Bildåtervinnaren

Joachim Schmid har gjort konst av bortkastade bilder, reklam och vykort från världens alla hörn. Just nu pågår utställningen Photoworks 1982–2007 på Bildmuseet i Umeå. En utställning som vill väcka ...

Av: Marcus Sponthon | 10 mars, 2008
Allmänna reportage

Helen Schjerfbeck – Självporträttens mästarinna

Självporträtt har förekommit sedan antiken, men det var i samband med renässansen som de kom att utgöra en självständig genre. Självporträttet är en dialog mellan konstnären och den egna spegelbilden ...

Av: Lena Månsson | 18 mars, 2012
Konstens porträtt

Porträtt av fyra kraftfulla samekvinnor

En gemensam nämnare för de fyra samekvinnor som jag avbildar är att de är speciellt aktiva i samiska frågor eller har på annat sätt förtjänat att bli omnämnda. De varseblir ...

Av: Nina Michael | 24 oktober, 2013
Essäer om samhället

Foto Hugo Kuhlin

Paris (Strupen) av Hugo Kuhlin

Denna reseskildring skrevs av mig efter att jag och en vän hade besökt Paris tillsammans. Den skrevs för att jag kände för det och för att roa mig och min ...

Av: Hugo Kuhlin | 22 april, 2017
Utopiska geografier

Pierre Gilly

Kapitalism, kompromisser och kaktusar




Nuförtiden lever jag med tre små kaktusar. Det är de första växter jag haft på tjugofem år. De står framför datorn vid fönstret med sina taggar och sköter sig mest själva. Kaktusar är växtvärldens punkare. Det finns visserligen bättre kandidater för den titeln. Jätteknölkallan som luktar som ett ruttet djur till exempel. Men kaktusar är en kompromiss jag kan leva med.  
Min frihet är dock bara möjlig eftersom få vill eller kan göra samma sak. Så fort folk börjar gå mot utgången kommer den att förvandlas till en avgrund. Det är inte bara bostadsbullan som kommer att brista då. Sanna värden kan bara skapas genom arbete så om allt för många människor ändå lyckades byta sina spekulationsvinster mot mindre arbetstid skulle prisökningar förmodligen snabbt äta upp mycket av den nya friheten. Å andra sidan kan man undra hur ett samhälle där det mesta av bankernas vinster i stället tillföll medelklassen skulle utvecklas.

Så försöker jag i alla fall att rättfärdiga mig. För det var min mäklare som ville att jag skulle skaffa lite växter så att lägenheten såg mer inbodd och levande ut. I verkligheten är kaktusarna snare ett kvitto på att jag är anpasslig. Men det hade kanske varit falskare att köpa in tolv rosor till visningen. 

Jag har en kompis som brukar säga att jag står till vänster om Mahatma Gandhi. Med det menar han väll bara att jag inte är överdrivet intresserad av materiella ting, och gärna skulle vilja ha ett mindre kapitalistiskt samhälle. Jag skulle gärna leva utan en bank men det är för komplicerat. Jag misstänker att även Gandhi hade en bank. Bästa sättet att inte behöva bry sig om pengar är att ha så mycket att man inte behöver gå till något arbete. Så det finns på sätt och vis en skog av kaktusar i mitt liv. 

De värden som bostadsbubblan skapat är i hög grad imaginära. Värdet på min lägenhet har tredubblats (efter skatt) på sex år men den hör fortfarande till de billigaste lägenheterna i Linköping. Bankerna kan dela ut sina enorma vinster till sina ägare för de flesta svenskar är värdeökningen på bostäder pengar man inte kan komma åt. Folk kan ju sällan flytta från den ort där de har sitt jobb eller sin familj.  

Varenda krona jag lade in i min lägenhet har kommit från spekulation. Jag har aldrig behövt låna och jobba bara för att betala amorteringar. Men det är just det som är den tragiska verkligheten för de flesta som köper bostäder.  Om jag kunde betala in vinsten från försäljningen av min lägenhet som förskott på månadsavgiften i min nya bostadsrättsförening i Tranås skulle jag och mina kaktusar bo avgiftsfritt fram till år 2060.  Så skulle föreningen också slippa att betala ränta till banker. Men även om jag bara har spekulationsvinsterna liggande i en banankartong så gör de det möjligt att lämna ekorrhjulet. 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Min frihet är dock bara möjlig eftersom få vill eller kan göra samma sak. Så fort folk börjar gå mot utgången kommer den att förvandlas till en avgrund. Det är inte bara bostadsbullan som kommer att brista då. Sanna värden kan bara skapas genom arbete så om allt för många människor ändå lyckades byta sina spekulationsvinster mot mindre arbetstid skulle prisökningar förmodligen snabbt äta upp mycket av den nya friheten.  Å andra sidan kan man undra hur ett samhälle där det mesta av bankernas vinster i stället tillföll medelklassen skulle utvecklas. 

 

 

 

Pierre Gilly

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Skylden

 Innledning Nåtiden kretser om å være i bevegelse, det vil si at å flyte omkring er hva det hele er om. Karl Marx, som slettes ikke var en dumskalle, traff målet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 15 december, 2014

Gilsemans, 1642. Bildkälla: Wikimedia

Aotearoas kultur och litteratur

Maoriernas historia påbörjas på Aotearoa, någon gång för mer än 1000 år sedan. Dessförinnan fanns emellertid invånare av annat ursprung redan på plats sedan kanske ett par hundra år; en ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 07 juni, 2015

Vladimir Oravsky

Man skall glädjas åt det lilla

Vem hittade på talesättet "Man skall glädjas åt det lilla"? Troligen samma multimiljonär som själv badade i glädje, och hade hur mycket råd som helst att sprida även den numera ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 05 oktober, 2016

Carl Abrahamsson och verklighetens absurda teater

Såsom en vulkan är Carl Abrahamssons hjärna, full av brinnande ädelstenar. Alla dessa idéer och projekt gör honom till en mångsysslande artist. Men Carl är också en mycket kontroversiell person ...

Av: Guido Zeccola | Övriga porträtt | 16 september, 2010

Om Röda korsets arbetsförhållanden och språkförbistringen i Första världskrigets Ryssland

Kärt barn har många namn. Sankt Petersburg, Petrograd, Leningrad, och nu Sankt Petersburg igen… St. Petersburg är en vacker stad med breda gator, öppna platser. I skymningsljuset mot broarnas blånande ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 29 juli, 2014

Penna och knytnäven. Om Amelie Posse

Det är en tvättäkta idyll, inte olikt ett litet hörn av Paradiset som dalat ner här på jorden. Det går inte att beskriva hennes uppväxt med bättre ord. De bor ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 16 december, 2012

Vladimir Oravsky av Elena Piligrim 2015

Fnitter på fullt allvar

En för den breda publiken inte helt okänd kvinnlig svensk litteraturforskare och författare överlade tillsammans med mig frågan huruvida det finns ett kvinnligt och ett manligt språk. Jag dristade mig ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 17 februari, 2015

Skattebefria kulturen

Jag röstar för att den svenska kulturen skattebefrias. Författare, skådespelare och musiker borde inte betala någon skatt alls på inkomst. Tänk dig själv. Vi har oregelbundna arbetstider in absurdum, våra ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 02 januari, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.