Duellen pågår inom var och en.

Ställd mot väggen i duell

Det sägs att hjärnan är en stor ödemark där mycket litet har blivit uppodlat. Hur tänker vi? Med hjärnan eller med kroppen? Hur använder vi vår rörelseförmåga? Vi går runt ...

Av: Percival | 18 juni, 2015
Essäer om litteratur & böcker

En jordisk pilgrim

Ordet pilgrim väcker tankar på ett sökande efter en annan värld, efter något hinsides. Så dock inte i fallet Satish Kumar. Han har skrivit en liten bok som heter Earth ...

Av: Erland Lagerroth | 21 augusti, 2012
Essäer

Veckan från hyllan Vecka 21 - 2012

Egentligen hade jag tänkt skriva om vår statsministers rasistiska uttalanden. Men då nåddes jag av meddelandet att Carlos Fuentes hade dött. Och då kändes Reinfeldts korkade rasism lika stort som ...

Av: Gregor Flakierski | 19 maj, 2012
Veckans titt i hyllan

Å ha et filosofisk liv å føre

Innledning For meg innebærer livet mitt ikke bare at livet er mitt eget, og ingen annens, eller at jeg har et liv å føre. ‘Å ha et liv å føre’ betyr ...

Av: Thor Olav Olsen | 28 oktober, 2013
Agora - filosofiska essäer

Statist hos Roy Andersson



Tommy ÅbergInte många kan ha missat att Roy Andersson tog hem Guldlejonet på filmfestivalen i Venedig med sin nya film ”En duva satt på en gren och funderade på tillvaron”.

En sen torsdagskväll för sju år sedan ringer Roy Anderssons assistent upp. Det gäller ett statistuppdrag till hans ”Du levande”.

- Kan du komma imorgon vid 20 tiden?

Hos Roy Andersson bjuds man på middag kl 8 en fredagskväll, med vin. Det är trevligt och en gemytlig stämning runt matbordet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När två unga statister och jag så småningom stiger in i den stora studion har snickarna just färdigställt en utevägg till ett konstgalleri med ett stort panoramafönster.

Klockan 21 börjar vi repetera. Vi är tre liksminkade statister som ska promenera bakom kameran. Meningen är att vi ska skymta som reflexer i galleriets panoramafönster. De båda unga statisterna hänger med huvudet när det går upp för dem att vi ska hålla oss bakom kameran under hela inspelningen. Det hänger en affisch från Roy Anderssons prisbelönade stora succé ”En kärlekshistoria” i uppehållsrummet. När han går förbi frågar jag vilka priser filmen fick. Roy Andersson berättar gärna. De unga statisterna ser inte lika skeptiska ut längre, de inser nu att de är med om filmhistoria. .

Klockan 22 börjar vi spela in. Roy Andersson kollar rummet genom kameran. Han drar ett svart tyg med en tittglugg över huvudet. Där sitter han som en sfinx i burka. Efter första tagningen utropar han ”Lysande!”. Jag tror att vi är klara och kan gå hem. Efter ett tiotal tagningar bryter han. ”Det ser tomt ut på galleriväggen”, säger han.

- Ett litet ventilationsgaller i vänster hörn på ytterväggen skulle sitta bra, fortsätter han med ett stort leende. Det är lite kalt där.

Sedan sprutar man vatten på gallret gång på gång så att det ska se ut som om det runnit vatten där under lång tid. Mycket lång tid kräver många sprutningar med blomsprutan, och det tar sin tid innan träet har mörknat så pass att det verkligen står klart att det gått mycket lång tid.

I scenen vi deltar i pekar de två galleristerna på några fläckar på gallerifönstret, en fönsterputsare torkar av dom, sedan ser de upp mot himlen. Länge, mycket länge, under fullständig tystnad. Det sprider sig en underbar stämning i studion. Roy Andersson lyser, säger att det är lysande. Han ser verkligen glad och nöjd ut. Ingen stressar, alla jobbar på, snabbt och effektivt.

- Va fin ventilen blev, säger Roy Andersson. Det var värt besväret.

Efter två års filmande gjorde han ett ordentligt budgetöverdrag med ”Giliap”. Nu bestämmer han själv över både budget och produktion i egen ateljé, och det är ett mycket fint arbetsklimat.

Klockan är 23 och vi har gjort ett tjugotal omtagningar av scenen.

Vi ska göra vår sista promenad bakom kameran.

- Det syns inte ett skit, skrattar Roy Andersson. Det kommer att synas, sedan på filmen, säger fotografen. Vi litar på honom.

Efter ytterligare åtta tagningar av scenen sitter jag och vilar. Plötsligt hör jag honom ropa:

- Sista tagningen! Jag vaknar med ett ryck. Jag hade somnat.

Han håller upp ett pekfinger i luften för att poängtera en gång till, och ler mot mig.

- En till, säger han när han ser att jag har vaknat ordentligt och håller upp ett pekfinger igen.

- En till för mamma, det blir jättebra!

Klockan 24 tar någon i ensemblen ett gruppfoto och arbetet är avslutat.

- Vilken fin scen det blir! utbrister regissören. Roy Andersson är påtagligt nöjd med kvällens arbete. - Var bor du, ska vi köra dig hem?

Regissören hade rätt när han utbrast att vi inte ”syns inte ett skit!” Men det hörs när vi glider förbi som vitsminkade spöken, utbrända reflexer i konstgalleriets fönster. Roy Andersson har lagt in ljud som skulle kunna vara steg. Eller är det en duva som hoar i fjärran?

Tommy Åberg

Ur arkivet

view_module reorder

36. Ingrid

En vecka efter det som hänt var de hemma igen. Tre. Inte fyra. Tre kvinnor och en kista. Mia och Malin hade åkt med en gång, första bästa flyg ner ...

Av: Ingrid | Lund har allt utom vatten | 31 augusti, 2012

III De långa nätterna på de iskalla perrongerna

Det handlar om Korridorens stilla förändringar i ljushänseende från morgonstund med naket ljus till grumligt eftermiddagsbleke med försåtliga skuggor döljande dagens dels konkreta dels imaginära minnesspekulationer och rekapitulationer som efterföljs ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 27 juli, 2011

Pravdoliub Ivanovs

Den flygande mattan i konsten

Ture Sventon hade en och Aladdin. En flygande matta. Ett magiskt textilt föremål från Orienten som långt innan tanken på flygplan och luftballonger svävade över de stekheta öknarna och genom ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 04 augusti, 2015

Det är svårt att vara omtyckt av idioter

Albert Kahn Det är titeln på Daniel Lecomtes nyutkomna film om processen mot den franska satiriska veckotidningen, Charlie Hebdo. Jyllandsposten publicerade först de tolv kontroversiella Mohammedkarikatyrerna vilka ledde till terrorhandlingar mot ...

Av: Anne Edelstam | Gästkrönikör | 03 oktober, 2008

Pluras nästa hållplats: middagsbordet

Pluras liv är en ständig resa. Han har rest "tio susen mil" i "tåg och båt och bil". Hur mycket man än reser måste man stanna och äta. Plura stannade ...

Av: Johan Svensson | Musikens porträtt | 15 oktober, 2009

Sikta, skjut, poesi!

"krossa bokstävlarna mellan tänderna" skrev Gunnar Ekelöf i en dikt från 1932 och sammanfattade därmed mycket av vad den modernistiska poesin handlade om. Att krossa språket, formen och grammatiken och ...

Av: Mathias Jansson | Kulturreportage | 31 augusti, 2010

Konstnären Olle Bonniér minns Ulf Linde

I tisdags besökte jag konstnären Olle Bonniér vid hans ateljé på Glasbruksgatan i Stockholm. ”Maestro Olle” var en aning fundersam kring livets oväntade vägar i och med att konstkritikern Ulf ...

Av: Estoardo Barrios Carrillo | Konstens porträtt | 18 oktober, 2013

С Рождеством

Jultomten finns inte i Ryssland, men Santa Klaus, eller Nikolaj Ugodnik, som den helgonförklarade biskopen från 300-talet heter i den rysk-ortodoxa kyrkan, firas varje dag. Före eller efter jobb, under ...

Av: Stefan Gehander | Gästkrönikör | 08 december, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.