- 2018:05
- Publicerad:
En modern klassiker som angår oss alla
BOK | Bo Bjelvehammar har läst en modern klassiker som enligt honom angår oss alla, vuxna som barn.
Anna Höglund
Mina och Kåge
Alfabeta
Mina och Kåge är två björnar, lagom stora och lagom små. De bor tillsammans, i samma hus. Ett ganska stort hus med rött tak, röd ytterdörr och röd skorsten. På förmiddagen dricker de kaffe tillsammans, de har de alltid gjort. Kaffe med kaka och en vacker blomma på bordet.
En dag händer nåt mer än märkligt, som en blixt från en klar himmel, kommer märkliga ord från Kåges mun. Han säger att han ska ut och resa, se sig om i världen, besöka nya platser, träffa andra sorters björnar. Han packar ner en parlör, extra kalsonger, kamera och andra saker.
Mina håller sig i bakgrunden, hon är mest tyst, hon fattar ingenting. Ut och resa. Så säger Kåge en sak till Mina, innan han ger sig väg, hon ska inte glömma att vattna blommorna. Det var ingenting hon tänkte på, ingenting hon ville höra, hon ville bara följa med. Men det gick inte, sa Kåge.
De hade alltid varit nära varandra och tillsammans, så plötsligt ger han sig iväg, allt han tänker på, är att hon ska vattna blommorna. När Kåge har gått, först då, blir Mina, inte bara arg, utan rasande. Dumma Kåge, bara lämna henne så, ensam. Hon blir arg på allt, inte minst på en blomkruka med blomma, som hon kastar i golvet, allt bara väller ut.
Stöd Tidningen Kulturen
Stöd oss med en femtiolapp i månaden!
Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.
Mörkret faller runt Mina och tränger in i hennes huvud. Flera dagar och nätter ligger hon under bordet, känner sig bara dålig och övergiven.
En morgon kommer det ett brev, från Kåge. Han är i Vietnam och äter grodor. Kriget är över i landet. I de stora bombhålens vatten växer näckrosor. Han ska snart komma tillbaka till Mina; längst ner på brevet står det Din Kåge.
Nu känner Mina att ljuset återvänder. Hon städar, bakar en sockerkaka och tänker på Kåge, hur skulle hon kunna glömma honom. Mina har svårt att sova, hon tänder och släcker ljuset. På nattduksbordet står det ett foto på Kåge, när hon ser det, känns det bättre.
Plötsligt en eftermiddag kommer Kåge tillbaka. Kåge pratar och pratar, om buddhastatyer och silkesmaskens puppor. Mina blir rasande och skriker ut frågan, som hon bär inom sig, hur kunde han bara lämna henne ensam och resa iväg. Kåge erkänner att det var dumt. Mina går inte att trösta, hon är arg, länge, länge. Hon han inte glömma sveket och detta att hon fick känna sig både dålig, övergiven och ensam. Tillsammans blev plötsligt ensam.
Det går över.
Långt senare säger Mina en dag, att hon ska ut och resa. Kåge blir inte bara överraskad, han blir stel och ställd.
Mina och Kåge är en barnbok, som berör och angår, många, alla. Det är en underbar berättelse om vänskap, gemenskap och egoistiska beslut. Om rätten att bli riktigt arg, redigt besviken, på den som är nära och som man lever tillsammans. Den är oemotståndlig i sin äkthet. Boken är en nyutgåva, den utkom första gången 1995. Det finns fler böcker om Mina och Kåge.
Text Bo Bjelvehammar
 |
|
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.
Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...
Stöd oss med en femtiolapp i månaden! Klicka här: |
