Den bortglömde Strindberg

I våra dagar är poeten August Strindberg helt bortglömd. En orsak kan vara att hans genomslagskraft som romanförfattare och dramatiker har fått överskugga lyriken. En annan orsak kan vara att ...

Av: Bo Gustavsson | 09 september, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Tanke Ord av Benny Holmberg

Två nya dikter av Benny Holmberg

Av: Benny Holmberg | 11 februari, 2017
Utopiska geografier

Cirklar

Strindberg föreställde sig samhället bestående av cirklar; inom varje cirkel ett sällskap, och människorna i en cirkel begrep sig föga på människorna i en annan. Ofta är det en märklig ...

Av: Gunnar Lundin | 24 november, 2013
Agora - filosofiska essäer

Brott och straff 4 Jordabalkens potens - köpekontraktets konsistens

När fast egendom står på spel blir arma människor som förbytta och antar paragrafiska skepnader. I egendomens förbannelse blir lagarna till magiska redskap, hävstänger för trollkonster och förklädnader och möjliga ...

Av: Benny Holmberg, | 17 november, 2009
Essäer om konst

Carl von Linné och bildningen



TEMA BILDNING

För Carl von Linné utgjorde bildning, forskning och religiösa föreställningar en helhet. Det tycks bli allt svårare att förstå Linné och hans tid. Den populärvetenskapliga litteraturen vill gärna framställa honom som kyrkofientlig.

Som fjällbjörkar i Sarek täckte Linnéböckerna bokhandlarnas diskar under Linnéåret. Flera av utgåvorna var ögats fröjder med färgpanoraman över skogar och fjäll. Fram trädde en bildningens och forskningens gigant som söker sitt motstycke. Redan Rousseau menade att Linné var hans förebild och under jubileumsåret kunde inte ens kejsaren i Japan avstå från att hylla sin läromästare.

Ägnar man sig i efterskott åt att läsa vad som skrevs under Linnéjubiléet upptäcker man snart en tendens. Det gäller många av de populärvetenskapliga linné-författarnas inställning till kyrka och präster. En historisk kändis som Linné riskerar alltid att bli projektionsyta för samtidens historieskrivning, men i vissa böcker är det övertydligt. Det blir till slut tröttsamt att läsa. Det gäller till exempel Karin Berglunds Jag tänker på Linné. Han som såg allt (Albert Bonniers förlag 2007). Boken är mjuk över ryggen och illustrationerna är underbara, många är från Linnés tid. Bildredaktören Tove Rauscher har gjort ett överflödande rikt urval. Men när man läser texten verkar det som om Linné var motarbetad av en trångsynt kyrka med inskränkta präster. Så var det inte visar källmaterialet. Det var inte trots samtidens kyrka som Linné arbetade, utan tack vare den. Visst var Linné en vetenskaplig nydanare, men även om ingen annan förtjänar hans ryktbarhet, hade han många av sina främsta kollegor bland prästerna. Här ska också sägas att sin grundläggande utbildning hade han fått i sina föräldrars prästgård i småländska Stenbrohult.

Det är lätt att hitta exempel på andra prästgårdar som fungerade som vetenskapliga forskningsstationer. Det räcker att nämna två exempel: Hammar i Närke och Släp i Halland. I Hammars prästgård vid Norra Vättern hade prosten Daniel Tiselius installerat en stjärnkikare. Tiselius rörde sig inom olika vetenskapsfält och han blev den förste att mäta Vätterns djup. Hammarsprosten skrev en bok om Vättern med en aningen omständlig titel: Uthförlig Beskrifning Öfwer Den stora Swea och Giöta Siön Wätter Til des Belägenhet, Storlek och Märkwärdiga Egenskaper; samt Anmärkningar och Berättelser Om några uthi och omkring Siön belägna Öjar Nääs Berg och Strömar; med mera som wärdt är at i acht taga (1723). Drottning Lovisa Ulrika prisade Tiselius insatser genom att göra honom till en av de första medlemmarna i Vetenskapsakademien. När Linné på väg till Västergötland och Bohuslän gästade prostgården i Hammar var Tiselius redan en gammal man. Prosten Tiselius var född 1682 och tillhörde därmed Linnés föräldrageneration. Redan före Linné fanns det alltså naturvetenskapliga nytänkare i det svenska prästerskapet.

Det andra exemplet kommer från Släps kyrka, utanför Kungsbacka. Där hänger en storslagen oljemålningen som föreställer kyrkoherden Gustaf Fredrik Hjortberg med hustrun Anna Helena Löfman. De är avbildade som två jämlikar. De sitter omgivna av sina döda och levande barn, vetenskapliga instrument, exotiska växter, fjärilar och fiskar, lärda luntor, jordglob, orgelpipor och kemikalier i glasburkar. Yngste sonen rycker en halvapa från Madagaskar i svansen. Som ung skeppspräst hade Hjortberg gjort tre resor till Kina. I Vallda socken i Halland var han den förste som odlade potatis. Till Hjortbergs vetenskapliga instrument hörde en elektricitetsmaskin. Enligt bevarade journaler kom hundratals patienter till prästgården och blev botade med hjälp av den märkvärdiga apparaten.

Mitt på familjetavlan i Släp hänger den korsfäste Kristus. Det verkar bli allt svårare att inse att det i 1700-talets Sverige inte fanns någon motsättning mellan forskningens frontlinjer och djupt förankrad kristen tro. Kyrkan i Sverige var självklar som fjällbjörken i Sarek.  Nutidens oförmåga att känna in en annan tids kyrklighet är tradig. Det går teofobisk slentrian i mycket som skrivs. Vill man läsa en forskare som ägnat möda åt att förstå Linnés religiösa föreställningar utifrån den tid han levde i, är Elis Malmeström fortfarande oöverträffad. Tomas Anderman kan sägas vara Malmeströms efterföljare. Senast under jubileumsåret utkom han med en fin Linnébok.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ett annat exempel är Oscar Levertin som med känslig inlevelseförmåga påbörjade en biografi om Linné. Arbetet avbröts av Levertins död 1906. De bevarade kapitlen visar att det skulle ha blivit den oförlikneliga Linnéboken. Poeten Levertin upptäckte poeten Linné, men lodade även djupet i Linnés religiösa föreställningar.

Till arvet efter Linné hör kyrkan i den tid Carl von Linné verkade. Det fanns hos Linné och i hans tid ett fruktbart förhållande mellan kristen tro, bildning och vetenskap. De var beroende av varandra. Om detta finns det mer att berätta.         

Mikael Mogren

Ur arkivet

view_module reorder

Enbusken och apelsinträdet – en omläsning av Vilhelm Mobergs “din stund på jorden”

Under fyra månader på sensommaren och framåt hösten i sitt sextiofjärde år gör svensk-amerikanen Albert Carlson upp bokslutet över sitt liv. Han utvandrade från Småland 1920 (redan året därpå blev ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 17 augusti, 2012

Lillian Ross

Lillian Ross 1918-2017

”Tell you what, Huston said, in his amazed tone. I´m going to show you how we make a picture! And then come out to Hollywood and you can see everything ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 26 september, 2017

Det urolige sinn. Del I

Innledning Artikkelen miner om tre ulike oppfattelser om menneskesinnet, der den enkelte oppfattelse utgjør et element i en mer omfattende teori om hvilke ting som fins i universet. Det gis, etter ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 03 december, 2012

Kvinna, 1969. Foto: Anne Edelstam

Det sprakar av färger på Waldemarsudde

Vardagslivets poesi kallas utställningen (t.o.m 4 juni 2017) med verk av den spanske surrealisten Joan Miró - en av 1900-talets mest uppmärksammade konstnärer. Besökaren möter skulpturer, tavlor och affischer med ...

Av: Anne Edelstam | Kulturreportage | 03 mars, 2017

Abdel-Qader Yassine

”Vi vill inte ha er här...!!”

”Vart är du på väg?” frågar han mig och kommer helt nära. Baksmällan kommer tidigare än väntat.

Av: Abdel-Qader Yassine | Gästkrönikör | 06 december, 2017

BRYT

En person jag känner har varit utbränd och sjukskriven i många år. Nu har regeringen ändrat reglerna för fas 3, vilket drabbar henne. Efter att ha gått på vad hon ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 16 juni, 2011

Bild av Anikó Bodoni Lind

Den fria rörligheten

Under Naturmorgons tidiga timmar i P 1 kunde man häromdagen lyssna till den önskade fria rörligheten. Det handlade då om djur det vill säga. vargar. En specialist önskade sig en ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 02 april, 2016

Årskrönika av Crister Enander

Det blir bara ytligare. Det blir mindre betydande. Halten sjunker i snabb takt och det som kan kallas för bestående förvandlas alltmer till något mossigt och absurt antikvariskt. Men var ...

Av: Crister Enander | Crister Enander | 24 december, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.