Foto: Svensk Filmindustri

Ingmar Bergmans Skåne och filmens Hovs Hallar



FILM | Belinda Graham om: ”En filmkryssning genom verkligheten som skapade myterna”.





Att ge sig ut på filmkryssning till Hovs Hallar är som att befinna sig mitt inne i en film. Samtidigt hörs berättarrösten till filmen, både på svenska och engelska, som förtäljer den fascinerande historien om Ingmar Bergmans barndom, uppväxt och begynnande filmkarriär. Det var just här som Bergman blev Bergman! Den regissör som skulle bli mest hyllad och mest prisad i hela världen. Det var just här som Ingmar Bergman hittade "sin stil", den som skulle komma att göra honom berömd och erkänd. Som författare och som regissör, med fria tyglar, och som fri teaterdirektör i Skåne, fick Ingmar Bergman äntligen luft under vingarna.

Skåne upptäckte Ingmar Bergmans storhet före någon annan. Bergman i sin tur upptäckte Skånes cinematiska dragningskraft. Skånes landskap inspirerade Bergman till de typiska Bergman-silhuetterna. Den mest kända Bergman-scenen någonsin, riddarens schackspel mot döden, spelades in på stranden vid Hovs Hallar, med de dramatiska klipporna, havet och solnedgången.

Det var i Skåne, på Helsingborgs Stadsteater, som Ingmar Bergman blev utsedd till Sveriges yngste teaterdirektör någonsin. Han var 25 år. Några år senare, på Malmö Stadsteater, mötte Bergman många av de skådespelare som skulle återkomma i hans filmer gång på gång - och där satte han upp den pjäs som sedan skulle förvandlas till den berömda filmen Det sjunde inseglet 1957.

I teaterförlagan Trämålning från 1954 spelade Bengt Ekerot riddaren, en roll som senare gick till Max von Sydow, medan Gunnar Björnstrand hade rollen som väpnaren, en roll som han skulle komma att behålla i filmen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Än idag är Det sjunde inseglet rankad som en av världens bästa filmer någonsin, och schackspelsscenen kan vara världens mest berömda filmscen. Den har blivit flitigt parafraserad och parodierad. Till exempel av det brittiska Monty Python gänget och av den store Ingmar Bergman beundraren Woody Allen, såväl som av dockgänget Mupparna - något som Ingmar Bergman själv tyckte var mycket roligt. Han brukade titta på Mupparna på sin TV-apparat på Fårö (där han hade tusen TV-kanaler!) och detta var en av de allra tidigaste parodierna. Ytterligare en parodi kom för bara fyra år sedan, i långfilmen Muppets Most Wanted. Där får den svenske kocken äran att ta riddarens plats på stranden.

Schackspelsscenen på stranden uppfyller alla kriterier på en ikonisk scen, parodier i sig är ett slags hyllning till en films storhet och fortsatta liv i det allmänna medvetandet. Författaren Hubert I Cohen har till exempel påpekat att han alltid förväntat sig att döden ska vara vitsminkad och tala svenska och ha undertexter.

Filmen Det sjunde inseglet spelades in på bara 35 dagar - det gick fort att spela in film på 1950-talet i Sverige - och det mesta spelades in i studio. Men Bergman ville ha med naturen, den vackra, karga, hotfulla, suggestiva naturen. Han funderade på alvaret på Öland, men han hittade precis vad han sökte när han kom till Hovs Hallar. Bergman blev så förtjust i Hovs Hallar att han funderade på att bosätta sig där, men det blev som bekant Fårö som till sist blev Ingmar Bergmans permanenta hem. Naturen på Fårö och Hovs Hallar påminner faktiskt om varandra, med sina dramatiska raukar och klapperstensstränder.

Det finns två ikoniska scener som folk minns från Det sjunde inseglet - och ingen av dessa scener är från studioinspelningen, båda är från Hovs Hallar.

Den första scenen är den inledande scenen, den på stranden, när riddaren, som spelas av Max von Sydow, möter döden, som spelas av en vitsminkad Bengt Ekerot. Riddaren föreslår ett parti schack, dels för att vinna tid, dels för att hinna med att göra en god gärning. Han lyckas med sitt uppsåt.

Den andra scenen är slutscenen, dansen, där människorna syns som svarta silhuetter mot himlen, där ett ovanligt moln drar fram. Ingmar Bergman och hans fotograf Gunnar Fischer bestämde sig för att föreviga molnet i filmen.

