Vikten av vänlighet i Auschwitz

I. Låt barnen komma till mig Wolf meddelar genom barriären av skrik att ungens huvud är synligt. Jag öppnar åter ögonen och försöker fokusera. Min kropp må vara i Block 10 ...

Av: Jonas Wessel | 11 Maj, 2013
Kulturreportage

Robin Valtiala

En diktsvit av Robin Valtiala

Robin Valtiala (f. 1967) är en finlandssvensk författare som bor i Helsingfors. Han skriver både dikter och prosa. De två första böckerna han gav ut var Bakfönster (Boklaget, 1991) och ...

Av: Robin Valtiala | 27 augusti, 2017
Utopiska geografier

Agape og Eros

Liv, fortelling og melodrama Å ha et liv å leve er å leve i fortelling. Fortellinger har forteller, som er den som har en historie å fortelle. Historier har hendelsesforløp, og ...

Av: Thor Olav Olsen | 27 oktober, 2014
Agora - filosofiska essäer

Hegels dubbelansikte

Ingen filosof, med det möjliga undantaget av Wittgenstein, är så svår att närma sig som Hegel. Det har inte bara att göra med att hans idéer är både orginella och ...

Av: Anton Stigermark | 21 januari, 2014
Agora - filosofiska essäer

Titta det snöar i Mumindalen!



altMuminfamiljen är varken människor eller djur. Dock sover de vintersömn. I berättelsen "Granen" blir de emellertid störda av en hemul som krafsar bort snön från taket på deras hus. (Kan beses på Junibacken på Djurgården i Stockholm). De ligger allihop därnere i vintervila och hade tänkt sova ända till våren. Men det blir ett hastigt slut på, när hemulen får upp takluckan och rasar ner på vinden i allt möjligt som Muminfamiljen lagt upp där "för att använda senare". Han slänger upp dörren längst ner och skriker: "Det blir jul" och så klampar han tillbaka upp på taket.

Mumintrollet var den som väcktes först. Han ruskade försiktigt i Snorkfröken och viskade:

"Bli inte rädd, men det har hänt något förfärligt. Det ska bli jul".

Muminfamiljen klev upp på taket. Himlen var blå men det var något konstigt med hela dalen. Den var full av våt bomull. Och den var kall.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

"Är det här som kallas jul?" frågade pappan förvånad.

I samma ögonblick åkte hemulens moster förbi med en gran på sparkstöttingen. "Se till att ni får en gran innan det blir mörkt" ropade hon.

"Hon sa innan det blir mörkt" viskade Snorkfröken. "Det farliga kommer i kväll..."

Muminpappan gick ut och eftersom han inte ville ta någon av sina egna granar, steg han över staketet till Gafsan och tog en stor gran som hon faktiskt inte kunde ha någon användning för.

"Kan det vara meningen att vi ska gömma oss i den" funderade Mumintrollet. Just då kom Gafsan själv störtande med en massa påsar och paket i famnen.

"Vad gör man med granen?" ropade Muminpappan och försökte hejda henne genom att ta tag i hennes pälskrage.

"Den måste kläs" ropade Gafsan.

"Men så stora kläder har vi inte" sa mamman bekymrat.

Ett litet knytt som var så blygt att det rodnade så fort det skulle säga något hade kommit fram under verandan. Knyttet visste att granen skulle kläs med vackra saker. Då förstod Muminpappan att det farliga måste bevekas. 

De skulle inte behöva vare sig livbälten eller aspirin, pappans bössa eller varma omslag som mamman tagit fram. I stället klädde de granen med sina vackraste saker: sommarsnäckor, prismorna från kristallkronan i salongen och en röd sidenrosett i toppen.

Då kom hemulens moster förbi igen på sin sparkstötting. Hon hann inte stanna den här gången heller utan ropade att hon måste hem och laga mat till julen.

"Äter den också?" sa Mumintrollet förundrad men mamman lät ingen tid gå förlorad. Hon gjorde i ordning äggtoddy och blåbärspaj och allt möjligt gott som hon ställde i små skålar under granen.

I mörkningen började ljus tändas i Mumindalen. Pappan gick in i huset och tog fram alla ljus han kunde hitta och dem tände han och satte i snön runt om granen. Men hemulen irrade fortfarande omkring som en ensam skugga och prickade av en lista på alla som skulle ha  presenter!

Då gick Muminfamiljen in i sitt hus och leta fram presenter. De tog det finaste de hade, var och en, och gjorde vackra paket.

Sen satte de sig allesammans i snön och väntade på katastrofen.  

Men tiden gick och ingenting hände. Efter en stund kom det lilla knyttet fram och hade med sig alla sina släktingar och vänner och" alla var lika små och ynkliga och frusna". De tyckte granen, var det vackraste de någonsin sett. De fick äta av maten och öppna presenterna och de "hade roligare än de någonsin haft".

I muminfamiljen var de inte rädda för julen längre. De "gick in för att sova vidare medan de väntade på våren".   

Något av det underbara med Tove Jansson är att hennes berättelser utspelar sig på flera plan. Därför passar de alla oavsett ålder. "Granen" är en förtjusande berättelse men man kan också se den som en satir över julen som gör folk så vimsiga att de inte kan ha någon riktig glädje av den när den slutligen kommer. Om man inte är ett litet knytt och gläder sig i all stillhet åt vad som bjuds!

Författarinnan talar om julen som ett oundvikligt, obestämt något och när man inte säkert vet vad det är så blir man ängslig, rentav rädd. Det kan vara något farligt. Ni vet hur det långa a-et i finlandssvenskan låter!

När Muminfamiljen förstår att de måste ha presenter åt julen för att beveka den (ordet står med spärrad stil i texten), blir det som i magi. Där försöker man betvinga makterna. I religion däremot underkastar man sig de högre makterna. Att man ger presenter/offrar sker i både magi och religion. Kollekten i kristna kyrkor kallas ibland "offergåvor". Kristna sätter inte fram mat åt en högre makt men det förekommer i många religioner. Dessutom - traditionen med gröt åt gårdstomten är en kvarleva från en gången tid då det gällde att hålla sig väl med en god makt som annars kunde vändas till sin motsats.

Jag började skriva det här medan grådiset låg som en luddig filt över vår dal men i morse var allt vitt. I kväll är det kallt och snön lyser blåvit under stjärnorna.  God jul!

Birgitta Milits

Ur arkivet

view_module reorder

Hänt i skvättet 8

 

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 18 november, 2013

Teosofin, religionerna och den fria tanken

Religiös dogmatik och religionen som hjälp i livskriser. Var går gränsen? Anteckningar och associationer En vacker sommar på 90-talet satte jag mig på balkongen med fötterna bland petuniorna för att läsa Hemliga ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om religionen | 12 februari, 2013

Tarja Salmi-Jacobson

Tarja Salmi-Jacobson. Tre dikter

Tarja Salmi-Jacobson, författare, skribent och fotograf skrev dikter när hon var i Dubai

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Utopiska geografier | 15 februari, 2016

Vårt egentliga ansiktsuttryck är fördolt

HETERONYMENS DRÖM Efter tid av vakna drömmar som är den sovandes verklighet har jag glömt berättelserna men anar att de inte glömmer mig. Som en Victor Eremita klär jag mig på ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 21 september, 2017

Från penselhår till pixelporr – en essä om pornografi i konsten

Hur många unga pojkar slet inte ut sin joystick på 80-talet i dunkla pojkrum framför en flimrande TV-skärm? Det var inte bara plattformsspel och shoot-em-up spel som visades på skärmarna ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 december, 2012

Veckan från hyllan. Vecka 10 -2013

Efter att ha varit bortrest i två veckor undrar jag efter hemkomsten vad som har hänt under min bortavaro. Som vanligt visar det sig att det har inte hänt något ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 02 mars, 2013

Barab Bo Odar om dunkelhet och expressionism

I den tyske filmskaparen Barab Bo Odars senaste film "The Silence" målas det upp ett idylliskt landskap (i hög grad tack vare Nikolaus Summerers fotografi) med villor i vilka skuggor ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 09 januari, 2011

Lyra fångar relationen mellan författare och läsare

Man skulle givetvis kunna hålla sig för god för att använda slitna uttryck som ”många bollar i luften”. Men det tänker jag inte vara. När det gäller Lyra Ekström Lindbäck ...

Av: Jonas Lundgren | Litteraturens porträtt | 12 december, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.