Tusen saker i prylflödena

Hur många prylar äger du? Minst tusen saker, svarar någon. Flera tusen tillbehör har somliga samlat på sig. Prylflödena hotar oss. Så började mina tankar kretsa på det relativt lugna ...

Av: Per-Inge Planefors | 04 februari, 2013
Gästkrönikör

Post-Emmakrönika 2, Rastplatsen II

En enkel orak rastplats i omedelbarhet av en annan i avståndet knappt emellan övervunnet. De bevittnade vetgiriga, ställda råkat med fler sig rygg mot varann det aldrig pinsammare om än ...

Av: Stefan Hammarén | 25 februari, 2010
Stefan Hammarén

Den döende dandyn (Dardel)

Den eviga dandyn

Dödssynden nummer ett var att vara tråkig. Nummer två att vara ful. Och den tredje, men inte minst allvarliga, var att vara osmakligt klädd. När Moderna Museet i Malmö med ...

Av: Susanna Kumlien | 16 februari, 2015
Essäer om samhället

Om wienerbrödets dag och andra orättvisor

Den 22 november är utnämnd till wienerbrödets dag. Därmed borde wienerbrödet nöja sig med sin placering i den svenska kalenderhistoriken, skulle man kunna tycka. Och det är också möjligt att det ...

Av: Vladimir Oravsky | 24 oktober, 2017
Gästkrönikör

Bild: Hebriana Alainentalo

Om svensk dikt då och nu



Nu har det hänt igen. Den svenska poesin har blivit för svår och det är ingen som läser den. Med jämna mellanrum - kanske generationsvis - uppstår det en sorts egenartad debatt eller åtminstone ett meningsutbyte om den svenska poesin. Och låt mig säga - det är med rätta. 

Begriplig eller inte?


Så skriv begripligt och tolka det närvarande livet. Såsom Maria Wine och Sonja Åkesson.

Den skrivna dikten, lyriken, poesin bör alltid underhållas som en personlig möjlighet till förståelse av såväl det privat som det allmänna. I artiklar genom år har jag pläderat för en dikt som tilltalar den s.k. läsande allmänheten.

På 60-talet skrev jag i Lyrikvännen om Poesin och allmänheten och i svensklärarnas tidning Vårt modersmål pläderade jag för en demokratisk dikt som talade till den enkla språkets möjligheter. Det var artiklar i Bengt Nermans och Görans Palms anda.

Göran Palm vände sig mot den kryptiskt inkränkta 40-talsdikten med Gunnar Ekelöf och Erik Lindegren. Vi som var uppväxta med 40-talismens svartsyn i bakhuvudet - ja, för oss var det egentligen inga konstigheter. Och när Tranströmer kom på 50-talet var ju den metaforiska bildkvalitén redan framdukad - så att säga.

Den s.k. konkreta poesin på 60-talet med Bengt Emil Johnson, Åke Hodell och andra, var till grunden ett musikaliskt projekt för att kunna sammanföra olika konstnärliga uttryck. Men Nermans "nyenkelhet" satte sina djupa spår hos många författare, särskilt hos Majken Johansson och den lysande ikonen: Sonja Åkesson.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I den pågående poesidebatten talas om dansk poesi och svensk. Några hävdar att i den danska poesin finns verk som läses och uppmärksammas på ett naturligt sätt, exempelvis Yahya Hassans bok. Svenska författare, som Anna Hallberg och Katarina Frostenson, står för en kryptisk, inåtvänd och minimalistisk dikt. Och detta kan vara sant.

Ibland kan jag överraskas av kritiker som tycks falla i farstun för en dikt, som kräver en litteraturvetares tolkningsram och förståelseperspektiv. Poesin blir med andra ord akademisk till den grad att den tappar intresse, och det är vara en gigant som Kjell Espmark, som med sin begreppsapparat saluför ett slags tolkningsföreträde av Guds nåde.

Nåväl - den danska nyenkelheten och nytolkningen är utan tvekan provocerande för svenska poeter och samtidigt uppfordrande. Vi måste få ungdomar att läsa dikter i skolan.

En gång i tiden var jag lärare på högstadiet och vi använde oss av en pedagogisk metod som hade namnet Poetisk lek, utformad av den nu bortgångne Sandro Key-Åberg. Med denna konkreta klipp- och läsmetod kunde hela klassen vara närvarande i aktuella, problemrelaterade dikter.

Vi läste och skrev. Vi upplevde och stimulerades. I en tid, när skolan står i centrum kan det vara bra att skriva dikter som i Danmark: om en flicka som skär sig, ligger och super eller av en invandrarkille som agerat ut, knarkar och begår brott (Peter Nyberg i Expressen).

Så skriv begripligt och tolka det närvarande livet. Såsom Maria Wine och Sonja Åkesson. Dessa poeter som tog sig an det verkliga och vardagliga i klart fungerande läsupplevelser.

Hans-Evert Renérius

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Kunnskap

Innledning Ett av de begrep vi mennesker har og anvender, er begrepet om kunnskap. I alminnelighet skjelner en mellom ulike slags typer av kunnskap, så som teoretisk kunnskap, praktisk kunnskap og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 18 augusti, 2014

Spegeln - bild av vår tid

  I tunnelbanefönstrets dunkel händer det att du möter någon annans blick i din egen medan din blick i de upplysta skyltfönstren återkastas av tomma dockögon. Den moderna storstadsmänniskan är i ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | Essäer om litteratur & böcker | 24 januari, 2011

Karen Blixen eller livet som konstverk

Huset låg öde. Skymningen höll på att sänka sig sakta över Rungstedlund och taknockarna avtecknade sig som vassa siluetter mot den mörknande himlen. Det var tomt och ödsligt som om ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 05 februari, 2012

Shakuntala  är dotter till Vishvamitra och Menaka  och förekommer  i Mahabharata

Fyra hinduiska böner på svenska

Grekiska tragedier och komedier iscensätts då och då på svenska teatrar, men jag kan inte påminna mig att jag någonsin hört talas om att indiska sanskritskådespel satts upp hos oss ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 18 Maj, 2017

”Sag mir wo die blumen sind” Marlene Dietrich -en blå ängel i byxor

Den gravt alkoholiserade divan sängliggande sedan åratal, tungt drogad, nu åldrande i sitt förfall, en mager kvinnan som levde i självvald ensamhet fjättrad vid sängen, plågad av njursvikt med cirkulationsproblem ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om film | 28 Maj, 2012

Brott och straff 6 Brottets skada - straffets läkedom

Enligt kung Hammurabis lagar i den gammelbabylonska lagstiftningen från omkring 2250 f.Kr. gällde följande straffprinciper: Om någon förstör en annans öga, då skall man förstöra hans öga; om någon sönderslår ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 10 december, 2009

Litteraturen som politiskt redskap - Intervju med Susanna Alakoski

Det är många som blivit otroligt berörda av de två romaner – Svinalängorna och Håpas du trifs bra i fengelset – som Susanna Alakoski hittills hunnit skriva. Det är böcker ...

Av: Jessica Johansson | Litteraturens porträtt | 02 november, 2011

Kunskapens oro - Cartesius, Kristina och lärandet

TEMA BILDNING En illustration av Descartes från La description du corps humain Såvitt jag är rätt underrättad, kom Cartesius till Stockholm i slutet på 1640-talet. I förstone låtsades Cartesius att ...

Av: Boel Schenlær | Essäer om samhället | 07 april, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.