Henri de Monfried

   Henri de Monfried Henri de Monfried - från pirat till poet Här uppstår poesin av sig självt, allt du behöver göra för att frammana den i konsten är att ge upp inför drömmarna. - ...

Av: Mohamed Omar | 11 januari, 2007
Essäer om litteratur & böcker

Liten mening om val

Jag skulle kunna skriva ett öppet brev förstås, hoppas att kanske under frukostens förströelser ser Du just min lilla mening. Eller den elektroniska vägen in i regeringskansliet är alltid tillgänglig, förstås, alltid tillgänglig ...

Av: Linda Bönström | 13 september, 2014
Gästkrönikör

Identiteten

Emnet for dette essayet er følgende tre spørsmål: 1. Hva er jeg? 2. Hvem er jeg? 3. Hva for relasjon er det mellom disse to spørsmål? I første og siste ...

Av: Thor Olav Olsen | 12 december, 2009
Agora - filosofiska essäer

Oavhängigt perfektionens hegemoni – Progglådan del 2

”Man ska vara försiktig med vad man önskar sig för plötsligt kanske man får det”, skriver Kulturens Peter Sjöblom i sin recension av ”Progglådan”; 38 timmar med svensk progg, fördelade ...

Av: Peter Sjöblom | 21 Maj, 2013
Essäer om musik

Könsbestämda ord



LuxuriaHärmed anmäler jag påbudet att ordet kvinniska skall ersätta ordet människa. Möjligen är ordet kvinniska inte direkt könsneutralt, men det kommer att mildra den tyranni med vilken millionårigt manligt språkbruk höll fast oss kvinnor vid spisen, symaskinen och dammsugaren.

I Damernas värld, noterade jag ordet ”fartyg”. I damernas värld!!! Har man hört? Jag vill på inget vis mästra, tillrättalägga och leka besserwisser, men det som är för mycket, det är bara för mycket. Sluta att alliera er med orden ”fartyg” och ”farkost” och dylikt, det är ord som varje sann feminist vill avhänga från granen. Tills de dör. Och efter det bör de förbjudas. De bör radas bland andra FARväl-ord. Fattar ni inte, för FARao, att de utgör en FARlig FARsot för fredlig samlevnad mellan feminister och de aggressiva andra. De står för undertryckandet av den andra, eller snarare första halvan av jordbefolkningen. Kan vi komma överens om det? Det finns så många positiva ord. Vad är det för fel att använda exempelvis ord som MORalangrepp, MORdiskhet eller MORtificera, vilket är ett förfinat, det vill säga feminiserat sätt att säga att döda. Leve feminism, död åt manschauvinister. Hej ni, ni med manligt snille och manlig smak, när äntligen kommer ni att ge ut Svenska Akademiens Ordlista över svenska språket i könskvoterad upplaga?

Att förbjuda och påbjuda är det enda rätta, när inget annat hjälper. Radiorösten Täppas Fågelberg exploderade en gång när en invandrare ringde till honom i ett radioliveprogram och ville synliggöra för honom att Anna Lindh var blind. ”Använd inte ett handikapp i nedsättande syfte”, ryade Fågel Täppasbärg.

”Hon kan inte se vad hon…”, försökte den skrämde invandraren.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

”Jag sa ju till dig att du inte skall använda dig av handikapp i nedsättande syfte”, röt Berget och hotade med att koppla bort den stammande stackaren.

Även ordet ”trivial” borde förbjudas eftersom även det är sexistiskt. Och knappast könsneutralt som manschauvinistiska svin gärna skulle stödja med belägg om de tyckte att deras av Gud stötta påstående behövde beläggas. Ordet ”trivial” betyder i dag ”alldaglig”, ”platt”, ”utnött”, något som har sitt ursprung i följande verklighetsbakgrund: Ordet ”trivial” har gamla latinska anor och syftar på de korsningar av tre (tri) vägar (via) som i gamla tider ledde från en gemensam brunn till tre olika platser. Där i trekorset stannade de magra, hårt arbetande kvinnorna, med sina tunga vattenbehållare och bytte recept på goda soppor och grytor och sju sorters kakor med varandra, under en kort stund innan de gav sig vidare mot sina av törst och hunger skrikande barn och sina feta, aldrig nöjda, navelskådande män. Och den moderna svenskan men även andra manschauvinistiska språk för den delen, nedklassar kvinnornas professionella och hårt prövade tankeutbyte till något som är ”alldaglig”, ”platt” och ”utnött”.

Det är som man önskar att mannens tunga stelnar.

En kameleonthona kan sträcka ut sitt viktigaste organ, tungan, så att den blir två gånger så lång som dess egen kroppslängd. Tänk dig en man med samma flexibilitet i sitt viktigaste organ.

 

Vladimir Oravsky

Ur arkivet

view_module reorder
Monets hus i Giverny,  exteriört Foto Johan Werkmäster

I Monets fotspår genom Normandie

Ett nytt konstreportage av Johan Werkmäster den här gången på spaning efter Claude Monet

Av: Johan Werkmäster | Essäer om konst | 12 december, 2017

”The Lovers” (2001) North Tyneside UK. av Sneha Solank

Svartsjuka, otrohet och brustna hjärtan i konsten

De står nära varandra, sammankopplade som en enhet, omgivna av ett rött varmt sken. Mellan de två älskande växlas romantiska strofer av poesi. Men kärleken är bedräglig, ett virus smittar ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 30 juni, 2015

Utan vatten inget liv

  Ett isande rop drar fram över jorden... Utan vatten inget liv... I vinden hörs språken en blandning av orden.Naken och hungrig, törstig och sjuk. Varje dag knackar de på min inre dörr... Barn med ...

Av: Ragnwei Axellie | Gästkrönikör | 15 april, 2013

Minnen med själen som bild – tribut till Kjell Espmark

Utan siktdjup ingen dikt.Ingen sikt utan dikt. Eftersom detta ska formas till en minnes-essä/resa över en högst levande författare så styr jag först mot det Ithaka som var innan jag lämnade ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 17 augusti, 2014

Minnesmärke över Memphis Minnie i Walls, Mississippi. Foto: Thomas R Machnitzki/Wikimedia Commons.

Memphis Minnie – Elgitarrkung och bluesinnovatör

Sara Forslund porträtterar Memphis Minnie.

Av: Sara Forslund | Musikens porträtt | 29 augusti, 2016

Lagerarbetare med sax och vassa ord

Min frisör Lennart och jag har ett ständigt pågående tugg. Och det har blivit ett behov att lite då och då klippa till med hårdvinklade ord och skruvat prat. Den ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 08 april, 2013

Att se längre än näsan räcker

 Nei, tacka wil iag wår högtoplysta tid wi lefwa uti,wi weta intet mera af några omöjeligheter ..(Johan Krook 1741) När Emanuel Swedenborg kring år 1716 berättade att han skissat på ett ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 01 juni, 2012

Var är glädjen?

"Språk är min glädje”, säger Eva B Magnusson, Lindesberg, vars lyrik de senaste åren väckt allt större uppmärksamhet och renderat henne en rad litterära priser. Häromåret fick hon Stig Carlsson-priset ...

Av: Björn Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 26 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.