Jan Steen

  • Ett musikår under protest – 2014 tillbakaspolat

    Dr Moreau: Dr. Moreau, skivmastrare, har fått en ny djävulsk idé

    Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med 2014. Inte för att problemet är så stort längre eftersom året snart är slut. Men medan det pågick som värst var jag mycket kluven till det, och när jag nu sitter här med vad som ska föreställa min summering av de gångna tolv månaderna blir jag inte mindre förvirrad.

    För det ser ut som att det har varit ett rätt bra år.

    Ändå känns det inte så.

    Det kan bero på att jag kalendariskt betraktat har levt i något slags dissociativt tillstånd. Hemma hos mig har det varit betydligt mer 1928, 1935, 1943, 1954 och några våghalsiga turer ändra fram emot 1959. Eller vilka år det nu egentligen rört sig om. Det har varit gammal jazz. Det har varit ännu äldre jazz. Kavat cajun och jugband som stånkar takten i gamla krus. Rhythm & blues, alltså sådan där riktig rhythm & blues som luktar rök och hembränt, inte något jäkla Idol-nonsens med jojo-wailande bimbor och grabbhalvor med mössan på dygnet runt. Det har varit knastrig verandablues och skrapig söderngospel. Country och rockabilly och primal mono-rock'n'roll.

    Men just 2014 har det varit relativt dåligt med.

  • Palestinierna väntar ännu på det ögonblicket

    "Den enda demokratin i Mellanöstern" är ett ofta använt epitet som bortser från hur staten Israel själv definierar rätten till medborgarskap.Med sionismen och dess praktiska konsekvens, staten Israel, är det nämligen som H C Andersen skriver i sin berättelse "Kejsarens nya kläder":

    '"I den stora staden, där kejsaren bodde, gick det mycket muntert till, var dag kom nya främlingar dit, en dag kom det två bedragare; de gåvo sig ut för att vara vävare och sade, att de förstodo sig på att väva det vackraste tyg, man kunde tänka sig. Icke nog med att färgerna och mönstret vore något ovanligt vackert, men de kläder, som syddes av tyget, hade den underbara egenskapen, att de blevo osynliga för varje människa, som icke var skicklig i sitt ämbete eller också var otillåtligt dum".

    Låt oss alltså granska argumenten för den judiska staten Israels existens och se vilka värderingar och vilken praktik denna statsbildning egentligen är uttryck för. Eller för att formulera det på ett annat sätt. Vad är det för slags stat Israel kräver att palestinierna skall erkänna ? Lämpligen börjar vi då med att se efter vilka krav världssamfundet ställer, och alltid har ställt, på staten Israel. Samtidigt bör vi då fråga oss om palestinierna bör ställa mindre krav, än världssamfundet i övrigt, på den stat man uppmanas erkänna. Och i så fall varför?

  • Från egyptisk gudom till LOL-katt – katten i konsten

    Clara Peeters - Stilleben tidigt 1600-tal

    I mitt Facebook flöde återkommer de hela tiden. Dessa gulliga, roliga och knasiga katter som i videoklipp efter videoklipp gömmer sig i kartonger, brottar ner småbarn, gör spektakulära volter i luften och åker på robotdammsugare. De forntida egyptierna, dessa kattälskande människor, som ansåg att katten vara så helig att den hade en egen gudom, skulle förmodligen älskat att leva i internetkattens tidsålder. För när vi i framtiden summerar internets betydelse och inverkan på mänskligheten är jag säker på att kattvideos kommer att vara en av de saker som man lyfter fram. ’LOLcats’, ’Grumpy katt’, ’Nyan katt’ och ’Keyboard katt’ kommer att vara begrepp som man hittar i uppslagsverken bredvid den forntida egyptiska kattguden Bastet.

