Rolf Christerson

Ur  Ögonblick i tiden  av Rolf Christerson

fem dikter av Rolf Christerson

Av: Rolf Christerson | 06 juni, 2016
Utopiska geografier

Vai via esibizionista recchione. Av Hebriana Alainentalo

Väninnor med makt

Väninnan hade fått BLICKEN i ögonen, det fyrkantiga magnesiumgrå ljuset som dolde allt utom vad hon inte ville erkänna.

Av: Gabriella Olsson | 30 maj, 2015
Gästkrönikör

Utan kortfilm stannar den svenska filmindustrin!

Filmform har under flera års tid lyft fram många av de unga filmskapare som finns i Sverige idag. Genom att ge plats, kunskap och möjlighet för aspiranter, men även i ...

Av: Amir Ghotaslou | 02 juni, 2009
Essäer om film

Bland gruvor och gangsters. Intervju med Shangjou Cai

Shangjou Cai vann i år Silverlejonet i Venedig med filmen ”People Mountain People Sea”, ett verk som visar hur livlig och mångsidig den kinesiska filmindustrin är. Denne regissör gästade i ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 22 december, 2011
Filmens porträtt

Vad vill nazisten berätta?



Linda BönströmJag undrar vad en nazist vill berätta för mig? Nationalsocialism attraherar dig, du klär dig i en politisk ideologi från trettiotalet, ett ideal från ett annat land. Nynazism, vad ska den ge dig undrar jag? Du som 2014 smyger ut om nätterna med sprayburkar i din hand och målar svastikor, klottrar så som ”Sieg Heil”, ”Heil Hitler” eller ”88”; du måste väl ändå mena något betydelsefullt när du inte istället sover i din säng, i din trygghet?

Jag tror, och rätta mot min förmodan om så, inte att du föddes i början av förra seklet och ändå verkar du söka en tid du antagligen aldrig levt konsekvensen av.

När lärde du dig att använda noaord, denna gamla folktro för att inte våga uttala namnet på något farligt? Kanske nöjde du dig med den enklare betydelsen, ett simpelt ”Heil Hitler”, eventuellt sa någon att det var heligt och ett skydd mot den förföljelse dina vänner och du säkert känner. För jag tror att du tänker så, att du är jagad för dina åsikter, - ja till och med för ditt innersta jag -, att du behandlas orätt av samhället. Ett samhälle som inte förstår bättre, ett folk som förråder sin ras och inte erkänner vad som måste göras.

Är du och de dina på väg upp nu? Mindre skygga för publiken? En del säger att du bytt bombarjackan till välsittande kostym men jag tror nog inte att du någonsin bytt om.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jag tror oavsett att du har lika svårt att förklara din kamp, vad du vill ha, vad du tror fanns. Och till viss del kan jag förstå varför.

Du fick antagligen läsa de där runtomkring tjugo sidorna om Andra världskriget under skolans historielektioner, kanske fick du ett studiebesök, kanske fick du hålla en tyst minut för förintelsens offer; något måste ha förargat dig. Du borde väl ändå ha haft frågor inom dig, frågor förlagda med tabu, jag vet inte om det fanns tid till samtal, jag vet inte om någon kunde lyssna till dina föreställningar. Men jag är säker på att du så småningom hittade andra som dig själv. Platser med rasande musik och väggar fyllda av fanor i svart-vit-rött. Där kunde du vara stolt och stark, övertygad och övertygande.

Där finns du kanske fortfarande, raljerande om hur bra allt kunnat bli i Sverige, ditt fosterland, om det bara fanns arier. Om det bara fanns en ledare.

Vi har här byggt ett samhälle som låter dig tycka vad du vill utan repressalier.

Tyvärr tycks vi också ha byggt ett samhälle som förenklar och förkortar historien och därmed låter dig göra detsamma. Så här står du nu, med armen i luften som en segerhälsning. En vördnad för vem har du, vilken seger tror du väntar?

Du tycker inte om att höra mig för jag borde ägna mig åt att avla ariska barn med min ljusa hud och blåa ögon och vara stolt över att tillhöra ett kollektiv som när som helst kan offras för den högre saken, - mitt liv och ditt liv tillhör nationen enligt dig. Men istället, när jag undrar över dig som kallar dig nazist, finner jag ignorans.

Du måste sakna intellekt och vett, du ägnar tiden åt att försöka täta till luckorna om och om igen i ditt skal av historielöshet. Du talar om en av världens mest komplicerade tid att vara människa. Men så många bitar saknas i ditt resonemang att när du inte får ihop det fyller du ut din okunskap med ord som ”judefitta” och ”kommunistsvin”. Du ger dig själv en anonym identitet och lägger ut adresser på Internet och uppmanar, våldta henne med en stor kniv; jag är kanske gammaldags men vet din mamma om att du tycker en del kvinnor förtjänar det, att det är deras skuld? Kan du förklara för dina barn varför andra barn riskerar sina liv varendaste gång de sätter sig i bilen för att deras föräldrar avslöjar enfaldens hos dig och de dina?

De män du ser som så storartade hade mycket makt under Tredje riket och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) tjänade många väl.

En tid.

Men alla förlorade mark så väl som ställning i samhället.

Den store ledaren Adolf Hitler, som du heilar, var själv först invandrare i Tyskland, han hade ett drogberoende och var en usel härförare. Hans paranoida personlighet kostade många av hans närmaste livet. Jag vet inte om du förstått det, att ingen människa i den nationalsocialistiska staten var säker. Alla människor ansågs som förbrukningsvara. Om det är det här du söker måste du också inse att kriget, att ideologin, gjorde inte undantag.

Du kunde lika gärna befinna dig i getton och koncentrationsläger, svälta, rånas, torteras eller vittra bort i lera eller snö på slagfält. Lika gärna, ditt födelsebevis och partimedlemskap till trots.

Vad är ditt meddelande?

Plats, pengar, privilegium? Leva i minnet av ett krig som ingen vann? Du förstår, det enda som fanns var att ha förlorat lite mindre. En del berättar att ljudet av en människokropp som krossas under en stridsvagn är så fasansfullt att det aldrig försvinner. I slutet av kriget skickade den store Führern ut pojkar som knappt nått puberteten till att försvara landet, sedan tog han sitt eget liv i sin bekvämliga bunker i Berlin. I världen hade fler än sextio miljoner människor dött.

Sanningen är nog att många människor gav dig alltför stor tilltro, varför skulle du inte vilja gott? Tankarna i ditt huvud förväntades att gå över, på bordet framför dig troddes all bildning och ansvarskänsla finnas att ta för sig av. Men något gick fel.

Vi ser det nu.

 

Linda Bönström

Ur arkivet

view_module reorder

Vid tidens skugga

Det står en spegel mellan oss. En glanslös och insmickrande yta som förbinder oss att sträcka ut handen för att beröra, att knyta näven hårt för att nå fram. Stolarna ...

Av: Freke Räihä | Gästkrönikör | 15 januari, 2012

Lyckans identitet

  Lycka är ett besvär. Det vet vi alla av den enkla anledningen att det är det som alla säger. Eller vad som sägs är egentligen att om du kämpar hårt ...

Av: Linda Bönström | Essäer | 02 mars, 2011

Alexandre-Gabriel Decamps ”Experterna” (1837).

Pierre Brassau och andra apkonster

Det var något speciellt med den franska avantgardisten Pierre Brassaus konst som lockade besökarna och kritikerna till utställningen på Gallerie Christinae i Göteborg i februari 1964. Konstnärens abstrakta och starka ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 17 september, 2016

Carl Kylberg - Den helige målaren.

Carl Kylberg (1878-1952) är liksom Aguéli och Hilma af Klint en särling i svenskt 1900-tal. I alla samhällen har funnits och finns en rädsla för konstnären liksom även för diktaren och ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 05 april, 2011

Lars Gustafsson Foto CC BY-SA 4.0

Lars Gustafssons 70-tal: fakta, fiktion och autofiktion

Lars Gustafsson är en av den svenska litteraturens mest mångfacetterade författare. I det avseendet kan han erinra om giganter som Strindberg och Goethe! Hans publikationslista omfattar som bekant inte bara ...

Av: Torsten Rönnerstrand | Litteraturens porträtt | 09 mars, 2016

Bruno K Öijer reciterar

När Bruno K Öijer träder fram på scenen på Södra teatern i Stockholm vet applåderna inga gränser. Och finns det ett tema för denna kväll så är det just att ...

Av: Tomas Nilsson | Litteraturens porträtt | 17 mars, 2009

Sir Terry Pratchett, september 2009. Foto: Wikipedia

Sir Terry Pratchett 1948 – 2015

Sedan science fiction- och fantasyförfattaren Terry (han var döpt till Terence David John) Pratchett adlats på nyåret 2009 ritade en heraldiker ett vackert vapen åt honom. Omgiven av ett par ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 17 mars, 2015

Orientalism och myt hos María Zambrano – om annan kunskap

TEMA ÖST-VÄST Maria Zambrano (1904–1991). Foto: Multiforo Den spanska filosofen María Zambrano – skriver Karolina Enquist Källgren – erbjuder ett alternativt tänkande, som strävar efter att lösa upp motsättningarna mellan Orient och ...

Av: Karolina Enquist Källgren | Porträtt om politik & samhälle | 11 maj, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.