Att cykla i Palermo

Det finns byråer som säljer äventyrsresor. Du går in i djungeln eller i öknen, under de högsta vattenfallen i världen eller i de djupaste grottorna. Du gör forsränning i oframkomliga ...

Av: Nadia Scapoli | 01 november, 2013
Resereportage

Den kosmiske Eros. Om Robert Duncan

Robert Duncan har länge varit en doldis i amerikansk litteratur. Det är först på senare år som hans verkliga betydelse börjat klarnat. Till det bidrar den postuma publiceringen 2011 av ...

Av: Bo Gustavsson | 31 augusti, 2014
Litteraturens porträtt

André Maurois – Anteckningar om ett historiskt liv

André Maurois citerar Disraeli: ”Or perfect sympathy, or perfect solitude”. Vänskap går djupare än åsikter. Och i vänskapen – också som motsägelse, protest – får åsikterna konturögdhet. Emerson och likafuntade får gärna ...

Av: Gunnar Lundin | 26 augusti, 2013
Litteraturens porträtt

Blixtrande inblick i det moderna techne

  Är människan förvisad från ett mer ursprungligt vara, till följd av ett mekanisk-rationellt handlande och ytligt tänkande? I en bok utgiven av Rabén och Sjögren 1974, vilket består av uppsatser ...

Av: Robert Halvarsson | 30 mars, 2013
Agora - filosofiska essäer

Marcus Myrbäck

Den kristna erfarenheten



Idag är det en återkommande tanke att religiös utövning är en för individen privatsak, någonting som sker inom den enskilda människan, som inte låter sig definieras av någon annan eller några yttre ramverk som tron så att säga förhåller sig till. 
Mitt eget sökande handlar alltså inte så mycket om att finna en personlig tro frånskild alla andra människors sökande (även om denna personliga tro självfallet är en nödvändig del av det, men helheten är större än så). Det handlar om en vilja och en strävan att träda in i och vara en del av denna gemensamma tretusenåriga judisk-kristna erfarenhet i sökande efter »Herrens ansikte« (jfr 4 Mos 6:25 och 2 Thess 1:9).

Annons:

Tanken är väl att många har sin egen lilla tro och den låter sig inte översättas till någonting som ligger utanför individens egna inre rum. Det må vara en befogad hållning, men samtidigt är det värt att påminna sig om i denna tid av den religiösa utövningens individualism att religiös utövning historiskt sett, och också för många ännu i vår egen tid, inte så mycket är någonting det isolerade subjektet sysslar med för egen del. I stället har religiös utövning ofta varit någonting människor gör tillsammans, som en del i en troende gemenskap. Styrkan i denna gemenskap ligger delvis i att denna gemenskap sträcker sig bortom både tid och rum.

Kyrkan till exempel är i ett avseende givetvis en historisk institution som liksom alla andra aktörer på historiens scen förändras utefter tidens tidvatten så att säga. I ett annat kanske viktigare avseende är kyrkan en ohistorisk institution som står utanför tidernas växlingar i det att den är en förbindelselänk mellan alla kristna, en förbindelselänk som korsar tid och rum och gör att alla kristna – både en kristen från 100-talet och en från 2000-talet – i någon mening blir helt och hållet »samtida« med varandra. Kyrkan är ett rum där vår vanliga historiska tid upplöses och en evig tid tar vid som förmår binda samman människor och erfarenheter från olika tider. Denna gemenskap innebär att en kristen tillhör en gemensam erfarenhet av att leva efter och söka förverkliga det kristna livet. Man skulle kunna säga att en enskild kristens människas erfarenhet också är alla kristnas erfarenhet eftersom tanken är att Gud ger sig till känna för och kommer sitt folk till mötes – då med enskilda kristnas upplevelser av detta möte som den förmedlande länken mellan Gud och Gudsfolket.

Detta är för övrigt ett stort skäl till varför jag tilltalas av den kristna traditionen. Lockelsen är att den som träder in i detta sökande får tillgång till ett erfarenhetsregister som sträcker sig över flera tusen år. Hon måste inte börja från början utan hennes erfarenhet införlivas i en erfarenhet som redan är mogen, en erfarenhet som skänkt sina frukter till kristna världen över sedan de första kyrkornas tillblivelse. Här växer den sökande som människa.

I stället för att vara utelämnad åt det egna historielösa subjektivt godtyckliga sökandet skänks hennes själ en andlig klangbotten ur vilken miljontals röster ekar i ett enda långt samtal mellan Gud och människan. Men den sökande måste själv vara mogen för att med belöning träda in i denna gemensamma erfarenhet. Till en början kanske hon fnyser över det denna erfarenhet inbegriper eller det kristna genom historien har åstadkommit. Det kräver tid och studium och allvar för att till fullo förstå djupet i denna gemensamma erfarenhet.

Mitt eget sökande handlar alltså inte så mycket om att finna en personlig tro frånskild alla andra människors sökande (även om denna personliga tro självfallet är en nödvändig del av det, men helheten är större än så). Det handlar om en vilja och en strävan att träda in i och vara en del av denna gemensamma tretusenåriga judisk-kristna erfarenhet i sökande efter »Herrens ansikte« (jfr 4 Mos 6:25 och 2 Thess 1:9).

Marcus Myrbäck

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Nybyggare i den svenska obygden. Arbetslinjen anno 1900-talet

Västerbottens län omfattar inte endast kustlandets goda jordar utan även lappmarkernas stora vidder. När denna obygd bröts kunde en människa få uppleva hur en by blev till. En familj slog ...

Av: Lilian O. Montmar | Reportage om politik & samhälle | 13 juli, 2010

Lugn bara... Om jagidentiteter i Kristina Lugns verk

Den klaustrofobiska normaliteten som vi alla avkrävs och stundtals kvävs i kanske ändå med nödvändighet och milt tvång kan sägas äga rollen av avstampskliché och stabil utgångsfaktor och referenspunkt i ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 22 september, 2010

Stig Sæterbakken

Det nya testamentet, jakten på Hitler och det onda ögat bakom spegeln

Stig Sæterbakken sökte efter ondskan i litteraturen, inte som moralist, men som utforskare av hur människan förhåller sig till ondskan som begrepp i sin självförståelse och beskrivning av det andra ...

Av: Alexander Viken | Litteraturens porträtt | 04 augusti, 2017

Les Ballets Suédois, Paris 1920-25

Les Ballets Suédois grundades av mecenaten Rolf de Maré och koreografen Jean Börlin. Paret utvecklade den moderna dansen och samarbetade med tongivande avantgardekonstnärer: målare, musiker, cineaster, poeter och nobelpristagare ...

Av: Anne Edelstam | Reportage om scenkonst | 30 september, 2010

Tio anteckningar om tolerans

illustration Ida Thunström Tio anteckningar om tolerans Den amerikanske tonsättaren och teoretikern John Cage skrev en gång att den enda platsen där utopin och anarkin kunde förverkligas var det geografiska utrymmet som ...

Av: Stig Saeterbakken | Utopiska geografier | 15 juni, 2009

Samisk shamanism får betydelse i dagens konsumtionssamhälle

Under sommaren har det i Tidningen Kulturen skrivits tre artiklar under temat samisk kultur. Med tanke på att Samiska kyrkodagarna i Mo i Rana var en aktuell händelse som lyfte ...

Av: Jenny Gustafsson | Essäer | 14 september, 2013

Den stora översvämningen

Världen förbereder sig inför den kommande flodvågen. I Venedig bygger man ett jättelikt system av portar för att hindra havet från att översvämma staden. I Rotterdam, London och S:t Petersburg ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 19 augusti, 2014

Teori og praksis

I filosofi er gjentakelser nærmest ikke til å komme forbi, og således tar jeg opp og utdyper sentrale punkt i essayet mitt «Livet selv, ett sammendrag.» Filosofi er aktivitet og virksomhet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 09 oktober, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts