- 2018:01
- Publicerad:
Fredagsbönen | 2018-02-02
I veckans Fredagsbön avhandlas bl a psykologkonferensen, detta veritabla helvete på jorden.
Äntligen fredag, ditt ljus i arbetsveckans kompakta beckmörker! Fram med findrickan och på med partyhatten, ty nu är det helg igen.
I veckans fredagsbön besvarar vi ånyo brev från läsekretsen. Vårt motto: Din svåra fråga, vårt förlösande svar. Signaturen ”Pernilla 666”, verksam som psykolog inom Västerbottens Läns Landsting, har hamnat i en mycket betungande och brydsam situation i arbetet:
”Hej Fredagsbönen, och tack för att du finns! Jag är en brutta på 44 kylslagna vårar som jobbar som psykolog inom Västerbottens Läns Landsting. Nu är det så att jag ska iväg på psykologkonferens i mars, och detta har kommit att totalt förmörka hela min tillvaro. Konkret innebär detta att man ska gå runt med namnskylt och känna sig helt värnlös och utlämnad och som den sista människan på typ Apornas planet och vistas i samma lokaler som andra psykologer under två hela dagar. Jag framlever nu mitt liv i en ständig solförmörkelse som aldrig någonsin går över. Jag skulle nog inte sträcka mig så långt som att säga att jag gått och blivit suicidbenägen av mig, men däremot är mitt tankeinnehåll numera påfallande depressivt, ca 11,3 på en 10-gradig skala. Jag försöker mota den berömde Olle i grind och lätta upp min egen stämning genom att tänka på roligare saker än psykologkonferenser, bl a krig, miljöförstöring och digerdöden-epidemin på 1300-talet. Jag har även försökt använda mig av en del positiva affirmationer som du gett förslag på i tidigare fredagsböner, exempelvis den om att alla människor faktiskt har en begränsad livslängd och att detta således även gäller psykologer. Men dessa tvivelsutan hoppingivande tankar hjälper ju föga när man väl befinner sig i ovan nämnda trängda läge. Problemet är ju att dessa personer hinner gå en svårt på nerverna i åratal innan eventuellt frånfälle sker. De här jävla psykologmötena får ju en människa att känna sig mer utanför och vilsekommen och alienerad och förbannad än det genomsnittliga föräldramötet på barnens skola. Då kanske du fattar läget. Hur ska jag bete mig? Hur ska jag göra? Vad fan ska jag ta mig till? Snälla hjälp mig.
Mvh, Pernilla 666”
Svar: Kära ”Pernilla 666”! Många psykologer hör av sig till Fredagsbönen och beskriver just denna kvalfyllda situation, psykologkonferensen, som ett ständigt närvarande hot, i dåtid, nutid och framtid. En aldrig vilande påminnelse om obehag, stress, förtret, indignation, nedstämdhet, förtvivlan, aggressivitet, diarré, salmonella och så vidare. Kort sagt, den mörka källan till en uppsjö av negativa och rent av destruktiva sinnestillstånd. Dock är det i detta sammanhang av yttersta vikt att du tar kommandot över din egen situation med de medel som står dig till buds. Som psykolog är du redan väl medveten om att våra tankar styr våra känslor. Ett sätt att styra tankarna och därmed även känslorna i en annan, mera konstruktiv riktning, kan vara att försöka skaffa sig lite perspektiv på sin egen situation. Denna kunskap är något som jag tänker att du skulle vara hjälpt av när du nu står inför annalkande psykologkonferens, med all sannolikhet rejält ångestframkallande och ett potentiellt dödshot, varken mer eller mindre. Dock kunde det faktiskt ha varit betydligt värre, även om du kanske i din nuvarande desperata belägenhet har svårt att tro det. Föreställ dig hur konferenserna / yrkesträffarna hade varit om du arbetat som exempelvis skötare. I vissa sammanhang brukar döden omnämnas som en befriare, och detta kan mycket väl vara ett sådant sammanhang. Föreställ dig de konversationer som du då hade behövt genomlida, om en dylik tankeoperation nu ens är möjlig för en fullt frisk och fungerande människohjärna. Föreställ dig gigantiska blåsor på fingrarna efter två dagars idogt banjolirande i den mångtusenhövdade banjo-orkestern. Föreställ dig alla benbrotten och tandfrakturerna du åsamkas i årets upplaga av den omåttligt populära programpunkten ”gamm-skötarbrottningen”, där det faller på din lott att agera ”patient”, alla mot dig. Och förställ dig insatsstyrkans utryckning efter ett livligt och slutligen urspårat seminarium på temat ”42. Skostorlek för många, IK-värde för en skötare”. Upp med hakan nu, ”Pernilla 666”, och lycka till med psykologkonferenserna!
Och därmed är det dags för undertecknad att utbrista i en skål för goda tider samt önska eder alla en mycket bra helg!
Stöd Tidningen Kulturen
Stöd oss med en femtiolapp i månaden!
Klicka här:
Bidra till Kulturen
Betalas via PayPal.
Beteendetips: Spralligt beteende. Du är ånyo en månraket med destination Partyplaneten.
Dryckestips: Gin & Tonic på Tanqueray och Fever Tree. Mycket is.
Bandtips: Ramones.
Musiktips: FREDAGSBÖNEN 180202 – THE SOUNDTRACK (Spotify Playlist):
1. Ramones - “Psycho Therapy” (1983),
2. Ramones – “We´re A Happy Family” (1977),
3. Ramones - ”Rockaway Beach” (1977),
4. Ramones – “Gimme Gimme Shock Treatment” (1977),
5. Ramones – “She´s The One” (1978),
6. Ramones - “Blitzkrieg Bop” (1976),
7. Ramones - “I Wanna Be Sedated” (1978),
8. Ramones – “Pinhead” (1977),
9. Ramones – “Carbona Not Glue” (1977),
10. Ramones – “Commando” (1977),
11. Ramones - “Cretin Hop” (1977),
12. Ramones – “Sheena Is A Punkrocker” (1977),
13. Ramones – “Beat On The Brat” (1976).
Text Fredrik Östensson
Bild © Kristina Nilsdotter, 2018
![]() |
Tidningen Kulturen vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid.
Tidningen Kulturen är gratis att läsa, men inte att producera...
Stöd oss med en femtiolapp i månaden! Klicka här: |