Petra Mölstad- Det

Petra Mölstad – Betraktar fåglar smyger på rådjur skrubbar mig mot folk och tjyvar. Samlar. Gillar inte almsjuka och rävskabb. Krafsar in och ut och försöker gnaga genom barriärer. Går ...

Av: Petra Mölstad | 06 augusti, 2012
Utopiska geografier

Kristian Carlsson. Foto: Ekaterina Sisfontes

Förlagskoncern ratar små bokstäver

En av de stora förlagskoncernerna lät häromdagen meddela i ett internt PM som läckt ut att de i sin bokproduktion fram till årsskiftet successivt kommer att fasa ut bruket av ...

Av: Kristian Carlsson | 30 mars, 2015
Gästkrönikör

Med märkta kort

De senaste veckorna har det varit mycket snack om förebilder. Framförallt i media i och med konflikten mellan bloggaren Isabella Löwengrip och journalisten Quetzala Blanco. Löwengrip ansåg att Blanco romantiserade ...

Av: Joakim Lindén | 26 oktober, 2011
Essäer

12 oktober

Lina Andréasson är 23 år och bor i Malmö. Hon studerar vid Lunds Universitet där hon ska ta sin fil.kand i litteraturvetenskap i höst. Tidigare har hon gått två år ...

Av: Lina Andréasson | 12 oktober, 2013
Utopiska geografier

Edgar Allan Poe

Edgar Allan Poe. Colosseum



Edgar Allan Poe (1809-1849) debuterade med diktsamlingen "Tamerlane and other poems" (1827). Flera av hans noveller och skådespel innehåller dikter, och han gav sitt sista verk, den kosmologiska "Eureka" (1848), undertiteln "ett prosapoem". 
Poes dikter är oftast rimmade och med komplicerad, mycket varierande versflätning. Dikten "Colosseum" med sin blankvers har inga raffinerade rim, inrim eller allitterationer som kunde störa förståelsen.

Som kritiker framhöll han vikten av att beräkna de poetiska medlens effekter. I essän
The philosophy of composition beskriver han dikten "Korpen" som resultatet av ett slags matematisk kalkyl, och förbigår av någon anledning den oberäkneliga inspirationens betydelse.

Poes dikter är oftast rimmade och med komplicerad, mycket varierande versflätning. Dikten "Colosseum" med sin blankvers har inga raffinerade rim, inrim eller allitterationer som kunde störa förståelsen.

Budskapet, poetens beundran för makt och härlighet i Roms anda, är lätt att uppfatta. Man kan undra om det är en äkta känsla, eller om den kom på pränt för den poetiska effektens skull.
Översättningen är gjord från nätversionen av texten i Baltimore Sunday Visiter, 26 oktober 1833.

Översättning: Erik Carlquist

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Colosseum

Ensamma amfiteater! Grå Colosseum!
Du urbild av antikens Rom - relikskrin,
rikt på höga minnen, som gångna sekler
i sin makt och ståt har lämnat kvar åt tiden!
Äntligen, äntligen - efter så många dagar
av tröttande pilgrimsfärd och brinnande törst
(en törst som jag vill släcka i dina källor)
jag faller på knä, en förvandlad, ödmjuk man
bland dina skuggor, och djupast i min själ
jag dricker din storhet, ditt mörker och din ära! 10

O, väldighet! O, forntid, som lever i minnet!
Ödslig tystnad, förtvivlan, dimhöljd natt!
Ni dystra labyrinter, där spöken vandrar!
Jag känner er nu; jag känner er i er styrka!
O, trollkraft större än den någon judakung
utövat från trädgårdarna i Getsemane!
O, trolldom, starkare än den som kaldén
i extas från himlens stjärnor kallade ned!

Här, där en hjälte föll, en pelare ses;
här, där örnbilder stirrat i gyllne glans 20
har fladdermössen nu sin midnattsvaka; 20
här slog romerskor ut sitt gyllne hår
att fladdra för vinden: här vajar nu vass och tistel.
Här, där kejsaren satt på sin elfenbenssoffa
ruvar nu en vidrig huggorm i mossan;
här, där monarken på gyllene tronen sig vräkte
nu ses, på väg till sitt hem, av marmor byggt,
i den behornade månens matta sken
den tysta ödlan snabbt mellan stenarna glida.

Är dessa rasade murar och arkader,
är dessa vittrande socklar och mörka schakt, 30
är dessa brustna bjälklag och kornischer
och friser som skingrats - dessa sista spillror -
är dessa ack så gråa stenar allt
av det som äger makt och är väldigt och frejdat
som den frätande Tiden lämnat åt Ödet och mig?

"Inte allt" - hörs ekot svara mig; "inte allt:
för evigt stiger höga ljud profetiskt
från oss, från våra ruiner, och når den vise
likt dem som Memnon fordom till solen sände.
Vi styr de mäktigastes hjärtan och själar - 40
vi, bleka stenar, äger ännu kraft,
vi äger ännu makt, vi äger rykte,
vi bär den djupa, starka magin i vårt namn,
vi möts av vördnad, bävande förundran,
och de mysterier som bor i oss
omges än och för alltid av de minnen som följer oss
som följer oss likt en gåtfull, mystisk klädnad,
som lyser mer än ära, mer än glans."

 

 

kaldé: här "babylonisk astrolog".
kornisch: utsmyckad list ovanför fönster eller dörrar.
Memnon: grekisk fältherre, 380 f. Kr. - 333 f. Kr. "Memnons stoder" var två statyer i det egyptiska Thebe, daterade till 1300-talet f. Kr. Senare grekiska besökare trodde att de föreställde Memnon. Vid gryningen avgav de ett ljud, som grekerna uppfattade som Memnons sång till sin mytiska mor, gryningsgudinnan Eos.

Edgar Allan Poe

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Kvinnorna och litteraturen

Den nordiska kvinnolitteraturhistorian, fem digra volymer som började publiceras under 90-talet, har väckt berättigad uppmärksamhet utomlands. En nederländsk motsvarighet är Met en zonder lauwerkrans (”Med och utan lagerkrans”), en litteraturhistoria ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer om litteratur & böcker | 22 Maj, 2014

Carl Milles skulptur

Biblicism i modern film

Människans sägner är så mycket mer än bara ursprungsberättelser och övernaturliga förklaringar på världsfenomen; de erbjuder visdom, moraliska budskap och levnadsregler för dem som söker, skriver Noak Gröning som i ...

Av: Noak Gröning | Essäer om film | 12 juni, 2015

Rekonstruktion av Josef Seidels fotoateljé. Källa: Wikipedia

Fotoskatten på Josef Seidels vind

När man kliver in på den mörka vinden till Josef Seidels fotostudio på Lineckagatan 272 i Český Krumlov så upplever man samma känsla som när denna fantastiska fotoskatt hittades. Längs ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 21 september, 2015

”Playing Columbine” - dataspel med en agenda

screenshots super columbineVarför är det så kontroversiellt att göra ett dataspel om en mänsklig tragedi, men om du gör en film om samma händelse så kan du få en Oscar? ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 18 mars, 2009

Giotto di Bondone. Jesus död

Johannes evangelium 19:17-37

Den svarta färgen är tydlig. Det finns ingen återvändo.

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 03 april, 2015

Amanda Hellbergs ”Maja Grå” deckare – en skräckfylld framgångssaga i fyra delar

Det är inne med goth, skräck, övergivna hus och mystiska vita damer. Vill man vara ironisk kan man säga att detta har varit inne sedan Brontës och Wilkie Collins dagar (tänk ...

Av: Belinda Graham | Övriga porträtt | 08 oktober, 2013

Fanny Mendelssohn, Clara Schumann och musiken som ornament

Framgångsrika kvinnliga kompositörer i den klassiska epoken, fanns de?Eller var musiken för dem bara en utsmyckning, en förströelse i societetsmiljön, någonting förbehållet männen? Ni känner alla till de tonsättare som vi ...

Av: Roger Trondsen | Essäer om musik | 17 april, 2017

Veckans från Grekland

Det är ekonomisk kris i Grekland, för att uttrycka det milt, landet står på randen till konkurs. Orsaken sägs vara att grekerna har levt över sina tillgångar och tillskansat sig ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 26 juni, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.