    Katten har följt mänskligheten från forntida civilisationer till dagens digitala värld och har naturligtvis satt sina avtryck även i konsthistorien. Katten i konsthistorien verkar för det mest smyga omkring i bakgrunden eller ha för ovana att dyka upp och förstöra motivet. På Édouard Manets målning av Olympia (1863), som visar en naken vit kvinna utsträckt på en schäslong med en svart tjänarinna med en bukett blommor i bakgrunden, har en svart katt precis hoppat upp i målningens högra hörn. Det är som om Manet hade arrangerat den perfekta bilden men så precis när han ska avbilda motivet så hoppar en katt in i bilden utan att konstnären märker det. Under 1500- och 1600-talet var det modernt att måla matstilleben som bestod av arrangemang av frukt, bröd, kött och fisk. Då verkar det som om att det kunde ha varit extra besvärligt att ha en katt i sin ateljé. På Frans Snyders stilleben från 1620 ser vi hur en katt smugit sig in i motivet för att försöka dra med sig en höna från bordets dignande läckerheter. Samma problem har Pierre Vincent, för i hans stilleben från 1790 ertappas en katt med en skogsfågel i munnen. Stilleben med fisk verkar av naturliga orsaker haft en speciell lockelse på katter. I den holländska 1600-tals målaren Clara Peeters stilleben av karp i ett keramiksåll har en katt hoppat upp på bordet och slagit klorna i en fisk på bordet.

  • En moralisk historia

    Christine Keeler 1963Mandy Rice-Davies har avlidit sjuttio år gammal efter att länge ha kämpat mot cancern, meddelar BBC. Om omständigheterna hade varit annorlunda, påstår någon som kände henne, hade hon kunnat bli chef för ett ansett konstmuseum eller rent av premiärminister, hon hade skaffat sig djupa kunskaper i de flesta ämnen och var snabb i repliken. Men så blev det inte, för något som hände för femtio år sedan. Då var hon call-girl i London, hade möjligen en affär med Lord Astor (han förnekade den – ”hade ni väntat er något annat?” replikerade hon i rätten) och kompis med den mycket vackrare Christine Keeler som fick en hel regering på fall. Så härlåg det till:

    Tidningstecknaren Martin Lamm hade en genial illustration på Dagens Nyheters ledarsida sommaren 1963. Den väldiga atlantångaren Britannia har fått stora sprickor i stäven sedan den körts på av en ynklig motorbåt med en kurvig donna vid ratten. Namnet på relingen avslöjar vad det handlar om: Keeler. I början av juni hade den brittiske försvarsministern John Profumo avgått sedan hans korta affär med Christine Keeler två år tidigare blivit känd. Samtidigt hade denna nittonåriga call-girl haft en annan kund, den ryske militärattachén Ivanov. Underrättelsetjänsten fick nys om säkerhetsrisken, Profumo grillades i underhuset, nekade ihärdigt men erkände sedan. Han avgick, och drog med sig Harold Macmillans konservativa regering i fallet.

    Allmänhetens tilltro till politikerna fick sig en knäck, men kvällstidningarna frossade i denna redan passerade sexskandal som hölls vid liv genom åren. Så sent som 1989 spelade Ian McKellen Profumo i filmen “Scandal”, och för två år sedan gjorde Andrew Lloyd-Webber en inte särskilt framgångsrik musical på historien. I mars 2006 dog John Profumo, 91 år gammal.

  • Tilgivelsen

    Ferdinand Hodler: Night

    Forord

    Å være menneske er å ha en viss etikk, som er kunne skjelne mellom rett og galt, godt og ondt, og at en bestreber seg på å leve opp til denne etiske fordring: Forståelse er ingenting verdt om en ikke bryr seg om å leve den ut i ord som i handling. Noen ganger går det galt, ja, svært galt.

    Det er på dette punktet at tilgivelsen kommer inn:Om livet er en uendelig stor gave, der hver og en av oss er både giver og mottaker av gaven, så er det likeså slik at fra begynnelsen av er livet anlagt på makten som er lagt ned og inn i tilgivelsen. Uttrykt med andre ord: Tilgivelsen er med henblikk på vårt liv som temporalt strukturert, og på den måten at skjønt et menneske har gjort forferdelig ting i fortiden, så er det gjennom tilgivelsen som virkende kraft at det blir åpnet opp for å kunne ha og få et normalt liv innover i framtiden. Det er dette sammensatte spørsmålet jeg tar opp i denne artikkelen.