Dansen improviserades snabbt fram och några förbipasserande turister fick rycka in som statister. De flesta av skådespelarna hade gått hem för dagen och det viktiga var att fånga det ovanliga molnet innan det försvann.

- Många gånger när jag guidar vid Hovs Hallar brukar folk säga att varför kan det inte hända oss, att en världsberömd filmregissör hejdar oss och frågar om vi vill vara med i en film? berättar språkguiden Ingrid Persson Skog.

Vem vet, det kanske skulle kunna hända igen? Bjärehalvön i allmänhet och Hovs Hallar i synnerhet har figurerat i många filmer.

Bergman återvände till Hovs Hallar 1966, när han spelade in Vargtimmen, som hade biopremiär 1968. Vargtimmen är en om möjligt ännu mer obehaglig och suggestiv film än Det sjunde inseglet, med foto av Sven Nykvist, och filmen är en syskonfilm till den kända Bergmanklassikern Persona. I Vargtimmen hade återigen Bergman-favoriten Max von Sydow en huvudroll, denna gång som en konstnär som ser demoner, och han ritar av dem ... Hans hustru, som spelas av Liv Ullman, känner igen demonerna från hans bilder när hon träffar olika personer bland lokalbefolkningen och hon lever med rädslan, otryggheten och skräcken.

Max von Sydow kom tillbaka ännu en gång till Hovs Hallar i en internationellt uppmärksammad och kritikerrosad film --- Jan Troells vackra och ödesmättade film Ingenjör Andrées luftfärd (1982), som handlar om den otursförföljda polarexpeditionen med vätgasballongen Örnen. Expeditionen skulle flyga med luftballong över Arktis, men ballongen fungerade inte som planerat och ingen av de tre i expeditionen överlevde. Hovs Hallar spelar rollen som Svalbard i filmen.

Nu har Hovs Hallar och Bjärehalvön inte bara dragit till sig regissörer som gör tunga, dramatiska filmer om död och demoner. Den populära komedifilmen Solsidan innehåller scener som spelades in i Torekov så sent som år 2017. Samma år spelades också Jens Assurs film Korparna in, i närheten av Torekov. Denna gång skulle landskapet föreställa Småland. Men Jens Assur påpekade att landskapet ute på Bjärehalvön såg mycket mer ut som landskapet han hade föreställt sig i sin fantasi, än något landskap som fanns i det verkliga Småland. Kanske är det Ingmar Bergmans arv från Det sjunde inseglet som spökar - när vi tänker på dramatiska landskap är det landskap från Bjärehalvön som vi ser för vårt inre öga.

Tidigare hade svensk natur i svensk film - även svensk natur i Ingmar Bergmans filmer - mestadels varit vacker, trivsam och idyllisk. Som en bakgrund till lata sommardagar eller erotiska äventyr ute i det fria. Se bara på Ingmar Bergmans hyllade komedi Sommarnattens leende och Sommaren med Monika, som sålde in den svenska synden - och den idylliska svenska naturen - utomlands.

Det var mötet med Hovs Hallar och hur Hovs Hallar används i Det sjunde inseglet som ändrade både hur Ingmar Bergman och hur svensk film använde naturen. Naturen var inte längre idyllisk och småputtrig, naturen var hotfull. En mer trivsam natur hade inte passat som bakgrund till Bengt Ekerots vitsminkade karaktär - det vita sminket var föresten en clownsminkning, Ingmar Bergman led av clownskräck (bland mycket annat) och spred genom sin film clownskräcken vidare, långt innan Stephen King lanserat boken Det.

Hovs Hallar i flerfärg. Utsikt från filmkryssningen med Väderötrafiken. Foto: Graham
Hovs Hallar i flerfärg. Utsikt från filmkryssningen med Väderötrafiken. Foto: Graham

Hovs Hallar är idag en del av Bjärekustens naturreservat, som idag är 560 hektar stort och sträcker sig över Hovs och Torekovs socknar och Båstads kommun i Skåne. Naturreservatet är skyddat sedan 1971, och entusiaster som letar ovanliga och sällsynta blommor kan spana efter flocksvalting, småfrossört och martorn.

Passande nog, med tanke på Ingmar Bergman kopplingen, är området rikt på fornlämningar som rösen och gravhögar. Den vitsminkade döden i Det sjunde inseglet måste ha känt sig hemma! Här finns bland annat Skånes största gravhög, Dagshög, och även Gröthögarna.

Hallar är förresten ett äldre namn för hällar, alltså klippor, och dessa hällar har bland annat givit namn åt landskapet Halland - landet bortom hällarna.

Från Torekov kan man sommartid med lätthet ta sig med Väderöbåtarna till ett annat känt naturreservat med filmkopplingar - Hallands Väderö. Hallands Väderö är nordvästra Skånes speciella skärgård och med sina 1834 hektar är det ett av Skånes största naturreservat.

Hallands Väderö är känt för en rik och ovanlig flora och fauna. Fågelspanare kan hoppas på att få se ejder, tobisgrissla, tordmule och sillgrissla. Knubbsälar ligger och vilar på klipporna kring ön. Vildkaprifolen blommar rikligt i skogarna under sommaren. Men det är vårens överdåd av vitsippor som har blivit förevigat på film i en av svensk films mest kända barnfilmer, Ronja Rövardotter (1984), som blev den kände regissören Tage Danielssons sista film. Vårscenerna bland vitsipporna och Ronjas genomträngande vårskrik är inspelat på Hallands Väderö.

Hovs Hallar är inte bara naturreservat - Hovs Hallar är också en "Treasure of European Film Culture". Tio platser i världen har fått denna utmärkelse, två av de tio platserna finns i Sverige. Båda har med Bergman att göra - Hovs Hallar och Fårö, där Bergmancentret finns.

Hur ska man bäst fira Ingmar Bergman under ett jubileumsår? Kanske genom en passade filmkryssning med Ingmar Bergman tema?

Den första någonsin gick till havs på Ingmar Bergmans hundraårsdag, den 14 juli 2018, ett samarrangemang mellan Väderötrafiken och Språkguiden Ingrid Persson Skog. Det har blivit många fler avgångar sedan dess, och man fortsätter nästa år med de uppskattade filmkryssningarna på både svenska och engelska, till glädje för alla filmfanatiker och turister från hela världen som besöker Skåne på sommarsemestern.

Skåne kan verkligen lanseras som Ingmar-Bergman-land - och inte bara på grund av de decennier som Ingmar Bergman var verksam som teaterdirektör i Helsingborg och Malmö. I åtta av Bergmans filmer syns Skåne som inspelningsplats. De mest kända och hyllade av dessa filmer är Gycklarnas afton (1953), komedin Sommarnattens leende (1955) som blev Ingmar Bergmans internationella genombrott, Det sjunde inseglet (1957) och Smultronstället (1957).

Hela Smultronstället kan ses som en roadtrip genom minnet och även genom Skåne - där den fysiska resans klimax är att komma fram till Lunds domkyrka, där den prestigefulla doktorspromoveringen äger rum. Sommarnattens leende är bland annat inspelad på Jordberga slott utanför Trelleborg och i Ystad. Filmen belönades med Prix de l'humour poétique vid filmfestivalen i Cannes 1956.

Ingmar Bergmans stora kärlek i livet var musiken - filmen Till glädje (1950) handlar om två violinister i Helsingborgs symfoniorkester, och många scener i filmen är inspelade i Helsingborg. Helsingborg figurerar även i komedin En lektion i kärlek (1954), liksom Ramlösa, Pålsjö skog och Kullabygden.

Komedin För att inte tala om alla dessa kvinnor (1964) spelades in på Norrviken, som ligger nära Båstad, Torekov och Hovs Hallar. Norrviken är känt för sina vackra stilträdgårdar som syns i all sin prakt i filmen. Filmen har äran av att vara Ingmar Bergmans allra första färgfilm (gjord i Eastmancolor), och det var lätt att konstatera att rent estetiskt passade färg den store Bergman lika bra som svartvitt. För fotot stod som så många gånger i en Bergmanfilm Sven Nykvist. I filmen figurerar Jarl Kulle i huvudrollen, flankerad av många kända Bergman-skådespelerskor. De storslagna trädgårdarna syns - och känns igen - i filmen. Vattenspegeln är dock i verkligheten inte omgiven av tjusiga skådespelerskor, utan hemvist för de sällsynta och utrotningshotade salamandrarna.

