Buddha. Pixabay

Jag är juvelen i lotusblomman



Reflexioner kring buddhistiska begrepp och traditioner. Hur de motsäger varandra och skapar kontroverser i tid och rum.



Det fanns en tid på 70-talet då jag satt på golvet och sjöng mantran.

Om mani peme hung.

Karmapa, från den indiska delstaten Sikkim i Himalaya, hade besökt Stockholm och initierat ett antal efterföljare i sin tradition. En villa i Enskede hade omvandlats till tempel, och vi reciterade tibetanska texter.

Karmapa bar röd mössa. Till skillnad från Dalai Lama, som hade gul mössa.

Det var den senare som under ett antal år skulle komma att fånga världens uppmärksamhet.

I dag – 2018 – ligger en artikel på mitt samlingsbord ”att göra”.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

#Meet the Monk online. Den har legat där några månader. Då och då vänder jag bladen och läser. Varför skall jag möta the Monk online? För det skall jag. Jo, för att få veta något om varför DL inte är ”a heartthrop for the Theravada Buddhists.” Å andra sidan vet jag redan. Jag håller alltså med.

Ja. Varför är han nu inte det?

Theravada (de äldstes lära) har sina fästen på Sri Lanka och i Thailand och Burma.

The monk är en bikku – således en buddhistisk munk enligt Theravada.

De båda begreppen Hinayana (lilla vagnen) och Mahayana (stora vagnen) används gärna av västerländska iakttagare. I den förra finns, förstås, plats för färre än i den senare.

Enligt den äldsta buddhistiska traditionen

vandrade prins Siddharta ut från ”hem till hemlöshet” för att söka förstå tillvarons natur. Han insåg ”de fyra ädla sanningarna” när han satt under ett träd i Bodh Gaya.

”Jati pi dukka” – (Att leva medför oro) Vidare fann han att oron kommer ur begär. Dessa övervinns genom att följa den åttafaldiga vägen, som, bl.a., innebär rätt beslut, rätt uppfattning, rätt koncentration. Målet är att inte återfödas och därigenom vara fri från begär. Den djupa frid som då erfares kallas Nirvana.

Munken/bikkun beskriver Dalai Lamas främlingskap vad beträffar religion, kultur och politik. Den tibetanska traditionen har föga beröring med Theravada, och hänförs till Mahayana.

I vad mån är buddhismen en fredens religion?

Dalai Lamas namn har upprepats i västvärlden i samband med icke-våld och politiskt motstånd. Han sägs ha mött Kinas invasion utan vapen. Vad har det då för betydelse, kan vi ju fråga oss. Vilka traditioner det handlar om? Det viktiga är ju att det faktiskt fungerar.

Sedan kan vi fundera över, i vad mån han faktiskt har lyckats, och vilka konsekvenserna blivit för tibetanska folket.

Meningarna går vitt isär vad beträffar det senare.

Jag mötte honom i Dharamsala, där jag levde och drev ett projekt med en tibetansk familj. Han hade flytt från Tibet (1952) och etablerat exilregering i Indien med indiska regeringens beskydd. ”Munken” poängterar den politiska aspekten. Det är den, menar han, som givit DL hans betydelse i västvärlden. Nu, när DL avsagt sig sin politiska roll, minskar intresset.

”Theravadas opposition to Mahayana is historical”.

Mahayana gjorde ett allvarligt försök till spridning på Sri Lanka under 600-talet e kr och tillbakavisades kraftfullt.

Mycket av kontroverserna kring vad DL är eller inte är kan, givetvis, hänvisas till karaktären i religiösa konflikter i allmänhet och dess olikartade förhållningssätt. Ofta syns en skrämmande intolerans och maktlystnad skymta bakom de heliga klädnaderna och symboliska huvudbonaderna.

Hur viktigt kan det vara att räkna åren, decennierna, seklerna? Theravada är äldre än Mahayana, men blir den därför sannare? Hur viktigt kan det vara att ”ha nått upplysningen?” Vad innebär, f.ö., denna upplysning?

”Avstå”, säger den buddhistiska etiken.

Från vad? Berusning, våld, osanning osv.

