Från Warszawa med kärlek

Det känns som om Warszawa är en stad i förvandling. En stad som fortfarande balanserar på gränsen mellan öst och väst, men som sakta håller på att tippa över mot ...

Av: Mathias Jansson | 11 augusti, 2010
Resereportage

Den Gudomliga komedin (del 1)

Dante Alighieri föddes i florens 1265. Han var bl.a. apotekare och läkare, samt deltog aktivt i stadens politiska liv. Han dömdes i en partistid 1302 till egendomsförlust och landsflykt. Han ...

Av: Hans-Evert Renérius | 11 februari, 2010
Essäer om litteratur & böcker

De försvann

"Dave ... stop. Stop, will you? Stop, Dave. Will you stop, Dave? Stop, Dave. I'm afraid. I'm afraid, Dave. Dave ... my mind is going. I can feel it. I ...

Av: Jonas Wessel | 27 juli, 2009
Utopiska geografier

Postemmakrönika 4

Enorma energimängder frilägges nu när jag inte mer är författare, med en massa onödiga sysselsättningar, har flera nätter renoverat gamla läderband (mest halvfranska) (och när jag behövde några prickar lim ...

Av: Stefan Hammarén | 08 april, 2010
Stefan Hammarén

Jesper Nordström 

Är borgerskapet kulturbärande?



Vad innebär det att vara borgerlig? Förutom det uppenbara att rösta på ett alliansparti? Om det anses borgerligt att via hårda studier, fokus, en handfull år på universitet, äga sitt boende, grundkoll på fonder och sparande och ha sparat mormors silverskedar, då har vi i Sverige ett land av nästan idel borgare. Numera har vi ju också hipstern med sina påstådda vänstersympatier men med just DEN skäggoljan och ölen och parmiddagar, något som ibland blir kvalmigt och stelt likt en Strindbergsks spöke

 


Vi lever i och ett tidevarv där det mesta kan sys ihop till en eklektisk gobeläng, eller gör vi? Så fort något är bistert, kritiskt och konservativt stämplas det som höger, men vill vi verkligen ha Alice´s ryggradslösa mjukhet alltid? Där varenda näverslöjdare och gitarrplinkare i busken är sååå otrooooligt viktig?

Klassbegreppet är sannerligen i behov av en uppdatering i vår tid med digitala laptopvagabonder som närsomhelst verkar kunna åka till Bali eller Berlin och som aldrig haft ett förstahandskontrakt på en lägenhet, en mobilitet som inte längre bygger på ekonomiska resurser utan kontakter och nätverkande.

Kontaktklassen med ekonomisk trygghet som socialgrupp tre, men med adelns självkänsla och rörlighet. En klass som ofta visar upp alla de fiiiiina åsikterna men som aldrig skulle stanna tio år som vårdbiträde där det är som tyngst.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Är borgerskapet kulturbärande? De politiskt brännande teaterpjäserna har den trygga medelklassen som publik. Det kvalitativa kan inte bara politiskt relevant och resa frågor, det måste också ha kvalité och det kräver faktiskt en viss sorts aristokratisk världsfrånvändhet och arrogans.(Den Schweiziska pöbeldemokratin har bara lyckats framställa joddling och gökur)

En kultur som ska befrämja det ekologiska samhället – det vill säga ha instrumentell nytta – kommer i värsta fall att bli tendentiös och platt som stalinistisk socialrealism och om det är borgerligt att ha en edge, egoism och syftning i sitt skapande, then so be it.

Vi vill inte ha lägereldar och kumbaya, vi vill ha nått som bränns och sticks, sannerligen något som marxisttrubadurerna inte gör. Inte heller räcker det med att sitta i parken och trivas med en spiff.

Vi lever i och ett tidevarv där det mesta kan sys ihop till en eklektisk gobeläng, eller gör vi? Så fort något är bistert, kritiskt och konservativt stämplas det som höger, men vill vi verkligen ha Alice´s ryggradslösa mjukhet alltid? Där varenda näverslöjdare och gitarrplinkare i busken är sååå otrooooligt viktig?

Svaret på frågan om hur freeformjazz eller electropunk från Düsseldorf är kopplat till giftfria krusbär blir Alice oss skyldiga, och det förklaras i det urvattnade kulturbegreppet som hon förfäktar. Allt är inte kultur. Vi kan inte ha ett litteraturklimat där poesi ska befrämja dyslektikers läsinlärning.

För ett kvalitativt kulturliv krävs (borgerlig) introspektion och tamejfan ibland lite misantropi och svärta.

Jesper Nordström 

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

”Genom bråddjup av ovetbarhet” Nära Birgitta Trotzig

I texten 'Från en ort till en annan' i Allt om Böcker nr 1 1982 skriver Birgitta Trotzig om en ort, dels den faktiska fysiska plats som diktaren kan befinna ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 05 januari, 2014

Om den sämre formen av kapitalism

Om den sämre formen av kapitalism Fungerar den amerikanska formen av kapitalism bättre än den europeiska? Tidningen Kulturens korrespondent från New York, Pierre Gilly, hävdar att det är tvärt om ...

Av: Pierre Gilly | Essäer om politiken | 12 oktober, 2006

Gisela Nordell. Dikter

Gisela Nordell är född i Stockholm 1956. Hon arbetat inom folkmusiken sedan 1996, litterära visan. Hon finns att höra på cdn "Ferlin- I livets villervalla" 1999  och "Visor från gränderna" 2002, utgivet på Ljudmanufaktur.Hon har medverkat ...

Av: Gisela Nordell | Utopiska geografier | 17 februari, 2014

Cigarreter på vita duken

Cigaretter är filmens mest använda rekvisita. Fortfarande, trots att till och med James Bond slutade röka. Jim Jarmusch gjorde tre kortfilmer och en långfilm med den gemensamma titelnCoffee and Cigarettes. Långfilmen ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 17 augusti, 2013

"Vi lever i en absurd och relativistisk värld."

"Vi lever i en absurd och relativistisk värld." Ett samtal med Carl Johan De Geer. Text & foto: Carl Abrahamsson Det finns ingen annan Carl Johan De Geer än Carl Johan De ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 01 november, 2009

Historisk – biografisk liv

Innledning For en tid tilbake fikk jeg utgitt disse to artiklene i Tidningen Kulturen: Biografisk liv, respektivt, Å leve i historien. Begge artiklene handler om å ha et historisk – biografisk ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 02 juni, 2014

Hela Sverige inklusive Paret Truxa övar repövning

Idag var jag nere i Järva fältet och ända bort mot Solna. Kulvertarna når så långt, fast det kan ingen tro. När man tar bussen är det ju som om ...

Av: Boel Schenlaer | Kulturreportage | 30 september, 2009

 ”Gravest Hits” – de två första singlarna i form av en tolvtums-EP

Bandet som Gud glömde men som Djävulen älskade

Med Peter Sjöblom som ciceron återvänder Tidningen Kulturen till det sista sanna rock'n'roll-bandet The Cramps.

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 09 Maj, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.