Ingmar Bergmans Skåne i allmänhet, och Hovs Hallar i synnerhet, är värt en resa. Natur och kultur i en karismatisk förening! Hovs Hallar ser precis lika dramatiskt ut i verkligheten som på film. Fast i verkligheten är allt i flerfärg! Och inte försett med textremsor!

Text Belinda Graham

UTGÅVA 2018:11-12

Katarina Bangata. Foto: Carles Tomás Martí/Flickr

Det handlar inte om dig

För nästan jämt ett år sedan, överväldigades vi vågen av #metoo-upprop. En ny sanning sköljde över oss. Allt ställdes på ända. Feminismens högborg visade sig vara ett manschauvinistiskt träsk. En...

Av: PH Bartholdsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Babels torn (beskuren).

Flamländaren Pieter Bruegel d.ä. och han…

KONST | Lilian Montmar om Wienutställningen, 2 oktober 2018 - 13 januari 2019

Av: Lilian O. Montmar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Skog i dimma (Pixabay)

En essä om ondskan som företeelse och i …

Del III i Carsten Palmer Schales följetång om ondskan.

Av: Carsten Palmer Schale
2018:11-12 | 13 december, 2018

Heinrich Vogelers ”Våren” och Karin Sidén. Foto: Graham

Paula Modersohn-Becker och konstnärskolo…

KONST | Belinda Graham ser en banbrytande och innovativ utställning på Prins Eugens Waldemarsudde

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ensamhet. Foto: Pixabay

Psykologins industrialisering

Puya Yekerusta om hur vi kan förstå så kallad ”diagnosinflation” och dess betydelse i relation till psykologins industrialisering. Artikeln är en längre version av debattartikeln ”När allt ska mätas blir...

Av: Puya Yekerusta
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag från boken ”Veitsen Terällä

Fånge nr 503/77 – en historia som visar …

I ännu en berättelse om fängsla(n)de livsöden berättar Rolf Karlman om läkaren Christer Lybäck, före detta missbrukare och kriminell, nu framgångsrik kirurg.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Reklambild till Dvorit Shargals film om den vuxna Elle Kari. Foto: Dvorit Shargal

Om Dvorit Shargals filmer: nyfikenhet, u…

Michael Economou om dokumentärfilmaren Dvorit Shargals och dennes intresse för två vitt skilda levandsöden.

Av: Michael Economou
2018:11-12 | 07 december, 2018

Förnan

Dikter som bereder plats för det associa…

BOK | Återigen finner jag mig i den situation att jag skall recensera lyrik, den här gången en ”diktbok” (som författaren kallar det innanför de färggranna pärmarna). ”Förnan”, som diktboken heter, är...

Av: Sebastian Andersson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Buddha. Pixabay

Jag är juvelen i lotusblomman

Reflexioner kring buddhistiska begrepp och traditioner. Hur de motsäger varandra och skapar kontroverser i tid och rum.

Av: Annakarin Svedberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Foto: Vy över Barcelona. Foto: Pixabay

Barcelona i litteraturen

Erik Cardelus undersöker staden Barcelona och dess plats i litteraturen.

Av: Erik Cardelus
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ruin. Foto: Pixabay

Hjärnspöken och det övernaturliga

”Genom historien har våra föreställningar om spöken sett olika ut.” Följ med Michael Nyhaga i en essä om hjärnspöken och det förmodat övernaturliga som en del av vår kultur.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj från omslaget.

Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder

BOK | Leif Carlsson har bläddrat i bilderboken Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder.

Av: Leif Carlsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Där musiken började

BOK | Lars Sund, den i Uppsala bosatte finlandssvenske, prisbelönade, författaren, är aktuell med en ny roman – Där musiken började. Den är andra delen i den trilogi som han inledde med...

Av: Thomas Wihlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Foto: Svensk Filmindustri

Ingmar Bergmans Skåne och filmens Hovs H…

FILM | Belinda Graham om: ”En filmkryssning genom verkligheten som skapade myterna”.

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

Illustration: Fredrik Jonsson

Fredagsbönen | 2018-12-07

Änligen fredag, din boj i bukten när mörka svarta havet är i uppror! Plocka fram onddrickan med en gång, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Stockholms stad. Pixabay

Folkhemmet och barnhemmet

Michael Nyhaga reflekterar över folkhemmet och barnhemmet; ideologin och de faktiska, en berättelse om samhällsansvar och solidaritet.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

Bild från en av utställningarna hos Historial de la Grande Guerre i Peronne. Foto: Gilberto Güiza.

Professorn, minnet och tystnaden

I år är det 100 år sedan första världskriget slutade. Den amerikanske historieprofessorn Jay Winter har ägnat större delen av sin karriär åt att utforska minnet av kriget och dess...

Av: Anders Olofsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Britt G, av Arne Nyman.

Poeten Arne Nyman

Arne Nyman var en klart lysande stjärna på den poetiska himlen under början av 1940 talet. Han debuterade som poet redan vid 19 års ålder och han var även...

Av: Håkan Hardenborg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Den stora vardagen

MUSIK | "Vemodet och mörkret är aldrig större och tätare än att det kan säras och släppa in hopp och drömmar. Det finns allvarsamma svängar, men lika ofta en stillsam humor.” Läs...

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

St Andrew Franciscuskapellet

Den tillstängda heligheten: Om överträde…

Det sista stora arbetet är att dö. Jag har aldrig sett döden i en levande kropp tidigare. Det står en tältsäng i min morfars rum, den kan jag använda under...

Av: Ida Rödén
2018:11-12 | 07 december, 2018

Låset. Foto: Benny Holmberg

Fragment

I de gamla mentala lokalerna i de obsoleta händelsernas centrum med sin kvardunstande kemi av glömskans eroderande våld lever de låsta minnesfragmenten.

Av: Benny Holmberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Att inte vara rädd

BOK | Bruno är en pojke, som är åtta år och har levt i 3000 dagar, omkring så. Det är många måndagar, det är många tråkdagar sommartid, liksom många ensamdagar.

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ömhetens madonna, detalj.

Nutidsmadonnan och Lena Lervik

Vårt mångtusenåriga kvinnoarv har blivit undanträngt och glömt. I boken Madonna talar mödrarna och gudinnorna igen. De kommer till liv som symboler för kraft, sexualitet och visdom. Genom konstnären Lena...

Av: Lena Månsson
2018:11-12 | 13 december, 2018

Naturbild. Foto: Free_photo/Pixabay

Kreaturens suckan

”Jorden befinner sig i en ekologisk kris och vi människor bör omedelbart göra oss av med föreställningen att jorden finns till för oss att exploatera och även med tron att...

Av: Lena Månsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ove Skogh, alias ”Doc Forest”. Foto: Valter

En konstform

Rolf Karlman om tatueraren Ove Skogh, alias ”Doc Forest”, en kort essä om människor och områden som förändras och trender som kommer och går.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Ricardo Donoso: Calibrate

MUSIK | I ett ”sprinklat” novemberdis - där halvmånen kastar sitt ljussken i asfalten - har jag låtit mig invaderas av ännu en elektronisk ljudmatta: Suggestiva elektroniska rytmer tenderar att göra någon...

Av: Millan Jonsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Skog i dimma. Pixabay.

En essä om ondskan som företeelse och i …

”ONDSKA! Visst reagerar vi ofta spontant på det sättet när något ohyggligt inträffar. KORSFÄST! Hämnas! Inför dödsstraff! Lås in fanskapet på verklig livstid och släng bort nyckeln! Ja, det är...

Av: Carsten Palmer Schale
2018:11-12 | 07 december, 2018

Bibliotek. Foto: Pixabay

En vandring bland bokstäver

Följ med konsthistorikern Mathias Jansson på en vandring genom klassificeringssystemen, litteraturen och bokstäverna.

Av: Mathias Jansson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Vilande räv. Foto: Pixabay

Om tillvaron och bildning

Gunnar Lundin undersöker i denna aforismessä vår invecklade levnad, tillvaro och bildning.

Av: Gunnar Lundin
2018:11-12 | 07 december, 2018

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:02

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik, dikter av Jyrki Souminen.

Av: Jyrki Suominen
Månadens lyrik | 06 februari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:01

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Dikter av Cecilia Persson, i urval av Per Nilsson.

Av: Cecilia Persson
Månadens lyrik | 10 januari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (1900-1905).

Månadens lyrik | 2018:11-12

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik med Göran af Gröning, Michael Economou, Peter Harström.

Av: Super User
Månadens lyrik | 07 december, 2018

Mer lyrik
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.