teologi

  • Ann-Helén Andersson . Till försvar för skenlevnaden

    Ann-Helén Andersson

    Ann-Helén, alias AHA och andra förnyelsebara alter'egon. Denna doktor i litteraturvetenskap befinner sig på skrivande fot i gränsländerna mellan fiktion och verklighet, hav och fastland, galghumor och gravallvar. "Till försvar för skenlevnaden" skrevs till följd av att en vän förlorade jobb, bostad och europeiskt arbetstillstånd. Med en dags varsel. Och utan att ha gjort något fel.
  • Det oerhört gula

    Gård av Hebriana Alainentalo

    Tidsvargarna slukade allt inom räckhåll som om de vore herdar med dödserotiska erektioner på sina svärmödrars likvakor. Broarna i staden gick på knä och på varenda skylt hade skyltarna skrivit: detta är skyltar och ingenting mer.

  • Vad kan vi lära av Läsebok för folkskolan?

    Detalj ur omslaget till "Läsebok för folkskolan"

    I ”Läsebok för folkskolan” – huvudlärobok för svenska skolbarn fram till 1960-talet – speglas tydligt hur ett samhälles rådande mentaliteter reproduceras när det gäller att smidigt infoga de unga i vuxenvärldens normer…
  • Att låta världar mötas

    Emma Sundström

    Jag har alltid trott att jag ska dö ung. Bär hela tiden omkring på känslan av att vara döende. Att jag överlever gör mig inte det minsta lättad, snarare förvirrad. Jag fortsätter ständigt att vakna och äta och andas, men upplever ändå att jag har förlorat någonting avgörande. Jag vet inte vad.

  • Försvunna manuskript

    Ernest Hemingway tillsammans med Hadley1922 Bild: Schawed

    Ivo Holmqvist om tre mytospunna. försvunna manuskript

  • Victoria Nygren och barnatron i måleriet

    Den sjunkande Petrus, 1947. Källa: Västerbottens museum

    Det finns målare som inte har någonting gemensamt med dagens eller gårdagens konst, de skapar sina verk utan att bekymra sig om andras uppfattning eller vilka populära stilideal som råder. Dessa bildskapare blir ofta inte upptäckta förrän sent i livet eller efter sin död. En av dessa var Victoria Nygren.
  • Porträtt av en impressionist

    Grace Joel. Roses.Wikimedia

    Grace Jane Joel (28 maj 1865-6 mars 1924 ) var en av Nya Zeelands konstnärer, mest känd för sin förmåga som porträttör och figurmålare.

  • Tiggaren

    Det finns de som säger med hård min att ”jag skänker aldrig pengar till tiggare”, och de hävdar därtill att det är det bästa man kan göra för att bli av med dem. Hur ska man förhålla sig till ett sådant sätt att tänka om tiggare?
  • Hilma af Klint och vår samtida konst

    Hilma af Klint

    I dagens samtidskonst kan man se att det finns ett pånyttfött intresse för andlighet. Många av de idéer som var i omlopp i början av 1900-talet har kommit tillbaka. Bland samtida konstnärer anas ett intresse för det som inte går att beskriva, en längtan efter spirituella frågor. Det talas om en återgång till religion och en andlig revolution.
  • ”Formen lyssnar från gatan och färgen från gården.”

    Inge Schiöler, Hus och båtar

    Någon elak tunga lär ha sagt, att Göteborg är staden där man hellre skriver fakturor än poesi. Redarsocietetens, varvsindustrins, sjöfartens och de många agenturernas och grosshandelsfirmornas stad. Men belägen vid en kust som med sitt vibrerande ljus och sitt livgivande, transparenta färgspel inspirerat både målare, tonsättare och, jovisst, även poeter. Öar och klippor av röd granit i norr, vidsträckta sandstränder ut mot öppet hav i söder.
  • Litteratur: Olle Essvik & Joel Nordqvist - Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015 & Virtuella utopier

