Vem var Pontius Pilatus?

Det glada budskapets tid är nu. Det börjar med förväntan och glädje, men allt tar en ände med förskräckelse, anklagelser om terrorism och förräderi, förakt och hat, rädsla och plågsam ...

Av: Bo I Cavefors | 09 juli, 2014
Essäer

Först på engelska var Novellmästarna

I en artikel i Washington Post (8 augusti) berättas om en antologi med noveller av svenska deckarförfattare som ska publiceras i USA. Redaktör för antologin, som innehåller en novell av ...

Av: Bertil Falk | 14 augusti, 2013
Gästkrönikör

Stefan Lekbergs havsgård… Ett konstnärshem som berör

Skönheten är begärlig. För dem som tvingas leva bortom naturen, i bostadsområden skapade endast för förvaring kan skönheten bli som en hägring. Många människor lever till synes helt utan omgivande ...

Av: Boel Schenlær | 25 juli, 2013
Konstens porträtt

Högt på sångens vingar

Montserrat Cabballé – hur gärna hade jag inte stalkat henne. Det tycks dock inte fysiskt möjligt enligt mina bemödanden på nätet. Trots kommentarsfält vid you-tube-filmerna med hennes insjugningar, ingen hemsida ...

Av: Annakarin Svedberg | 03 september, 2017
Essäer om musik

Foto: Alexandre Buisse

Ett möte med en igelkott



Då jag vandrade hemåt en dag, i min sommarpräglade ledighet, skedde någonting märkvärdigt i all sin vardaglighet. 
Det är ett vänligt samtal, hinner jag tänka - innan jag fortsätter. Spontant. Jag blev glad över deras attityd. Igelkottens målmedvetna framfart förde oss samman en stund. Så enkelt kan det ibland vara att främja det som kan kallas för social tillit i möten människor emellan.

Då jag promenerade möttes jag av glada människor, barn som strosade förbi i eftermiddagssolen, flanörer och andra. En försiktig vind blåste genom träden och tre cyklister lämnade företräde för en förbipasserande igelkott.

"Det är en ren", sa en av killarna. "Nej, det är en igelkott", svarade den unga kvinnan. "I've seen many over there". Den tredje killen i mötet pekade med handen mot en plats längre bort där andra igelkottar synts till.

Det är ett vänligt samtal, hinner jag tänka - innan jag fortsätter. Spontant. Jag blev glad över deras attityd. Igelkottens målmedvetna framfart förde oss samman en stund. Så enkelt kan det ibland vara att främja det som kan kallas för social tillit i möten människor emellan.

Nog har de flesta av oss tankar och funderingar på hur vi ska samsas. Hur vi ska leva tillsammans. Somliga har funnit sina sammanhang redan, där de finner sin styrka, eller så irrar hoppet kring, framför ens blick, likt en hägring – ett halvfullt glas med ett svagt löfte om gemenskap.

När vi vågar visa oss för varann, om än i odramatiska skeenden, öppnar sig tillvaron en gnutta bortom det vi kallar för historia. Årstidernas växlingar, likt människornas liv, blir fullt ut levande. Om än för en stund. Det kan komma i form av en igelkott på väg nån annan stans, som tvingar oss att stanna upp.

Ibland behövs inte mer än så. 

Robert Halvarsson

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Ett litet axplock bland 100-åriga faktasier

”Du kanske tror att framtiden står skriven bland alla kreativa tankar på internet? Så är det inte. Framtiden finns bland de dammiga böckerna på bibliotekens hyllor. De verkligt kreativa hjärnorna ...

Av: Bertil Falk | Kulturreportage | 23 juni, 2012

Kockpitten

Nio timmars flygning utan mellanlandning. Men hon måste. Måste iväg. Få det där stödet att kasta loss från sista förtöjningen – kapa livlinan. Men vad i helvete hade vi i kosmos ...

Av: Else-britt Kjellqvist | Kulturreportage | 11 september, 2011

Veckans eutanasi (ευθανασία )

En mycket märklig rättegång pågår just nu i Solna tingsrätt. Ett för tidigt fött barn med svåra hjärnskador bedöms inte ha några chanser att överleva. Efter samråd med föräldrarna kopplas ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 18 september, 2011

Johanna Lindberg. Ur de osaliga breven

Johanna Lindberg är ett synonym för ord, det är så jag vill existera. Jag är 33 år, har skrivit sedan jag var liten och är på ständig jakt efter utveckling och ...

Av: Johanna Lindberg | Utopiska geografier | 16 juni, 2014

Sri Aurobindo

Indisk renässans jagar undan såväl skallmätare i Lappland som sociala ingenjörer

Allt som lever har sitt eget existensberättigande, sin egen rättmätiga livskamp.

Av: Anna-Karin Svedberg | Kulturreportage | 28 december, 2015

Strindbergs äktenskap och Titanic – om dålig hållbarhet och haverier

August Strindberg blev mycket skakad när han hörde om Titanics undergång den 15 april 1912. Han hade då en månad kvar att leva. Livsverket var fullbordat, några få av de ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer om litteratur & böcker | 15 april, 2012

I världsmedborgarskapets döda vinkel

Alla instanser som på ett eller annat sätt förvaltar ett pedagogiskt uppdrag måste bidra till att fostra världsmedborgaren, menar Martha Nussbaum. Att vara världsmedborgare innebär kort sagt att ha en ...

Av: Andreas Åberg | Övriga porträtt | 12 december, 2013

Skriket

Skriket Skriket fanns i mänsklighetens begynnelse. Skrikande gick människan genom förtvivlan och fasa vare sig hon förde krig, älskade, föddes eller dog. Även djuren skriker. För den förhistoriska människan skrek också ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 19 september, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.