Alphonse Daudet på den västra sidan om södra Rhônedalen

Många av Alphonse Daudets böcker är numera ganska bortglömda utanför Frankrikes gränser. I Sverige är det väl i stort sett bara Brev från min kvarn och möjligen Tartarin från Tarascon ...

Av: Johan Werkmäster | 26 augusti, 2010
Kulturreportage

Carl Milles skulptur

Biblicism i modern film

Människans sägner är så mycket mer än bara ursprungsberättelser och övernaturliga förklaringar på världsfenomen; de erbjuder visdom, moraliska budskap och levnadsregler för dem som söker, skriver Noak Gröning som i ...

Av: Noak Gröning | 12 juni, 2015
Essäer om film

Dikten kan alltid uppväga vad andra kallar slumpen. Om Stéphane Mallarmé och Giuseppe…

 ”… […] och Ungarettimed livets kritor på dödens tavla.Dikten som är fullkomligt möjlig.”/ T. Tranströmer Efter tid av vakna drömmar som är den sovandes verklighet har jag glömt berättelserna men anar att ...

Av: Göran af Gröning | 19 december, 2013
Litteraturens porträtt

Cecilia Davidsson om Cecilia Davidsson

Cecilia Davidsson om Cecilia Davidsson Jag har alltså publicerat tre novellsamlingar, men när ska jag skriva min första roman? Hallå där, jag har faktiskt skrivit en! "Sjunken hjärna", som kom för ett ...

Av: Cecilia Davidsson | 07 december, 2006
Litteraturens porträtt

Carl von Linné och bildningen



TEMA BILDNING

För Carl von Linné utgjorde bildning, forskning och religiösa föreställningar en helhet. Det tycks bli allt svårare att förstå Linné och hans tid. Den populärvetenskapliga litteraturen vill gärna framställa honom som kyrkofientlig.

Som fjällbjörkar i Sarek täckte Linnéböckerna bokhandlarnas diskar under Linnéåret. Flera av utgåvorna var ögats fröjder med färgpanoraman över skogar och fjäll. Fram trädde en bildningens och forskningens gigant som söker sitt motstycke. Redan Rousseau menade att Linné var hans förebild och under jubileumsåret kunde inte ens kejsaren i Japan avstå från att hylla sin läromästare.

Ägnar man sig i efterskott åt att läsa vad som skrevs under Linnéjubiléet upptäcker man snart en tendens. Det gäller många av de populärvetenskapliga linné-författarnas inställning till kyrka och präster. En historisk kändis som Linné riskerar alltid att bli projektionsyta för samtidens historieskrivning, men i vissa böcker är det övertydligt. Det blir till slut tröttsamt att läsa. Det gäller till exempel Karin Berglunds Jag tänker på Linné. Han som såg allt (Albert Bonniers förlag 2007). Boken är mjuk över ryggen och illustrationerna är underbara, många är från Linnés tid. Bildredaktören Tove Rauscher har gjort ett överflödande rikt urval. Men när man läser texten verkar det som om Linné var motarbetad av en trångsynt kyrka med inskränkta präster. Så var det inte visar källmaterialet. Det var inte trots samtidens kyrka som Linné arbetade, utan tack vare den. Visst var Linné en vetenskaplig nydanare, men även om ingen annan förtjänar hans ryktbarhet, hade han många av sina främsta kollegor bland prästerna. Här ska också sägas att sin grundläggande utbildning hade han fått i sina föräldrars prästgård i småländska Stenbrohult.

Det är lätt att hitta exempel på andra prästgårdar som fungerade som vetenskapliga forskningsstationer. Det räcker att nämna två exempel: Hammar i Närke och Släp i Halland. I Hammars prästgård vid Norra Vättern hade prosten Daniel Tiselius installerat en stjärnkikare. Tiselius rörde sig inom olika vetenskapsfält och han blev den förste att mäta Vätterns djup. Hammarsprosten skrev en bok om Vättern med en aningen omständlig titel: Uthförlig Beskrifning Öfwer Den stora Swea och Giöta Siön Wätter Til des Belägenhet, Storlek och Märkwärdiga Egenskaper; samt Anmärkningar och Berättelser Om några uthi och omkring Siön belägna Öjar Nääs Berg och Strömar; med mera som wärdt är at i acht taga (1723). Drottning Lovisa Ulrika prisade Tiselius insatser genom att göra honom till en av de första medlemmarna i Vetenskapsakademien. När Linné på väg till Västergötland och Bohuslän gästade prostgården i Hammar var Tiselius redan en gammal man. Prosten Tiselius var född 1682 och tillhörde därmed Linnés föräldrageneration. Redan före Linné fanns det alltså naturvetenskapliga nytänkare i det svenska prästerskapet.

Det andra exemplet kommer från Släps kyrka, utanför Kungsbacka. Där hänger en storslagen oljemålningen som föreställer kyrkoherden Gustaf Fredrik Hjortberg med hustrun Anna Helena Löfman. De är avbildade som två jämlikar. De sitter omgivna av sina döda och levande barn, vetenskapliga instrument, exotiska växter, fjärilar och fiskar, lärda luntor, jordglob, orgelpipor och kemikalier i glasburkar. Yngste sonen rycker en halvapa från Madagaskar i svansen. Som ung skeppspräst hade Hjortberg gjort tre resor till Kina. I Vallda socken i Halland var han den förste som odlade potatis. Till Hjortbergs vetenskapliga instrument hörde en elektricitetsmaskin. Enligt bevarade journaler kom hundratals patienter till prästgården och blev botade med hjälp av den märkvärdiga apparaten.

Mitt på familjetavlan i Släp hänger den korsfäste Kristus. Det verkar bli allt svårare att inse att det i 1700-talets Sverige inte fanns någon motsättning mellan forskningens frontlinjer och djupt förankrad kristen tro. Kyrkan i Sverige var självklar som fjällbjörken i Sarek.  Nutidens oförmåga att känna in en annan tids kyrklighet är tradig. Det går teofobisk slentrian i mycket som skrivs. Vill man läsa en forskare som ägnat möda åt att förstå Linnés religiösa föreställningar utifrån den tid han levde i, är Elis Malmeström fortfarande oöverträffad. Tomas Anderman kan sägas vara Malmeströms efterföljare. Senast under jubileumsåret utkom han med en fin Linnébok.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ett annat exempel är Oscar Levertin som med känslig inlevelseförmåga påbörjade en biografi om Linné. Arbetet avbröts av Levertins död 1906. De bevarade kapitlen visar att det skulle ha blivit den oförlikneliga Linnéboken. Poeten Levertin upptäckte poeten Linné, men lodade även djupet i Linnés religiösa föreställningar.

Till arvet efter Linné hör kyrkan i den tid Carl von Linné verkade. Det fanns hos Linné och i hans tid ett fruktbart förhållande mellan kristen tro, bildning och vetenskap. De var beroende av varandra. Om detta finns det mer att berätta.         

Mikael Mogren

Ur arkivet

view_module reorder
Philip K Dick

De androida drömmarna av Philip K. Dick

Året är 2021 och invånarna på jorden lever i svallvågorna efter det tredje världskriget. Som en följd av kriget och människans industriella utveckling i allmänhet har jorden gjorts mer eller ...

Av: Marcus Myrbäck | Essäer om litteratur & böcker | 24 november, 2017

Veckan från hyllan. Vecka 5, 2012

Nej, det ska inte handla om sossarnas partiledarval. Det händer annat viktigt i världen. Faktiskt viktigare. I fredags var det Förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz av sovjetiska ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 28 januari, 2012

Tabubelagda ämnen utgångspunkt för Caramel

Libanesiska Nadine Labaki kom till Sverige och Stockholm filmfestival för att visa sin debutfilm Caramel. Och hon åkte hem med FIPRESCI-juryns utmärkelse för Bästa Film. Jag fick tillfälle att prata ...

Av: Jessica Drambo | Filmens porträtt | 06 mars, 2008

Festivalsommaren 2009, del 4; Skägg, monotoni och klassiker

"I was crawling through a festival way out west" Orden är Joe Strummers och är bland de sista han sjöng. En fantastisk låt, men ingen framtidsspådom. Vill du se folk som ...

Av: Rasmus Thedin | Kulturreportage | 24 augusti, 2009

Vårens trender i barnboksutgivningen

Vackra barnböcker med retrokänsla: vardagsdramatik för de yngre, övernaturliga överraskningar för de äldre. Vackra barnböcker förgyller vår och sommarläsningen och visst var allt bättre förr? Hm, nej, inte bättre, möjligen annorlunda ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 15 Maj, 2013

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | Utopiska geografier | 19 december, 2011

Aurélien Lugné-Poe Deus ex machina på Le Théâtre de l’Œuvre

En stark och uppmärksammad teaterupplevelse i Paris nyligen var framförandet av Ingmar Bergmans film ”Höstsonaten” från 1978 på  Théâtre de l’Œuvre, grundad 1893 av den unge skådespelaren Aurélien Lugné-Poe. En ...

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 09 april, 2014

Vem ska man tro på – val 2014

Snart är det val igen och våra etablerade partiledare syns precis överallt. Det är löften och hot, tjuvnyp och flirt. Alla är både med och mot varandra i en salig ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 september, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.