    "Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

    Datorn har revolutionerat vårt samhälle, men även konsten och konstvärlden. Förutom att vi har fått nya konstformer som nätkonst och datorkonst, så har datorn blivit ett naturligt verktyg för många konstnärer. Om du ska göra collage, skisser, skriva, söka information, redigerar foto-, ljud- eller videokonst så använder du troligen en dator idag. Det är därför lite konstigt att datorns betydelse för den svenska konstscenen har uppmärksammat så lite i litteraturen.
  • Litteratur: Yvonne Leffler - Sigge Stark : Sveriges mest produktiva, utskällda och lästa författare

    Sigge Stark, 1955. Foto: Wikipedia

    Folkkär, men inte erkänd som författare

    Sigge Stark (1896–1964) hette egentligen Signe Petersén, som gift Björnberg, hon var en författare, som älskades av läsarna och sålde i enorma upplagor. Det var bara Vilhelm Moberg, som kunde konkurrera med henne, hon var enormt produktiv, skrev 115 romaner och mer än 500 korta berättelser, en helt osannolik produktivitet. Under tre decennier toppade hon försäljningen.
  • Litteratur: Kristina Appelqvist - Flickan framför muren

    Kristina Appelqvist. Foto: Anna-Lena Ahlström

    Sveriges Agatha Christie med en ny roman

    Författaren till ”Flickan framför muren", Kristina Appelqvist, är uppvuxen i trakterna kring Västgötastaden Skövde. Samtidigt som hon utövar sitt författarskap är hon till yrket kommunikationskonsult. Hennes hemmamiljö Västgötastaden utgör huvudsakligen platsen för denna kriminalroman.
  • Att bebo det absurda

    Albert Camus. Bildkälla: Wikimedia

    Förmodligen var det romanen ”Fallet” som renderade Albert Camus nobelpriset i litteratur år 1957.
  • Aotearoas kultur och litteratur

    Gilsemans, 1642. Bildkälla: Wikimedia

    Maoriernas historia påbörjas på Aotearoa, någon gång för mer än 1000 år sedan. Dessförinnan fanns emellertid invånare av annat ursprung redan på plats sedan kanske ett par hundra år; en grupp som antingen utrotades av, eller, genom giften, uppgick i den maoriska befolkningen. Den maoriska invandringen till Aotearoa skedde troligtvis i tre vågor mellan ungefär år 950 vt – 1350 vt (Dagrin, 1982, s. 10 ff).
  • Litteratur: Kevin M. Moist och David Banash (red) - Contemporary Collecting: Objects, Practices and the Fate of Things

    Initierat om kulturbärare i det fördolda.

    Att försöka förstå varat genom tingen

    I en serie initierade essäer fördjupas bilden av samlaren och samlandet som företeelse. Kanske handlar det om galenskap – men i så fall finns det fler metoder i galenskapen än vad som ryms i schablonbilden om den bortkomne nörden.
  • Tankar i Nationaldagens anda

    Vladimir Oravsky av Elena Piligrim

    En hjälm med två törnliknande djävulshorn är ursprungssvenskens nationalhuvudbonad. Det vore att blunda för verklighetens behovskrav, om man inte utnämnde samtal om väderförhållanden till Sveriges nationalsamtalsämne.
  • Att resa till Weimar

    Goethes sommarhus i Weimar. Foto: Björn Gustavsson

    Att befinna sig i Weimar är att befinna sig i en stad vars historia samtidigt är en väsentlig del av centraleuropeisk kulturhistoria. Sin litenhet till trots (idag 65 000 invånare) har den i århundraden varit en av de viktigaste tyska kulturstäderna.
  • Amerikansk fotboll

    Amerikansk fotboll. Foto: Wikipedia

    USAs justitieminister, med det tragikomiska namnet Loretta Lynch, som hämtat från en dålig Västern-film, har av Högste Domaren fått i uppdrag att lyncha den europeiska fotbollen för att stoppa VM i det förhatliga Ryssland, och i det för trosfränderna lika förhatliga Katar.
  • Litteratur: Freke Räihä - Logos

    Freke Räihä. Foto: Anna Drvnik.

    En radikal elitism

    Detta intersubjektiva litterära ställningstagande är ett försök till konstnärlig forskning i en kritisk och opak dialog mellan jagets egna författande, kompositionen, och dess verkställare — som läser en kopia av det.

Kulturens KRITIK

Ferdinand von Schirach. Foto: Michael Mann

Det finns varken brott eller skuld, men det finns ett straff

BOK | "Samhällskritiskt om en ibland rent gräslig verklighet." Anna Bergqvist läser Ferdinand von Schirachs tredje novellsamling ”Straff”.

Av: Anna Bergqvist
Kulturens kritik | 18 juli, 2020

Gui Minhai. Foto: Nina Hemmingsson. (Beskuren)

Medvetandets gränslösa förmåga att skapa inre världar

BOK | Ett starkt vittnesmål om ett totalitärt systems förtryck av personliga fri- och rättigheter. Anneliese Fältström läser "Jag ritar en dörr på väggen med fingret" av Gui Minhai.

Av: Anneliese Fältström
Kulturens kritik | 18 juli, 2020

Marguerite Duras, Trouville, 1980. Foto: Hélène Bamberger

Meditation över ”Sommaren -80”

BOK | Sommaren 1980 skrev Duras krönikor för tidningen Libération. De utgavs i bokform samma höst och handlar om semesterfirare och regnet, om OS i Moskva, svälten i Uganda, samt om barnet...

Av: Stoika Hristova
Kulturens kritik | 18 juli, 2020

Detalj ur omslag

Nära nog begripliga häxprocesser

BOK | Anders Tidström läser Åsa Bergenheims "Den liderliga häxan", en magnifik skrift om rötterna till och lösningen på de svenska häxprocesserna.

Av: Anders Tidström
Kulturens kritik | 18 juli, 2020

Emily Dickinson

En kombination av koncentration och expressivitet

BOK | ”Hon liknar ingenting i 1800-talets lyrik”. Arne Melberg skriver om Emily Dickinsons liv, verk och metod, och presenterar den svenska utgivningen av Diktens företrädare.

Av: Arne Melberg
Kulturens kritik | 18 juli, 2020

Nina Hemmingsson. Foto: Kaunitz-Olsson

Minimonologer som gör ett statement

BOK | Nina Hemmingsson skapar och utvecklar sin egen estetik med uttryck av ömhet och utsatthet, trots den skarpa tonen. Bengt Berg recenserar.

Av: Bengt Berg
Kulturens kritik | 15 juli, 2020

Mer kritik

Kulturens lyrik

Skrot Fotograf: Karl Andersson

Ellipser

Månadens lyrik, Sebastian Andersson debuterar med det korta diktverket Ellipser. Verket har tidigare visats i annan form på Galleri Inkognito i Umeå.

Av: Sebastian Andersson
Kulturens lyrik | 21 december, 2019

voieferréehorizonvisuelcarton. Foto: Timothy Perkins

Månadens lyrik | 2019:07

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Marie Silkeberg.

Av: Marie Silkeberg
Kulturens lyrik | 01 juli, 2019

Odilon Redon, Fallen angel looking at cloud. Detalj.

Månadens lyrik | 2019:06

Tidningen Kulturen presenterar stolt månadens poet, Ann Jäderlund.

Av: Ann Jäderlund
Kulturens lyrik | 03 juni, 2019

Mer lyrik

Kulturens prosa

Charlie Chaplin i

Chaplin i Iran

"Jag lärde känna en iransk kvinna med judisk bakgrund för vad som nära nog var exakt ett decennium sen, vi hamnade i samspråk och trivdes i varandras sällskap under en...

Av: Robert Halvarsson
Kulturens prosa | 27 april, 2020

Foto: Myriam Zilles

Konkav och konvex

"Det är någonting alldeles särskilt det där med att min farfar var grosshandlare i renar och gjorde affärer med samerna under norrsken och midnattssol."

Av: Per Teofilusson
Kulturens prosa | 27 september, 2019

Mer prosa
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.