Krigets år 1914

Den 20 december 1913 står det i bladet om att ett ”bondetåg” till kungen börjar planeras i Stockholm för att betyga honom sin försvarsvilja. Drivkraften bakom idén är en grosshandlare ...

Av: Lilian O. Montmar | 11 februari, 2014
Kulturreportage

Marie Tonkin

Marie Tonkin. En dikt

Marie Tonkin frilansar som skribent och redaktör och är redaktionsmedlem för tidskriften Pilgrim. Hon har publicerat diktsamlingen Pyramider i paradiset (2012).

Av: Marie Tonkin | 14 februari, 2017
Utopiska geografier

Gunnar Lundin. Nya dikter

På 70- och 80-tal gav jag ut en roman och fem diktsamlingar på Norstedts. Sedan dess sju essäsamlingar på Symposion, ellerströms och senast (2004-09) på h:ströms. Central är I rörelsetrilogin på det ...

Av: Gunnar Lundin | 11 mars, 2013
Utopiska geografier

Den Gåtfulle

Om inte krig funnits, skulle vi då förstå innebörden av fred? Är hälsa något vi kan uppskatta utan att ha varit sjuka? Filosofen Herakleitos levde i Efesos mot slutet av 500-talet ...

Av: Stefan Whilde | 02 april, 2012
Stefan Whilde

Jesper Nordström 

Är borgerskapet kulturbärande?



Vad innebär det att vara borgerlig? Förutom det uppenbara att rösta på ett alliansparti? Om det anses borgerligt att via hårda studier, fokus, en handfull år på universitet, äga sitt boende, grundkoll på fonder och sparande och ha sparat mormors silverskedar, då har vi i Sverige ett land av nästan idel borgare. Numera har vi ju också hipstern med sina påstådda vänstersympatier men med just DEN skäggoljan och ölen och parmiddagar, något som ibland blir kvalmigt och stelt likt en Strindbergsks spöke

 


Vi lever i och ett tidevarv där det mesta kan sys ihop till en eklektisk gobeläng, eller gör vi? Så fort något är bistert, kritiskt och konservativt stämplas det som höger, men vill vi verkligen ha Alice´s ryggradslösa mjukhet alltid? Där varenda näverslöjdare och gitarrplinkare i busken är sååå otrooooligt viktig?

Klassbegreppet är sannerligen i behov av en uppdatering i vår tid med digitala laptopvagabonder som närsomhelst verkar kunna åka till Bali eller Berlin och som aldrig haft ett förstahandskontrakt på en lägenhet, en mobilitet som inte längre bygger på ekonomiska resurser utan kontakter och nätverkande.

Kontaktklassen med ekonomisk trygghet som socialgrupp tre, men med adelns självkänsla och rörlighet. En klass som ofta visar upp alla de fiiiiina åsikterna men som aldrig skulle stanna tio år som vårdbiträde där det är som tyngst.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Är borgerskapet kulturbärande? De politiskt brännande teaterpjäserna har den trygga medelklassen som publik. Det kvalitativa kan inte bara politiskt relevant och resa frågor, det måste också ha kvalité och det kräver faktiskt en viss sorts aristokratisk världsfrånvändhet och arrogans.(Den Schweiziska pöbeldemokratin har bara lyckats framställa joddling och gökur)

En kultur som ska befrämja det ekologiska samhället – det vill säga ha instrumentell nytta – kommer i värsta fall att bli tendentiös och platt som stalinistisk socialrealism och om det är borgerligt att ha en edge, egoism och syftning i sitt skapande, then so be it.

Vi vill inte ha lägereldar och kumbaya, vi vill ha nått som bränns och sticks, sannerligen något som marxisttrubadurerna inte gör. Inte heller räcker det med att sitta i parken och trivas med en spiff.

Vi lever i och ett tidevarv där det mesta kan sys ihop till en eklektisk gobeläng, eller gör vi? Så fort något är bistert, kritiskt och konservativt stämplas det som höger, men vill vi verkligen ha Alice´s ryggradslösa mjukhet alltid? Där varenda näverslöjdare och gitarrplinkare i busken är sååå otrooooligt viktig?

Svaret på frågan om hur freeformjazz eller electropunk från Düsseldorf är kopplat till giftfria krusbär blir Alice oss skyldiga, och det förklaras i det urvattnade kulturbegreppet som hon förfäktar. Allt är inte kultur. Vi kan inte ha ett litteraturklimat där poesi ska befrämja dyslektikers läsinlärning.

För ett kvalitativt kulturliv krävs (borgerlig) introspektion och tamejfan ibland lite misantropi och svärta.

Jesper Nordström 

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Omläsning kopplad till ultrakonservativa ord

Ezra Pound får oss att tänka på Cantos, inspärrad i bur i Pisa, T.S. Eliot, Italien, missat Nobelpris i litteratur, kinesisk lyrik, politisk radiopropaganda, okuvlig fascism, James Joyce och så ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 12 maj, 2013

Erik Johan Stagnelius

Bortom skuggorna av eländet

Ett kärleksfullt och ökat intresse för Stagnelius dikter har kunnat uppfattas under de senaste decennierna. Så mycket har hänt, så mycket publicerats att fler människor fått möjligheter att bättre tillgodogöra ...

Av: Michael Economou | Essäer om litteratur & böcker | 25 februari, 2015

Sofia Albertina och andra kyrkoledare

Hösten 2009 har Sverige fått två nya biskopar som är kvinnor. Det är Eva Brunne i Stockholm och Tuulikki Koivunen Bylund i Härnösands stift. Den svenska prinsessan Sofia Albertina var ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om religionen | 08 december, 2009

Tankar kring Maria Wine och Artur Lundkvist (Korsväg II)

”Jag färdas och jag färdas inte, i minnet färdas jag där allt är sig likt och allt är sig olikt, det är en spegel av vatten som ådras, rynkas, döljer ...

Av: Göran Af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 27 maj, 2014

Sri Aurobindo

Indisk renässans jagar undan såväl skallmätare i Lappland som sociala ingenjörer

Allt som lever har sitt eget existensberättigande, sin egen rättmätiga livskamp.

Av: Anna-Karin Svedberg | Kulturreportage | 28 december, 2015

Goya. Häxor. Foto: Sparkit

Förföljelsen och dödandet av häxor och shamaner

Nina Michael om häxors trosföreställningar, svenska häxprocesser och dödsstraff.

Av: Nina Michael | Kulturreportage | 02 april, 2015

Andlig fattigdom i en rik värld

Människan är det enda djur som har tråkigt  (Erich Fromm) Den tysk-amerikanska psykoanalytikern, sociologen och filosofen Erich Fromm (1900-1980) har i sin moderna klassiker Att ha eller att vara? (2006) beskrivit ...

Av: Nina Michael | Essäer | 01 oktober, 2013

Premisser för en epistemologisk perversion

Filmen ”The Matrix” kom 1999 och har sedan dess skördat många beundrare. Men hur många är det som reflekterar över filmens mer subtila innehåll, vad the Matrix egentligen representerar och ...

Av: Hugo Kuhlin | Essäer om film | 20 mars, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.