Bildåtervinnaren

Joachim Schmid har gjort konst av bortkastade bilder, reklam och vykort från världens alla hörn. Just nu pågår utställningen Photoworks 1982–2007 på Bildmuseet i Umeå. En utställning som vill väcka ...

Av: Marcus Sponthon | 10 mars, 2008
Allmänna reportage

Helen Schjerfbeck – Självporträttens mästarinna

Självporträtt har förekommit sedan antiken, men det var i samband med renässansen som de kom att utgöra en självständig genre. Självporträttet är en dialog mellan konstnären och den egna spegelbilden ...

Av: Lena Månsson | 18 mars, 2012
Konstens porträtt

Porträtt av fyra kraftfulla samekvinnor

En gemensam nämnare för de fyra samekvinnor som jag avbildar är att de är speciellt aktiva i samiska frågor eller har på annat sätt förtjänat att bli omnämnda. De varseblir ...

Av: Nina Michael | 24 oktober, 2013
Essäer om samhället

Foto Hugo Kuhlin

Paris (Strupen) av Hugo Kuhlin

Denna reseskildring skrevs av mig efter att jag och en vän hade besökt Paris tillsammans. Den skrevs för att jag kände för det och för att roa mig och min ...

Av: Hugo Kuhlin | 22 april, 2017
Utopiska geografier

Tappad rätt ner i bilen



altI Jim Jarmuchs märkliga episodfilmfilm "Night on Earth" finns ett avsnitt med en tysk taxichaufför i New York som varken kan köra bil - den skuttar fram när han trampar på gasen - eller hitta i staden. Han verkar helt bortkommen, ditplacerad av någon sällsam omständighet. Det är en patetisk liten man med nedragen vintermössa, som dessutom talar en närmast obefintlig engelska. En fantasifigur, helt enkelt, utan någon som helst motsvarighet i verkligheten. Trodde jag. Tills jag råkade på hans syster i Berlin, som visserligen talade tyska flytande och körde bil hjälpligt, knappast flytande, men som inte verkade kunna ett dyft om stadens geografi. Tappad rätt ner i bilen som brorsan i New York, också av en, får man förmoda, sällsam omständighet.

"Richard Sorge Strasse 64", säger jag . "Was und Wo?", säger hon. Hon hörde mycket väl vad jag sa, men vill uppenbarligen höra det igen. Hon har själv hunnit en bit på livets väg, är väl i sjuttioårsåldern, så hon hör kanske dåligt. Jag upprepar adressen utan att hennes ansiktsuttryck ändrar sig på något upplysande sätt. Hon öppnar dörren och ropar till en kollega som står utanför sin bil strax bakom. Han förklarar, tar om och förklarar igen utan att hennes ansiktsuttryck ändras eller lyses upp av någon som kan liknas vid förståelse. Hon verkar inte fatta vad han säger. Hon frågar på och han svarar, dialogen är meningslös och hon inser väl till slut att hon måste svälja skammen och låtsas att hon fattar vad han säger. Bilen börjar rulla. Till råga på allt elände så pågår Berlin Marathon i innerstaden, vilket gör att hon tvingas ta en omväg för att komma från västsidan till östsidan. Detta förklarar hon för mig så att jag ska förstå att det inte blir lätt. Som om jag inte redan förstått det.

Hon babblar på om gator och riktningar. Jag lyssnar och nickar, känner på mig att detta kommer at ta tid och kräva tålamod. Hon försöker väl lugna mig med sitt prat. Så frågar hon mig plötsligt om jag har en karta. Hon har uppenbarligen ingen. En taxichaufför utan karta kan bara betyda två saker, antingen så handlar det om ett superproffs som hittar i staden som i sin egen ficka eller så rör det sig om ett pucko i kvadrat. Hon är inget superproffs. Jag tvingas alltså veckla ut min karta och försöka spåra hennes framfart i detta virrvarr av gator och kvarter. Till slut så är jag henne på spåren och lyckas avvärja en felaktig vänstersväng, sedan en högersväng osv. Vi kryssar oss fram mot målet.

I ett vägskäl får hon syn på några ungdomar med ringar i öron, näsa och mun och med illröda indianfrisyrer. Hon spyr galla. "Alkoholister, vandaler, oduglingar ... det är en katastrof!" Jag biter ihop. Jag är övertygad om att vem som helst av indianerna skulle kunna klara denna taxiresa bättre än denna katastrof som jag har bakom ratten. Helst skulle jag vilja att de invaderade bilen och skalperade henne.

Ulf Stenberg

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Ur arkivet

view_module reorder

Skylden

 Innledning Nåtiden kretser om å være i bevegelse, det vil si at å flyte omkring er hva det hele er om. Karl Marx, som slettes ikke var en dumskalle, traff målet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 15 december, 2014

Gilsemans, 1642. Bildkälla: Wikimedia

Aotearoas kultur och litteratur

Maoriernas historia påbörjas på Aotearoa, någon gång för mer än 1000 år sedan. Dessförinnan fanns emellertid invånare av annat ursprung redan på plats sedan kanske ett par hundra år; en ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 07 juni, 2015

Vladimir Oravsky

Man skall glädjas åt det lilla

Vem hittade på talesättet "Man skall glädjas åt det lilla"? Troligen samma multimiljonär som själv badade i glädje, och hade hur mycket råd som helst att sprida även den numera ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 05 oktober, 2016

Carl Abrahamsson och verklighetens absurda teater

Såsom en vulkan är Carl Abrahamssons hjärna, full av brinnande ädelstenar. Alla dessa idéer och projekt gör honom till en mångsysslande artist. Men Carl är också en mycket kontroversiell person ...

Av: Guido Zeccola | Övriga porträtt | 16 september, 2010

Om Röda korsets arbetsförhållanden och språkförbistringen i Första världskrigets Ryssland

Kärt barn har många namn. Sankt Petersburg, Petrograd, Leningrad, och nu Sankt Petersburg igen… St. Petersburg är en vacker stad med breda gator, öppna platser. I skymningsljuset mot broarnas blånande ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 29 juli, 2014

Penna och knytnäven. Om Amelie Posse

Det är en tvättäkta idyll, inte olikt ett litet hörn av Paradiset som dalat ner här på jorden. Det går inte att beskriva hennes uppväxt med bättre ord. De bor ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 16 december, 2012

Vladimir Oravsky av Elena Piligrim 2015

Fnitter på fullt allvar

En för den breda publiken inte helt okänd kvinnlig svensk litteraturforskare och författare överlade tillsammans med mig frågan huruvida det finns ett kvinnligt och ett manligt språk. Jag dristade mig ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 17 februari, 2015

Skattebefria kulturen

Jag röstar för att den svenska kulturen skattebefrias. Författare, skådespelare och musiker borde inte betala någon skatt alls på inkomst. Tänk dig själv. Vi har oregelbundna arbetstider in absurdum, våra ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 02 januari, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.