Varje morgon lovar många buddhister framför ett husaltare eller i ett tempel, att de skall uppföra sig anständigt. Inte supa inte slåss inte ljuga, inte stjäla, inte missbruka sex. Några kan dessutom lova att klä sig enkelt, avstå från att smycka sig och att inte använda parfymer .

Sex kan vara knepigt och ha ett antal lager.

En munk/nunna avstår helt. Ett par håller sig till varandra. Allmän återhållsamhet rekommenderas, även om månggifte och harem förekommer i buddhistiska kulturer. Jag minns, tex, filmen ”The King and I”, där den buddhistiska kungen slutligen ingår monogamt äktenskap med en kvinna från USA. Kungen av Thailand var också, mycket riktigt, gift med en amerikanska.

Munkens texter, på hans hemsida, visar sig dessutom innehålla detaljerade beskrivningar av olika erotiska praktiker. Han nämner allt vid dess rätta namn, utan att själv lockas med i dess handlingar och känslor. Beskrivning av verkligheten är viktig. Livet handlar om att kunna se denna verklighet.

I västvärlden förknippas buddhism ofta med tibetanska traditioner.

Inte sällan med Dalai Lama , som blivit benämnd ”Buddhisternas påve.” , ett begrepp som, enligt Monk, saknar all bärighet i klassisk buddhism. Enligt honom låter det bara konstigt och obegripligt.

Desstom: La ma betyder stor moder i korrekt översättning. Vi kan ju fråga oss, hur denna moder blev man.

Tibetansk buddhism känner fyra huvudtraditioner. Gelugpa (Gula hattarnas tradition) är en av dessa. Den man som kallas Dalai Lama besitter inte någon makt inom den traditionen, men tillhör en mindre gren av densamma, enligt Monk.

The Monk skildrar sin tradition.

Han beskriver hur den är 1000 år äldre än tibetanska traditioner. Han påpekar vidare, att de tibetanska gestalterna totalt saknas i Theravada. Bl.a. nämner han Avalokhiteshvara (medkänslans bodhisattva) och Ksitigarbha, som styr helvetet. Han menar, att Theravada-buddhister inte har någon önskan att ersätta sin äldre tradition med en betydligt senare uppfattning. Eller att dessa gestalter skulle ha någon som helst relevans enligt ortodox buddhism.

Munken menar dessutom, att ett besök av Dalai Lama i Theravada-länder, snarast skulle skada den ömtåliga balansen mellan traditionerna.

I västvärlden har Dalai Lama blivit en symbol för fredligt motstånd, liksom M. Gandhi. Det handlar om världshistoriens stora kapitel. Det handlar om

Kinas supermakt, USAs sociala och politiska dominans, (The brave and the

free) Indiens resa från djup fattigdom till ekonomisk hjältestatus, både inom de egna traditionerna och utifrån koloniala värderingar.

I väst har vi haft M Luther King,

men var finner vi europeiskt motstånd mot förtryck och totalitarism? Rosa Luxenburg, tex, är förstås värd att nämnas liksom Hanna Arendt (Den banala ondskan).Maktfullkomlighet förefaller vara en global företeelse. Var finns den inte, i en eller annan form? Hitler, Mussolini. Japansk kejsarmakt. Sovjetiska härskare.

Prag på 60-talet. Ett svek mot hoppet.

Denna oändliga lista –

Då kommer den okända buddhistmunken från fjärran land.

Text Annakarin Svedberg

UTGÅVA 2018:11-12

Foto: Svensk Filmindustri

Ingmar Bergmans Skåne och filmens Hovs H…

FILM | Belinda Graham om: ”En filmkryssning genom verkligheten som skapade myterna”.

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Den stora vardagen

MUSIK | "Vemodet och mörkret är aldrig större och tätare än att det kan säras och släppa in hopp och drömmar. Det finns allvarsamma svängar, men lika ofta en stillsam humor.” Läs...

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Bild från en av utställningarna hos Historial de la Grande Guerre i Peronne. Foto: Gilberto Güiza.

Professorn, minnet och tystnaden

I år är det 100 år sedan första världskriget slutade. Den amerikanske historieprofessorn Jay Winter har ägnat större delen av sin karriär åt att utforska minnet av kriget och dess...

Av: Anders Olofsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ove Skogh, alias ”Doc Forest”. Foto: Valter

En konstform

Rolf Karlman om tatueraren Ove Skogh, alias ”Doc Forest”, en kort essä om människor och områden som förändras och trender som kommer och går.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Katarina Bangata. Foto: Carles Tomás Martí/Flickr

Det handlar inte om dig

För nästan jämt ett år sedan, överväldigades vi vågen av #metoo-upprop. En ny sanning sköljde över oss. Allt ställdes på ända. Feminismens högborg visade sig vara ett manschauvinistiskt träsk. En...

Av: PH Bartholdsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ensamhet. Foto: Pixabay

Psykologins industrialisering

Puya Yekerusta om hur vi kan förstå så kallad ”diagnosinflation” och dess betydelse i relation till psykologins industrialisering. Artikeln är en längre version av debattartikeln ”När allt ska mätas blir...

Av: Puya Yekerusta
2018:11-12 | 07 december, 2018

Buddha. Pixabay

Jag är juvelen i lotusblomman

Reflexioner kring buddhistiska begrepp och traditioner. Hur de motsäger varandra och skapar kontroverser i tid och rum.

Av: Annakarin Svedberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Babels torn (beskuren).

Flamländaren Pieter Bruegel d.ä. och han…

KONST | Lilian Montmar om Wienutställningen, 2 oktober 2018 - 13 januari 2019

Av: Lilian O. Montmar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Naturbild. Foto: Free_photo/Pixabay

Kreaturens suckan

”Jorden befinner sig i en ekologisk kris och vi människor bör omedelbart göra oss av med föreställningen att jorden finns till för oss att exploatera och även med tron att...

Av: Lena Månsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Där musiken började

BOK | Lars Sund, den i Uppsala bosatte finlandssvenske, prisbelönade, författaren, är aktuell med en ny roman – Där musiken började. Den är andra delen i den trilogi som han inledde med...

Av: Thomas Wihlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj ur omslaget

Att inte vara rädd

BOK | Bruno är en pojke, som är åtta år och har levt i 3000 dagar, omkring så. Det är många måndagar, det är många tråkdagar sommartid, liksom många ensamdagar.

Av: Bo Bjelvehammar
2018:11-12 | 07 december, 2018

Reklambild till Dvorit Shargals film om den vuxna Elle Kari. Foto: Dvorit Shargal

Om Dvorit Shargals filmer: nyfikenhet, u…

Michael Economou om dokumentärfilmaren Dvorit Shargals och dennes intresse för två vitt skilda levandsöden.

Av: Michael Economou
2018:11-12 | 07 december, 2018

Förnan

Dikter som bereder plats för det associa…

BOK | Återigen finner jag mig i den situation att jag skall recensera lyrik, den här gången en ”diktbok” (som författaren kallar det innanför de färggranna pärmarna). ”Förnan”, som diktboken heter, är...

Av: Sebastian Andersson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ömhetens madonna, detalj.

Nutidsmadonnan och Lena Lervik

Vårt mångtusenåriga kvinnoarv har blivit undanträngt och glömt. I boken Madonna talar mödrarna och gudinnorna igen. De kommer till liv som symboler för kraft, sexualitet och visdom. Genom konstnären Lena...

Av: Lena Månsson
2018:11-12 | 13 december, 2018

Bibliotek. Foto: Pixabay

En vandring bland bokstäver

Följ med konsthistorikern Mathias Jansson på en vandring genom klassificeringssystemen, litteraturen och bokstäverna.

Av: Mathias Jansson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Skog i dimma (Pixabay)

En essä om ondskan som företeelse och i …

Del III i Carsten Palmer Schales följetång om ondskan.

Av: Carsten Palmer Schale
2018:11-12 | 13 december, 2018

Heinrich Vogelers ”Våren” och Karin Sidén. Foto: Graham

Paula Modersohn-Becker och konstnärskolo…

KONST | Belinda Graham ser en banbrytande och innovativ utställning på Prins Eugens Waldemarsudde

Av: Belinda Graham
2018:11-12 | 07 december, 2018

Vilande räv. Foto: Pixabay

Om tillvaron och bildning

Gunnar Lundin undersöker i denna aforismessä vår invecklade levnad, tillvaro och bildning.

Av: Gunnar Lundin
2018:11-12 | 07 december, 2018

Foto: Vy över Barcelona. Foto: Pixabay

Barcelona i litteraturen

Erik Cardelus undersöker staden Barcelona och dess plats i litteraturen.

Av: Erik Cardelus
2018:11-12 | 07 december, 2018

Stockholms stad. Pixabay

Folkhemmet och barnhemmet

Michael Nyhaga reflekterar över folkhemmet och barnhemmet; ideologin och de faktiska, en berättelse om samhällsansvar och solidaritet.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

Ruin. Foto: Pixabay

Hjärnspöken och det övernaturliga

”Genom historien har våra föreställningar om spöken sett olika ut.” Följ med Michael Nyhaga i en essä om hjärnspöken och det förmodat övernaturliga som en del av vår kultur.

Av: Michael Nyhaga
2018:11-12 | 07 december, 2018

St Andrew Franciscuskapellet

Den tillstängda heligheten: Om överträde…

Det sista stora arbetet är att dö. Jag har aldrig sett döden i en levande kropp tidigare. Det står en tältsäng i min morfars rum, den kan jag använda under...

Av: Ida Rödén
2018:11-12 | 07 december, 2018

Låset. Foto: Benny Holmberg

Fragment

I de gamla mentala lokalerna i de obsoleta händelsernas centrum med sin kvardunstande kemi av glömskans eroderande våld lever de låsta minnesfragmenten.

Av: Benny Holmberg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Detalj från omslaget.

Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder

BOK | Leif Carlsson har bläddrat i bilderboken Mitt 70-tal – Ett årtionde i bilder.

Av: Leif Carlsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Skog i dimma. Pixabay.

En essä om ondskan som företeelse och i …

”ONDSKA! Visst reagerar vi ofta spontant på det sättet när något ohyggligt inträffar. KORSFÄST! Hämnas! Inför dödsstraff! Lås in fanskapet på verklig livstid och släng bort nyckeln! Ja, det är...

Av: Carsten Palmer Schale
2018:11-12 | 07 december, 2018

Illustration: Fredrik Jonsson

Fredagsbönen | 2018-12-07

Änligen fredag, din boj i bukten när mörka svarta havet är i uppror! Plocka fram onddrickan med en gång, ty nu är det helg igen.

Av: Fredrik Östensson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Britt G, av Arne Nyman.

Poeten Arne Nyman

Arne Nyman var en klart lysande stjärna på den poetiska himlen under början av 1940 talet. Han debuterade som poet redan vid 19 års ålder och han var även...

Av: Håkan Hardenborg
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag

Ricardo Donoso: Calibrate

MUSIK | I ett ”sprinklat” novemberdis - där halvmånen kastar sitt ljussken i asfalten - har jag låtit mig invaderas av ännu en elektronisk ljudmatta: Suggestiva elektroniska rytmer tenderar att göra någon...

Av: Millan Jonsson
2018:11-12 | 07 december, 2018

Omslag från boken ”Veitsen Terällä

Fånge nr 503/77 – en historia som visar …

I ännu en berättelse om fängsla(n)de livsöden berättar Rolf Karlman om läkaren Christer Lybäck, före detta missbrukare och kriminell, nu framgångsrik kirurg.

Av: Rolf Karlman
2018:11-12 | 07 december, 2018

Månadens lyrik

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Månadens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Månadens lyrik | 03 juni, 2019

Foto: Sebastian Andersson

Månadens lyrik | 2019:03

Tidningen Kulturen presenterar stolt mars månads lyrik, av Helga Krook.

Av: Helga Krook
Månadens lyrik | 06 mars, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:02

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik, dikter av Jyrki Souminen.

Av: Jyrki Suominen
Månadens lyrik | 06 februari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (beskuren).

Månadens lyrik | 2019:01

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik. Dikter av Cecilia Persson, i urval av Per Nilsson.

Av: Cecilia Persson
Månadens lyrik | 10 januari, 2019

Odilon Redon, Ofelia (1900-1905).

Månadens lyrik | 2018:11-12

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens lyrik med Göran af Gröning, Michael Economou, Peter Harström.

Av: Super User
Månadens lyrik | 07 december, 2018

Mer lyrik
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.