mig (åtminstone), underligt nog. Det är en bra början. Ja, och det är inte självklart att jag skulle tycka om dig bara för att jag behöver en kvinna; måste ha närhet, fysisk och psykisk kontakt och så allt det andra som filosoferna, teologerna, psykologerna och doktorerna närapå ingenting vet något om. Av att bli särskilt berörd, rörd av och vid, en enda. Men det gör jag: jag tycker genast om dig. Dina i kvällssolen skinande tänder och dina kisande ögon på ett snett lutande huvud vill jag inte sluta se på och låter bli att göra det bara de gånger jag böjer mitt huvud bakåt och skrattar, med dig. Jag vill prova, på riktigt försöka igen, möte för möte, stund för stund.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Att sedan, ja, att det mätbara liv jag levt innehåller en lång lista med misslyckanden har inte helt och hållet att göra med den du ser framför dig. Det är från och med nu, nu och nyss som mest räknas. Och, nej, inte är jag frikopplad ifrån den tid och den plats som jag lever i – med dödliga klimatförändringar, med Trump, Putin och SD´s obehagliga enfald och mer tätt inpå skjutningar i bland annat den förorten jag bor i. Med tjugoåriga pojkar som både mördar och dör av pistolkulorna som ingen med rejält inflytande på allvar verkar vilja eller klara av att stoppa.

Jag lägger ifrån mig luren med min gamla mammas pratande röst där inne i. Jag ler ömsomt matt, inte utan kärlek, ömsomt irriterat. Lyfter långsamt på huvudet för att hinna betrakta, inte slarva och svepa förbi, den lilla buketten med vide i en rökfärgad vas ifrån 1970, som jag fick av min pappas sista kärlek en vecka efter han dött, plockad på Luossavaaras östsluttning och sedan många år torkad och ändå lika vacker som när jag fick den. Där ute på klätterställningen hänger tre tolvåriga kvarterspojkar upp och ner med benen över en kant, verkar på så sätt studera, kanske uttråkade eller i en annan värld, traktens unga brett leende mammor som sitter på huk i gräset med skrattande småbarn om sina liv och halsar. Det gror frön i mig av hopp och från och med nu börjar jag göra armhävningar och använda tandtråd. Jag vill vara fin.

Text Per Teofilusson

UTGÅVA 2018:11-12

Omslag från boken ”Veitsen Terällä

Fånge nr 503/77 – en historia som visar …

I ännu en berättelse om fängsla(n)de livsöden berättar Rolf Karlman om läkaren Christer Lybäck, före detta missbrukare och kriminell, nu framgångsrik kirurg.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Den stora vardagen

MUSIK | "Vemodet och mörkret är aldrig större och tätare än att det kan säras och släppa in hopp och drömmar. Det finns allvarsamma svängar, men lika ofta en stillsam humor.” Läs...

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Skog i dimma (Pixabay)

En essä om ondskan som företeelse och i …

Del III i Carsten Palmer Schales följetång om ondskan.

Av:
2018:11-12 | 13 december, 2018

Bibliotek. Foto: Pixabay

En vandring bland bokstäver

Följ med konsthistorikern Mathias Jansson på en vandring genom klassificeringssystemen, litteraturen och bokstäverna.

Av: Mathias Jansson
2018:11-12 | 07 december, 2018

St Andrew Franciscuskapellet

Den tillstängda heligheten: Om överträde…

Det sista stora arbetet är att dö. Jag har aldrig sett döden i en levande kropp tidigare. Det står en tältsäng i min morfars rum, den kan jag använda under...

Av: Ida Rödén
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Där musiken började

BOK | Lars Sund, den i Uppsala bosatte finlandssvenske, prisbelönade, författaren, är aktuell med en ny roman – Där musiken började. Den är andra delen i den trilogi som han inledde med...

Av: Thomas Wihlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Låset. Foto: Benny Holmberg

Fragment

I de gamla mentala lokalerna i de obsoleta händelsernas centrum med sin kvardunstande kemi av glömskans eroderande våld lever de låsta minnesfragmenten.

Av: Benny Holmberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Skog i dimma. Pixabay.

En essä om ondskan som företeelse och i …

”ONDSKA! Visst reagerar vi ofta spontant på det sättet när något ohyggligt inträffar. KORSFÄST! Hämnas! Inför dödsstraff! Lås in fanskapet på verklig livstid och släng bort nyckeln! Ja, det är...

Av:
2018:11-12 | 07 december, 2018

Illustration: Fredrik Jonsson

Fredagsbönen | 2018-12-07

Änligen fredag, din boj i bukten när mörka svarta havet är i uppror! Plocka fram onddrickan med en gång, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Foto: Svensk Filmindustri

Ingmar Bergmans Skåne och filmens Hovs H…

FILM | Belinda Graham om: ”En filmkryssning genom verkligheten som skapade myterna”.

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

Förnan

Dikter som bereder plats för det associa…

BOK | Återigen finner jag mig i den situation att jag skall recensera lyrik, den här gången en ”diktbok” (som författaren kallar det innanför de färggranna pärmarna). ”Förnan”, som diktboken heter, är...