  • Litteratur: Martina Bonnier; Martinas Modevärld

    En härlig resa i tid och rum, med en kunnig ciceron

    Glamour, passion och modehistoriaMartina Bonnier
    Martinas Modevärld
    Bonnier Fakta

    Vad betyder egentligen Wes Andersons val av kläder till sina karaktärer i The Royal Tenenbaums? Vad säger det om karaktärerna? Kommer pojkflickan från filmen Ghost att komma tillbaka som modeikon? Visste ni att Sverige en gång i tiden var världsledande i att producera handskar? Kan svenska handskar göra comeback? Skulle du helst vilja ha couture handskar från Thomasine inspirerade av den brasilianska arkitekten Oscar Niemeyer, eller ett par surrealistiska handskar, med gyllene klor, designade av Elsa Schiaparelli? Varför har svart gått från sorgfärg (som unga, sörjande kvinnor i litterära klassiker ofta längtar efter att komma ifrån) till sexig modefärg och hade Elizabeth Hurley blivit lika känd utan den sexiga svarta klänningen hon bar när hon dejtade Hugh Grant?

    Detta och mycket mer ger Martina Bonnier svar på, eller spekulerar om, i Martinas Modevärld. Hon rör sig lättsamt genom historien och boken är full av klassiska målningar och fotografier.

  • Litteratur: Herman Geijer (text), Jimmy Wallin (bild); Zombieöverlevnad: Din guide till apokalypsen

    De flesta av bokens tips & råd fungerar även i andra kris- och katastrofsituationer

    Om det viktigaste när katastrofen kommerHerman Geijer (text), Jimmy Wallin (bild)
    Zombieöverlevnad: Din guide till apokalypsen
    Apart

    Zombier! Allvarligt talar menar du verkligen att zombier kommer att ta över jorden? Av alla katastrofscenarier verkar en zombieapokalyps vara den minst troliga. Katastrofhantering handlar nu om att förbereda sig för det oväntade. En zombieapokalyps låter visserligen som ett helt osannolikt scenario som passar i B-filmvärlden, som att terrorister skulle kapa passagerarplan och styra dem rakt in i två skyskrapor i New York, eller en gigantisk flodvåg skulle svepa in över Japan och orsaka en härdsmälta i två kärnkraftverk eller att ett dödligt virus skulle uppstå i Västafrikas djungel och sprida död och panik bland jordens befolkning. Ibland överträffar verkligheten fiktionen och därför har den svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med en zombieapokalyps bland sina katastrofscenarier. Det är nu inget som man kommit på själv utan man har hämtat inspiration från den amerikanska krismyndigheten FEMA. För finns det något bättre sätt att förbereda sig för det oväntade än att öva på det mest osannolika?

    Herman Geijer har länge arrangerat studiecirklar och drivit en blogg om överlevnad med utgångspunkt från en zombieapokalyps. Hans erfarenheter och tips har nu sammanställs i bokform med fina och skrämmande zombieillustrationer av serieskaparen Jimmy Wallin. Även om boken utgår från en zombieapokalyps, men en introduktion om hur en zombieinvasion kan börja, vilka typer av zombier det finns och hur man kan döda dem, så innehåller boken till större delen många praktiska och handfasta tips om hur du överlever en katastrof oavsett omfång och orsak. Det här en bok som ligger helt rätt i tiden och rekommenderas varmt till alla.

  • Litteratur: Bodil Jönsson; Guld

    Ett koncentrat av guldkorn som inte alls tar lång tid att tillägna sig

    Den gyllene BodilBodil Jönsson
    Guld
    Illustrationer: Robert Nyberg
    Brombergs

    Tio tankar om tid (Brombergs, 1999) var Bodil Jönssons stora genombrott som populärvetenskaplig författare. Sedan dess har tid varit hennes signum. Och hon har tänkt många fler än tio tankar om tid. Här finns 62 fristående uppslag med en blandning av nytt och gammalt att filosofera om och att tänka på. Bodil Jönsson och Robert Nyberg tycks ha inspirerat och taggat varandra i arbetet.

    Jönsson skriver om möteströtthet. Nyberg har tecknat en bild där ledaren säger ”Är alla här?” i sin pratbubbla, medan alla andra runt bordet har tankebubblor där de tänker på allt möjligt annat. Allt från en kopp kaffe till en söt hund. Visst. Alla är där. Men egentligen är ingen där.

    Ett samtal mellan två barn handlar om skolan. Ett barn frågar “Din skola, har den någon särskild profil?” Det andra barnet svarar: “Nej, men väldigt många vikarier.” Den personliga barndomen är hotad, menar Jönsson, och förklarar varför. Och nej, barn är inte små oskrivna blad som kan kastas runt mellan ny personal hela tiden.

  • Litteratur: Catharina Bergsten; Leo – kan man sluta älska sitt barn?

     

    För att sluta älska måste man först älska

    Leos omslagCatharina Bergsten
    Leo – kan man sluta älska sitt barn?
    Blue Publishing

    När Leos och Marlenes femårige son blir svårt sjuk i leukemi och behöver stamcellstransplantation, visar det sig att Leo inte är far till pojken och hans värld rasar samman. Det är den korta versionen av Catharina Bergstens andra roman Leo, med underrubriken kan man sluta älska sitt barn?

    Leo stöter bort sin fru, pratar ut med sin bästa polare över grillat och öl, har svårt att prata om sina känslor med sin fru, gräver ner sig i jobbet (det har han i och för sig gjort även innan avslöjandet), ligger med en kvinnlig kollega och så vidare. Verkar det förutsägbart? Det är det. Alla könsstereotyper och medelklassklicheer är på sin rätta plats, som alla tolv finglasen i vitrinskåpet.

    Redan tidigt verkar Bergsten också vara noga med att beskriva vilket märke det är på kepsen kompisen bär, vilket märke IPA:n männen dricker när de pratar ut, att det är en sekelskifteslägenhet Leo flyttar in i efter separationen och så vidare, detaljer som många författare upplåter till läsaren att fylla i med själv. Det hade jag uppskattat, för läsningen blir nu överredovisande och trög.

    Efter fyrtio sidor når jag gränsen för när jag vanligtvis lägger från mig en dålig bok, men jag uthärdar för recensionens skull. Vid åttio sidor tänker jag att det här kanske kunde bli en skaplig film.

  • Litteratur: Astrid Lindgren; Och nu så vill jag sjunga

    Astrid Lindgrens musikaliska hjärta, i ny praktfull bok

    Kan det bli bättre?Astrid Lindgren
    Och nu så vill jag sjunga - 30 sånger om Pippi, Emil, Madicken och alla de andra
    Rabén & Sjögren

    Det sjungs, trallas, nynnas, spelas och dansas i Astrid Lindgrens böcker. Roliga, sorgliga, romantiska och dramatiska visor gör intryck på de unga huvudrollsinnehavarna. Musik spelade en stor roll även i Astrid Lindgrens eget liv. Skillingtryck, slagdängor och gamla visor. Allt lagrade Astrid i sitt hjärta.

    Till Astrid Lindgrens filmer och teaterpjäser behövdes en hel del sång och musik. Astrid skrev texterna och sedan fick några av Sveriges bästa kompositörer skriva musiken.

    Jan Johansson skrev musiken till Här kommer Pippi Långstrump. Inte långt därefter omkom han i en trafikolycka. Hans vän och kollega Georg Riedel tog över komponerandet och Riedel har skrivit musiken till alla filmerna om Pippi Långstrump (förutom titelmelodin), Emil i Lönneberga, Karlsson på taket och Bullerbyn.

    Vilken är den mest kända Astrid Lindgren visan? Förmodligen Idas sommarvisa, som från början hette Jag gör så att blommorna blommar. Den sjungs än idag på sommarskolavslutningar runt om i landet, och den har till och med kommit med i Hela familjens psalmbok (Libris).

  • Statsministerns jultal 2014: Riva murar sten för sten

    Linda BönströmUtanför Nobelmuseet i Stockholm håller Stefan Löfven (S) sitt allra första jultal som svensk statsminister. I vinterrock och hårt snurrad röd halsduk är sceneriet satt för ”Det svenska löftet”. Mycket är annorlunda sedan förra året, Fredrik Reinfeldt (M) kunde som sittande statsminister uppbackad av en regeringsbudget slå högre i siffror och kommande reformer från Alliansen medan själva bilden av Löfven talandes ute i blåsten är mycket träffande. Nyval ligger i nära framtid och socialdemokraterna och miljöpartiet måste spetsa sin politik till det yttersta för att inte förlora väljare och regeringsmakten. Men Löfven fortsätter sin bana mycket troget; politiken ska föras med en ideologisk praktik.

    Stefan Löfven måste ses som den mest vågade ledare socialdemokraterna haft på länge med sin vilja att återinföra klassiska socialistiska värderingar samtidigt med tydlighet om hur partier måste mötas över blockgränserna för att skapa ansvar och utveckling inom den svenska politiken. Det är ett djärvt drag av en enkel anledning – Löfven talar högt om dessa ambitioner.

    Socialdemokraterna har börjat närma sig sina rötter återigen och däri finner vi mycket av det som brukar kallas för mjuka värden. Social gemenskap, medmänsklighet, jämlikhet, hopp och drömmar för såväl individ som kollektiv. Statsministern påminner om det viktigaste i livet, att vara med dem man älskar, ge omtanke, forma sin medmänsklighet. ”Och kanske är paradoxen också den att i julens överflöd så är det flera av oss som tänker på orättvisor, fattigdom, som annars ofta är lite för jobbigt att tänka på”. Vi ska se oss själva i andra och nå ut till varandra manar Löfven.

  • En martyr är dödad...

    Den första martyrenBudskapet kommer som ett brev på posten: oväntat, opaketerat och sårbart. Det centrala temat denna Annandag jul är martyrens. Det är ett nytt budskap, som talar om lidande, försakelse, sorg och möda.

    Plötsligt byts det paradigm, som tycktes vara gångbart dvs. att en ny frälsare blivit född. Men inte ens de egna förstod; inte ens de som hade läst skrifterna kunde utföra en förbarmande handrörelse.

    När händelserna flyter på tycks det hela röra sig om oförsonlighet, våld och förföljelse, Ty det var Han, Mästaren, som satte alla på prov.

    Den cementerade judiska lagen, det gamla förbundets skrifter, blir tydligt hårdföra, då Saul höjer svärdet över Stefanos huvud. Stora stenar regnar ner över hans kropp och tränger in som dödande pilar.

    Hatet har inga gränser. Den judiska själen är sårad. Hämndens lykta har inget förbarmande ljus.

    Så driver den ivrige Saul vidare i sin kamp att förgöra de lärjungar som följer budskapet från Jesus Kristus. Det är ett farligt budskap, som gör makthavare sårbara och den hårdföre förföljaren till ett böneämne.

    Att be för sina fiender och att vända den andra sidan till. Att leva och vara i den gränslösa tron, som omfattar allas rätt till tro, hopp och kärlek.

  • Dom är inte som vi

    Dom är inte som viDom är inte som vi. Nej detta är ingen provokation. Den som har öppna ögon och sinnen och vågar erkänna verkligheten  ser att en stor del av "invandrarna" inte är som vi. Det har dock inte med biologi att göra.

    Avgörande för om olika samhällen/individer skiljer sig från varandra är utvecklingen på bl a följande områden:

    Demokrati/diktatur, normer, existerande samhällsinstitutioner, fungerande rättsordning, gemensamma grundvärderingar, som skapar sammanhållning, fredliga förhållanden inom landet men också med grannstaterna, förhållandet mellan könen (jämställdhet), religion ( frihet att utöva och frihet från), accepterande att religionen inte får påverka det offentliga samhället och dess institutioner, bildningsnivå (utrotad analfabetism och vidskepelse), individens grad av frihet att själv forma sitt liv utan tvång och påverkan från religion och traditionella sedvänjor, agaförbud samt lika rättigheter för män/kvinnor, flickor/pojkar, förbud mot tvångs/barngifte, rätten för individen att avvika från "normala" normer när de inte skadar andra etc.

  • Ett barn är fött...

    Ett barn är föttIdyllen kan vara påträngande. Den kan bli för mycket. Idyllen är då ofta avskild från det verkliga. Den avsedda relationen av en s.k. inkarnation kan vara bruten. Några vill inte se. Andra fixerar tankar bortom lidande och död.

    Det naiva kan lätt flyga in som änglar och sätta sig till bords med en lättköpt trygghet eller ett liv som saknar förankring i tillvaron. Den bilden, metaforen, kan hängas upp tillsamman med de övriga oskyldiga änglarna i den jordiska julgranen.

    Men nu är det något helt annat. Den som föds in i den dåtida verkligheten dvs. upplevde föräldrarnas ångest, utsatthet i ett pressat läge, då myndigheter ställer krav och då det inte finns någon plats för den havande.

    Utsattheten skriker in i nattens ensamhet. De övergivna kämpar efter en egen agenda. Det är de ockuperades agenda, de fattigas verklighet; det är de kontrollerade och av staten utsugna, som nu lever i den "verkliga" bilden.

    Och den bild som nu stiger fram, utan att för den skull tränga sig på med traditionens söta inpackning, är en bild av den unga familjens utsatthet, utanförskap och marginalisering.

  • Litteratur: Marita Conlon-McKenna; Kockskola för ensamma hjärtan

     

    Matlagning är den nya bokcirkeln

    Att bortkoka alla problem Marita Conlon-McKenna
    Kockskola för ensamma hjärtan
    Översättare: Eva Haskå
    Norstedts

    Matlagningscirklar lär vara den nya bokcirkeln. Man träffas, man umgås, man pratar … men om mat istället för böcker. Kockskola för ensamma hjärtan har fångat denna trend i bokform.

    I den irländska bestseller författaren Marita Conlon-McKennas senaste bok Kockskola för ensamma hjärtan startar huvudpersonen, arbetslös och nyskild, en kockskola, dit andra vilsna själar i Dublin dras, och vips så är problemen som bortkokade.

    Eller åtminstone nedrörda i en sockrig efterrätt. Det intressanta är bakgrunden av ett Irland som gick med i EU och euron och sedan fick en kraftig backlash - med medföljande baksmälla - men politiken ger snart vika för kokkonsten och problem tröstas bäst med en bit paj. Eller två bitar paj.

    Är det troligt att en Cordon Bleu utbildad person bjuder på fiskpaj till förrätt och brödpudding till efterrätt? Två pajer, vad de än kallas, på raken brukar vara ett starkt “no-no” för franska kockar, och de som tränats av dem.

  • Ilitteratur: Charles Dickens; En julsaga, En julgran

    Charles Dickens som skapare av julstämningen

    Francis Alexander Charles Dickens 1842Charles Dickens
    En julsaga
    Översättning: Nils Holmberg
    Modernista
    Charles Dickens
    En julsaga (inklusiveEn julgran)
    Illustratör:Robert Ingpen
    Översättning: Christina Westman
     B. Wahlströms

    Vad är en äkta jul? I Sverige förknippar vi julen med Jenny Nyströms tomtar, gröt och granar, lika säkert som att den svenska jultidningen Julstämning kommer ut varje år, sedan 1906. Men underhållande julläsning i Storbritannien har ännu äldre anor: Charles Dickens mest kända julsaga A Christmas Carolärfrån 1843– och på svenska har den fått just titeln En julsaga. Egentligen är sagan uppbyggd som en julsång, med olika verser och refränger, precis som det ska vara i en äkta ”Christmas carol”.

    En julsaga har blivit världens mest lästa bok om julen. Den har också filmats och dramatiseras och blivit musikal. I år finns två fina utgåvor av En julsaga i de svenska boklådorna. Modernistas utgåva har ett konstnärligt, spökligt, svartvit foto på omslaget, vilket betonar att inte bara den framlidne Marley och julens tre andar, utan även de levande människorna omkring huvudpersonen Scrooge ter sig overkliga som spöken, ända tills Scrooge når fram till sin upplysning, vaknar och alla omkring honom blir levande på allvar. B.Wahlströms har ett omslag tecknat av den prisbelönte sagotecknaren Robert Ingpen, där är Scrooge omgiven av saker som vi idag direkt förknippar med en äkta jul.

  • Kommer Löfven att hoppa?

    Andrei LiberecDen 29 december får vi veta om statsministern tar språnget ut i nyval. Huvuddelen av skulden kan läggas på ett obstruerande populistiskt ytterlighetsparti som troligen kommer skörda stora framgångar i ett kommande val; framgångar som med all sannolikhet kommer leda till ytterligare politiskt kaos i den lilla nationen i Europas periferi – ett kaos som i sin tur riskerar att destabilisera kontinenten.

    Så här precis innan slutsignalen ljuder förstår vi dock att intensiva förhandlingar pågår mellan regering och oppositionspartier som möjligen – om än svårligen – kan rädda statsministern och stoppa nyvalet.

    Statsministern heter Antonis Samaras, landet är Grekland, ytterlighetspartiet det vänsterpopulistiska Syriza som motsätter sig det av EU, ECB och IMF påbjudna stålbad som sedan några år hudflänger det grekiska samhället (en Syriza-regering kan följaktligen hota eurozonens knaggliga hälsa).

    För Stefan Löfven ringer nyvalsklockan samma dag som för Samaras. Men fram till i måndags var det inte fråga om annat än en formalitet, det att Löfven skulle utlysa nyval den 29 december – en formsak ännu när vi jublade över EM-bronset i handboll på söndagskvällen. Bronset erövrade våra damer i en intensiv match mot Montenegro; en gastkramande upplösning på en dramatisk turnering. Vi tycks nu även gå mot en gastkramande upplösning på vad som har varit ett dramatiskt politiskt år

  • Blinkande julhelg i Paris

    Champs Elysées har fått nya julbelysningar i och med Paris nyvalda borgmästare. De inför julhandlandet uppställda träkioskerna drar alltmer flanörer. Grand Palais har öppnat sina dörrar detta jullov för skridskoåkare: dagtid för barnfamiljer och kvällstid för dansande par. Det är dock glansiga kristaller jag ska tala om i denna artikel.

    Baccarat

    Kommer ni till Paris så missa inte denna utställning på Petit Palais. Kristallfabriken Baccarat är en legend i Frankrike. Kungar som lekmän har under århundraden beställt kristallkronor, vaser och glas från denna anrika fabrik. Med denna retrospektiva utställning firas företagets 250-års jubileum.

    Historik

    Industrialismen gjorde sitt intåg i och med 1798 års regering – La Directoire –och en industriell föremålsutställning i Paris. Baccarat ställde ut åtskilliga objekt där de visade sin skaparteknik och vann flera guldmedaljer under årens lopp för sin utmärkta kvalitet samt snillrika kreativitet. 1827 visade produktionen upp sina första lampor och 1839 vad som kom att bli en av Baccarats signum nämligen den guld-röda kristallfärgen.

    Några år senare, den 19 maj 1855 på Champs Elysées, öppnade Napoleon III den första världsutställningen på det gigantiska ”Industripalatset” byggt enbart för detta ändamål. 24000 utställare från 25 olika länder drog 5 miljoner människor – varav Englands drottning Viktoria och den algeriske emiren Abd- el-Kader.

  • Till minne av Joe Cocker 1944-2014

    Joe Cocker är död.

    Beskedet träffar mig hårdare än jag var beredd på. Jag har inte varenda en av hans skivor hemma i skivhyllan. Särskilt in dem efter 70-talet. Jag har svårt för hur de låter, hur de är anpassade efter modet för dagen. Soundet på dem är som årsringar som anger exakt tillblivelseår. De ger mig känslan av att producenterna inte litade på att Cockers röst kunde bära upp skivorna på egen hand, utan att han absolut måste moderniseras för att locka moderna lyssnare. Men det skulle den ju ha gjort ändå. Joe Cockers skivproduktion är våldsamt ojämn, men hans röst är det inte.

    Hans röst var uråldrig, som om den alltid hade funnits. Så länge att den blivit sträv och skrapig och väderbiten. Som om den hade hört till många före honom, redan så långt tillbaka i tiden att vi inte längre kan minnas namnen på tidigare innehavare. Någon gång i början av 40-talet irrade den runt över världen, ville bli inkarnerad, ville hitta en kropp som var värdig nog att göra den hörbar. Och den irrade sig ända bort till Sheffield. Jag vet inte varför den hamnade just där och i Yorkshire efter så lång tid på bomullsfält och i bluesstrupar på enklare hak och i gospelpredikanter i den segregerade amerikanska södern. Men något fick rösten att så bli kött långt bort på andra sidan Atlanten, i en koldammig engelsk industristad. Det är märkligt hur det kan bli ibland.

    Men det spelar ingen roll varifrån rösten kom utan var den hamnade, i lyssnaren. Den grävde sig in i åhöraren och stannade kvar där och det kunde man inte göra något åt. Ingen glömmer Joe Cockers röst. Utan den hade ”Unchain My Heart” inte blivit 1987 års mest respektabla hitlåt.

close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.