Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 2

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | 02 juli, 2013
Essäer om film

Fokus Sceniska rum Retrospektion över äldreboendets dramatik Att bota den gamle från det…

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Robin Bernhardtz | 10 mars, 2013
Reportage om scenkonst

Erland Lagerroth - sökandet är vårt största äventyr

Trots sina åttiosju år är Erland Lagerroth en av våra mest entusiastiska sökare efter nya sätt att se på människan och hennes plats i kosmos. Man tänker sig att människor ...

Av: Antoon Geels | 25 mars, 2011
Essäer

Att dela sitt liv med sig själv

I början av året bestämde jag mig för att läsa om en roman: Fredag eller den andra ön. Jag hittade boken av en slump i en andrahandsbutik och insåg att ...

Av: Daniel Svederud | 15 Maj, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Mitt i Köpenhamn



1984 beger sig familjen Nordström inklusive en cigarrökande farmor tappert till Köpenhamn medelst orange Volkswagen buss av numera klassiskt retrosnitt. Målet var en retrospektiv av Picasso på Louisiana samt besök hos farmors gamla vänner, ett danskt par som numera när minnets bilder glittrar som karpar i en damm måste ha varit som ett sepiafoto ur klichéernas album. 
Så åker jag då tillbaka i vuxen ålder. Det behövs inte i min värld en ursäkt för att driva runt i denna världens vackraste stad, men Drosselvej – där de bodde – har inga klassiska sevärdheter i turistisk mening. Det är en mycket burgen och stabil gata i vad som petigt inte ens är Köpenhamn, utan Frederiksberg, denna enklav i form av en egen kommun mitt i Köpenhamn.

Annons:

Han i brun nopprig kavaj och vitt vattenkammat hår rökandes en bärnstenspipa, hon i småblommigt som en arketypisk tantuppenbarelse.

Vi satt i deras furuträgillekällare och bjöds på dyrlaegens natmad, fritt översatt veterinärens nattmacka. Den svartröda köttgelén nästan sammanfattade hela denna höstdags mörker och must, och när jag blev för rastlös tilläts jag springa ut i den förfallna trädgården och beskåda deras guldfiskar, simmandes i en dopfunt.

Väl tillbaka i källaren hade ett fotoalbum börjat skickas runt till kaffe och torra köpta kakor, och jag minns en svartvit bild med en roddbåt vid en kaj med Christianshavns siluett bakom. Långt senare när farmor började gå in i den tragikomiska demensens dimmor pratade hon om ett danskt par aktiva i motståndsrörelsen, som hjälpte judar fly i båt till Malmö. Var det dessa gulliga människor? Det gick inte att utreda, hon hade redan börjat förväxla pappa med sin för länge sen avlidna man, glömde ta på sig kläder innan hon skulle handla...

Barndomens minnen får en ton av allvar, plötsligt kan en kakbjudande tant ha varit en stålkvinna i opposition mot Tredje Riket.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Så åker jag då tillbaka i vuxen ålder. Det behövs inte i min värld en ursäkt för att driva runt i denna världens vackraste stad, men Drosselvej – där de bodde – har inga klassiska sevärdheter i turistisk mening. Det är en mycket burgen och stabil gata i vad som petigt inte ens är Köpenhamn, utan Frederiksberg, denna enklav i form av en egen kommun mitt i Köpenhamn.

Som ett Västberlin ligger kvarteret där och vill ha mindre skatt, mer liberalism och rojalism. Så annorlunda mot vår invasion där med eberspächervärmd buss från 1974, och numera mer rawfood än smörrebröd.

Det är en svidande vacker höstdag och gatans bilar är bizznizzsilver och sobert svart, och något av dess murriga kolorit i mitt minne försvinner här.

Vad gör jag här? Vill jag framkalla barndomens minnen där allt var lek, fika och utflykter? Det är först senare via en försvarlig mängd fåtöljresande och böcker jag får reda på att här i närheten bodde även den legendariska revykungen och komikern Dirch Passer, han som verkligen inkarnerade den danska folksjälen och som tecknar bilden av Danmark hos oss som något lite mysigare, lugnare men även mer burdust.

Adressen där han levde sin sista tid är Kristian Zahrtmans Plads. Vem var denna Zahrtman? Mitt projekt att återuppliva minnen av en plats får här näring, då det visar sig vara något av Danmarks svar på Anders Zorn; lägg till en pipa, en svettigare urringning och en slags feminism som bygger på att han lät kvinnor i sina målningar bete sig lika rättframt som män alltid fått göra och du har en fingervisning om denna nationalkonstnärs stil.

Jag ville med återbesöket bekräfta mina minnen, och fick till hälften rätt.

Post Scriptum

Dirch Passer, som jag nämnde i artikeln,  dog just den 3 september, fast 1980

Jesper Nordström

Ur arkivet

view_module reorder
Gunnar Lundin

Gunnar Lundin. Gerontion

Ur "Poeten och bibliotekarien", Gunnar Lundins nya diktsvit.

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 17 augusti, 2015

Kanon och labyrinten

Litterär kanon. Ett ämne som väcker diskussion fast många kanske inte riktigt vet vad det innebär. Det blir ofta en diskussion om estetik och personlig smak; litteratur som ett slags ...

Av: Daniel Svederud | Essäer om litteratur & böcker | 31 januari, 2012

Three ladies in Cairo. Del I. Love and Loss

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den man som ...

Av: Anne Edelstam | Utopiska geografier | 04 juli, 2014

Den 14 juli firar jag med pannkakstårta och Burgundsenap

Det finns vissa datum som är fastetsade i mitt minne. Jag kan inte nämna alla här, men jag antar att många av dessa överensstämmer med de flesta människors minnesdagar i ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 14 juli, 2016

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Det kom ett brev – som var min röst. Om Pär Lagerkvist

Resan tillhör två världar, den yttre och den inre, den av lust och den av nödvändighet, främst för att den sätter fantasin i rörelse, och den här, för min del ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 13 Maj, 2014

Fragment av surrogatpyret IV

Fragment av surrogatpyret IV Morfar kvickna till av spriten å Dimmu Borgir (”...Still our enemies will keep hiding /In the shadows with betrayal against reason/But with my reprisal ...

Av: Nikanor Teratologen | Teratologisk sondering | 23 oktober, 2007

Lucky Dog, deras absoluta första långfilm

Helan och Halvan och den komiska fallhöjden

Att Helan och Halvan är roliga, därom råder eller borde inte råda något tvivel. Åtminstone inte i min, till åren något komna generation. Hur det är med efterkommande generationer vet ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 03 april, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.