Av: Sebastian Andersson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Stockholms stad. Pixabay

Folkhemmet och barnhemmet

Michael Nyhaga reflekterar över folkhemmet och barnhemmet; ideologin och de faktiska, en berättelse om samhällsansvar och solidaritet.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

Naturbild. Foto: Free_photo/Pixabay

Kreaturens suckan

”Jorden befinner sig i en ekologisk kris och vi människor bör omedelbart göra oss av med föreställningen att jorden finns till för oss att exploatera och även med tron att...

Av: Lena Månsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Babels torn (beskuren).

Flamländaren Pieter Bruegel d.ä. och han…

KONST | Lilian Montmar om Wienutställningen, 2 oktober 2018 - 13 januari 2019

Av: Lilian O. Montmar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Att inte vara rädd

BOK | Bruno är en pojke, som är åtta år och har levt i 3000 dagar, omkring så. Det är många måndagar, det är många tråkdagar sommartid, liksom många ensamdagar.

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Vilande räv. Foto: Pixabay

Om tillvaron och bildning

Gunnar Lundin undersöker i denna aforismessä vår invecklade levnad, tillvaro och bildning.

Av: Gunnar Lundin
2018:11-12 | 07 december, 2018

Buddha. Pixabay

Jag är juvelen i lotusblomman

Reflexioner kring buddhistiska begrepp och traditioner. Hur de motsäger varandra och skapar kontroverser i tid och rum.

Av: Annakarin Svedberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ove Skogh, alias ”Doc Forest”. Foto: Valter

En konstform

Rolf Karlman om tatueraren Ove Skogh, alias ”Doc Forest”, en kort essä om människor och områden som förändras och trender som kommer och går.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ömhetens madonna, detalj.

Nutidsmadonnan och Lena Lervik

Vårt mångtusenåriga kvinnoarv har blivit undanträngt och glömt. I boken Madonna talar mödrarna och gudinnorna igen. De kommer till liv som symboler för kraft, sexualitet och visdom. Genom konstnären Lena...

Av: Lena Månsson
2018:11-12 | 13 december, 2018

Bild från en av utställningarna hos Historial de la Grande Guerre i Peronne. Foto: Gilberto Güiza.

Professorn, minnet och tystnaden

I år är det 100 år sedan första världskriget slutade. Den amerikanske historieprofessorn Jay Winter har ägnat större delen av sin karriär åt att utforska minnet av kriget och dess...

Av: Anders Olofsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ruin. Foto: Pixabay

Hjärnspöken och det övernaturliga

”Genom historien har våra föreställningar om spöken sett olika ut.” Följ med Michael Nyhaga i en essä om hjärnspöken och det förmodat övernaturliga som en del av vår kultur.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

Foto: Vy över Barcelona. Foto: Pixabay

Barcelona i litteraturen

Erik Cardelus undersöker staden Barcelona och dess plats i litteraturen.

Av: Erik Cardelus
2018:11-12 | 07 december, 2018

Katarina Bangata. Foto: Carles Tomás Martí/Flickr

Det handlar inte om dig

För nästan jämt ett år sedan, överväldigades vi vågen av #metoo-upprop. En ny sanning sköljde över oss. Allt ställdes på ända. Feminismens högborg visade sig vara ett manschauvinistiskt träsk. En...

Av: PH Bartholdsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ensamhet. Foto: Pixabay

Psykologins industrialisering

Puya Yekerusta om hur vi kan förstå så kallad ”diagnosinflation” och dess betydelse i relation till psykologins industrialisering. Artikeln är en längre version av debattartikeln ”När allt ska mätas blir...

Av: Puya Yekerusta
2018:11-12 | 07 december, 2018

Britt G, av Arne Nyman.

Poeten Arne Nyman

Arne Nyman var en klart lysande stjärna på den poetiska himlen under början av 1940 talet. Han debuterade som poet redan vid 19 års ålder och han var även...

Av: Håkan Hardenborg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Heinrich Vogelers ”Våren” och Karin Sidén. Foto: Graham

Paula Modersohn-Becker och konstnärskolo…

KONST | Belinda Graham ser en banbrytande och innovativ utställning på Prins Eugens Waldemarsudde

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj från omslaget.

Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder

BOK | Leif Carlsson har bläddrat i bilderboken Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder.

Av: Leif Carlsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Reklambild till Dvorit Shargals film om den vuxna Elle Kari. Foto: Dvorit Shargal

Om Dvorit Shargals filmer: nyfikenhet, u…

Michael Economou om dokumentärfilmaren Dvorit Shargals och dennes intresse för två vitt skilda levandsöden.

Av: Michael Economou
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Ricardo Donoso: Calibrate

MUSIK | I ett ”sprinklat” novemberdis - där halvmånen kastar sitt ljussken i asfalten - har jag låtit mig invaderas av ännu en elektronisk ljudmatta: Suggestiva elektroniska rytmer tenderar att göra någon...

Av: Millan Jonsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Mer lyrik

Månadens prosa

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

Tidningen Kulturen presenterar stolt september månads prosa.

Av: Per Teofilusson
Månadens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts