Monoteisterna. En utställning om interkulturell dialog i gamla skrifter

Wien vore inte Wien om det inte fanns en motvikt till främlingsfientligheten. För samtidigt som valplakaten handlar om att inte låta muslimerna och det främmande blodet få övertaget, visas en ...

Av: Lilian O. Montmar | 30 oktober, 2010
Kulturreportage

Stammen mörk i sin egen skymning

Detta är ingen ovanlig berättelse, den handlar om ett visst förfall, men inte om demens, inte heller om vanvård; om en viss omsorg och om omständigheter, som inte går att ...

Av: Bo Bjelvehammar | 31 augusti, 2014
Gästkrönikör

Veckan från hyllan. vecka 25 - 2012

Fotbolls-EM, vilken tidstjuv! Det blir mycket fotboll, två matcher om dagen, även om jag inte ser alla, blir det långt mer tid framför tv:n än vanligt. Så är det nog ...

Av: Gregor Flakierski | 16 juni, 2012
Veckans titt i hyllan

Vem får uttrycka sig 2012?

Det pågår ett omfattande arbete på andra sidan sundet. Lokaler, Hotel och hyrbilar bokas. Röda mattan putsas, redo att rullas fram. Danmark tar över den europeiska unionens ordförandeklubba i januari 2012 ...

Av: Fredrik Rubin | 22 november, 2011
Gästkrönikör

Tillhör inte psyket de humanistiska disciplinerna?



Jonas LindmanVad är adekvat? Hjärna eller omgivning? Troligtvis en kombination av bådadera!

För drygt tjugo år sedan började jag förstå att hjärnan var upphovet till allt vi kände och tänkte och att det gick att ändra på det med psykofarmaka eller på andra sätt utifrån.

Jag bodde då i Göteborg och brukade hänga på Biomedicinska biblioteket för att komma åt böckerna där som handlade om ämnet.

Jag läste inte bara om psykiatri och neurovetenskap utan även den somatiska delen då jag ville bli läkare. Jag blev aldrig läkare, men ändå.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jag gick i psykoanalytisk orienterad terapi samtidigt och min terapeut tjatade på mig om att jag inte skulle glömma relationer, relationerna runt omkring mig. Att jag inte skulle vara så instängd.

Men jag tyckte jag äntligen hittat heliga Gral där i mitt sökande efter mitt inre tempel.

Jag blev ganska rå i mitt sätt att se på världen. Jag tror att jag såg på världen från ett naturvetenskapligt synsätt. Det var ganska skönt, men det ledde till katastrofala följder för mig själv och andra.

Jag drack mycket periodvis och såg då alkoholen mer som en medicin än som ett nervgift vilket det är. Vilket bidrog till att jag var tvungen att sluta jobba. Och till slut blev jag inlagd på psykiatrisk klinik.

Jag trodde att psykofarmaka skulle hjälpa mig att må bra, att de till och med skulle få mig att må jättebra. Allt fel berodde ju bara på hur signalsubstanserna i hjärna arbetade. Nu hade jag ju hittat lösningen på allt.

Och jag mådde jävligt bra! Men jag skulle inte velat träffa mig själv på den tiden. Jag var nog en hård och tuff kille som egentligen inte visste mycket om livet men som trodde sig veta så gott som allt men egentligen inte visste någonting alls.

Men vart vill jag komma med detta. Jo, hur kan man finna en bra balansgång mellan det naturvetenskapliga och det humanistiska? Utan att behöva bli rå i sitt sätt som alltför trogna naturvetare eller å andra sidan bli mesig som överdrivna humanister?

Frågan har väckts i mig då jag nyligen har börjat ta en medicin mot alkoholism. Den ska ta bort suget efter alkohol och så ska man inte uppleva något rus när man dricker. Naturvetenskapen går framåt. Tänk vad man kan manipulera det mänskliga psyket.

Men tillhör inte psyket de humanistiska disciplinerna?

Vad ska man tro? Eller trodde!

Måste man välja, eller ska man bli en vante och ge en förklaring som ”det är nog en kombination av bådadera”.

Jag tror det är det är dags att välja om man ska tillhör naturvetenskapen eller humanismen. Det är ett livsval, livsfilosofi och ett mänskligt ställningstagande. Man hinner inte med att förkovra sig i båda.

Det ska kännas tillfredsställande att ha gjort ett livsval.

Båda två går inte att förena. Det är som att försöka se kanal 1 och svt2 på samma kanal samtidigt på tv. Det går bara att se ett program åt gången på en och samma tv. Det är omöjligt att visa dem simultant.

Samma sak med naturvetenskap och humanism de går inte att kombineras samtidigt. De ligger så långt ifrån varandra, men ändå så nära.

Har precis avbrutit en klassisk psykoanalys efter ett år. Jag blev så hatisk mot mig själv. Det hjälpte inte alls, det kostade mig 40.000:- det året, vilket jag anser vara bortkastade pengar.

Trodde verkligen på psykoanalys. Hade alltid gått och hoppats på att det skulle hjälpa, om jag en dag skulle få chansen att gå i det, efter min brokiga bana inom psykiatrin. Men det funkade inte! Jag har tappat hoppet och min tro ligger nu på naturvetenskap och beprövade metoder.

Det finns inte utrymme för något svar. Jag vill bara öppna till lite eftertanke …



Jonas Lindman

Ur arkivet

view_module reorder

Psykotexten. Del 2. Drömmen om ett ting

"Krigskonst är att förgås med blommorna, litteratur är att odla odödliga blommor. Och odödliga blommor är konstgjorda blommor" Yukio Mishima Sidorna som följer upphittades vid ett rivningsarbete i ett för länge ...

Av: Johann von Fritz | Essäer | 15 augusti, 2013

En folkfest för alla

17-20 juli Halmstad Hamn Varje år, i fyra dagar, förvandlas delar av hamnen i Halmstad till en stor folkfest. Under några fina sommardagar finns det allt och lite till. Konserter med ...

Av: Julie Blomberg Gudmundsson | Kulturreportage | 25 juli, 2008

Von den Verlorenen gerührt, die der Glaube nicht trug, erwachen die Trommeln im Fluss

Om Anselm Kiefers Nuremburg

Utgå från ett konkret konstnärligt exempel (bildkonst, musik, film) eller en viss form av naturupplevelse. Diskutera detta utifrån Kants teorier om det sköna och det sublima som en helhet. Vad ...

Av: Andreas Forslund | Essäer om konst | 01 juni, 2017

Anon. Ur Hedwiga

För mehr än trettio åhr sedan skrifwin, nu mera tryckt i Stockholm anno 1682 Originalöversättning från latin av A. Miellait 1682 Reviderad och exklusivt förskönad översättning för Tidningen Kulturen av ...

Av: Alan Asaid | Utopiska geografier | 28 november, 2008

Vuoksa-sjön nära Kexholm  Foto; ccbysa30

Karelska korsvägar

När Finland blev självständigt drogs riksgränsen vid Systerbäck. Karelska näset förblev finskt. Åren innan revolutionen i Ryssland hade Näset varit en plats där Ryssland, Finland och Sverige hade kommit varandra ...

Av: Rolf Karlman | Kulturreportage | 18 november, 2017

Skicka osten, jag har faktiskt cancer

- Jag är en exhibitionist, jag trivs med att vara i centrum. Och då är ju estradpoesi bra. Orden kommer från Lovisa Eklund, tjejen som älskar att läsa dikter på ...

Av: Sofie Valfridsson | Litteraturens porträtt | 25 mars, 2009

Philip Roth åttio år – en författare som satt sin sista punkt

Den 16 mars firade Philip Roth sin åttioårsdag i sin hemstad Newark i New Jersey, på västra sidan av Hudsonfloden mittemot Manhattan. Förstaden han växte upp i, Weequahic, hade den ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 22 mars, 2013

Spegelvärldar, eller: Ragnar Östberg vandrar västerut.

Om jag hade gränslöst med pengar skulle jag genast skicka efter arkitekturhistorikern Ann Katrin Pihl Atmers nya bok ”Stockholms stadshus och arkitekten Ragnar Östberg” (Natur och Kultur). Men eftersom den ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om konst | 12 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts