Alphonse Daudet på den västra sidan om södra Rhônedalen

Många av Alphonse Daudets böcker är numera ganska bortglömda utanför Frankrikes gränser. I Sverige är det väl i stort sett bara Brev från min kvarn och möjligen Tartarin från Tarascon ...

Av: Johan Werkmäster | 26 augusti, 2010
Kulturreportage

Carl Milles skulptur

Biblicism i modern film

Människans sägner är så mycket mer än bara ursprungsberättelser och övernaturliga förklaringar på världsfenomen; de erbjuder visdom, moraliska budskap och levnadsregler för dem som söker, skriver Noak Gröning som i ...

Av: Noak Gröning | 12 juni, 2015
Essäer om film

Dikten kan alltid uppväga vad andra kallar slumpen. Om Stéphane Mallarmé och Giuseppe…

 ”… […] och Ungarettimed livets kritor på dödens tavla.Dikten som är fullkomligt möjlig.”/ T. Tranströmer Efter tid av vakna drömmar som är den sovandes verklighet har jag glömt berättelserna men anar att ...

Av: Göran af Gröning | 19 december, 2013
Litteraturens porträtt

Cecilia Davidsson om Cecilia Davidsson

Cecilia Davidsson om Cecilia Davidsson Jag har alltså publicerat tre novellsamlingar, men när ska jag skriva min första roman? Hallå där, jag har faktiskt skrivit en! "Sjunken hjärna", som kom för ett ...

Av: Cecilia Davidsson | 07 december, 2006
Litteraturens porträtt

Djurskyddsinspektören



Vladimir OravskyJag har en moderlig väninna som är omöjlig att ta en promenad med eftersom hon oavbrutet plockar daggmask för att rädda dem från vad hon tror är en säker död, samtidigt som hon själv så gott som alltid riskerar att bli överkörd av en stadsbuss.

I jämförelse med henne var även Francisco från Assisi en djurplågare. En gång, på väg hem från sin dagliga rädda daggmask-mission mötte hon en man i sällskap med en tik och mannen band fast tiken vid en busshållsplatsstolpe och sade ”vänta här Destiny, hussen kommer om fem minuter”. Min väninna tittade på sin klocka och sade till hunden ”stackars Destiny som måste vara här helt själv medan husse är borta. Vill du att jag håller dig sällskap?”

Detta utspelade sig för sju år sedan. Sedan dess bor Destiny med min väninna. Hussen kom nämligen aldrig tillbaka och det visade sig att Destiny led av inte så sällan återkommande epilepsianfall.

En av min väninnas mera medkännande grannar tyckte att det minsta hon kunde göra var att ringa till en djurskyddsinspektör och bekanta honom om Destiny och hennes matte. Djurskyddsombudsmannen kom, knackade på dörren hos min väninna, besiktigade hunden och sade precis det som han kom fram till, nämligen att hunden måste avlivas. I samma stund avled väninnan. Eller nästan.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När hon så småningom återfått sitt medvetande, sa hon till denne, i hennes ögon hjärtlösa djurskyddsombudsman, att i så fall borde även alla epileptiska människor avlivas. Och så svimmade hon på nytt. Hunden började skälla som om djurskyddsombudsmannen åt upp hennes medicin. Samma granne som ringde efter djurskyddsinspektören kikade ut från sin HSB-koja och började ropa på hjälp, eftersom hon trodde att hunden höll på att attackera djurskyddsinspektören. Så inspektören ville hyscha hunden men eftersom den inte förstod det språket, fick den finna sig i att bli tystad medelst en spark i baken. Skrämd av sitt eget handlande, sprang så djurskyddsinspektören iväg. Min väninna vaknade av att Destiny slickade liv i henne. Hon tog några migräntabletter och sedan var hon på väg att ge hunden hennes medicin. Men Destiny ville inte svälja den trots att hon rent instinktivt tyckte om den tidigare. Det visade sig, att hon blev helt av med sina epileptiska anfall. Det som all mångårig medicinering inte klarade av att bota, det avlägsnades med en ordentlig spark där bak. Men så var det också så att den utdelades av en riktig djurskyddsexpert.

Turliges allt slutade väl. Med undantag för djurskyddsombudsmannen dock. Han blev övertalig och fick sparken. Efter en längre tid av overksamhet tvingades han att skola om sig. I dag arbetar han som vaktmästare och han har en hel del att stå i: Destiny har nämligen inte glömt bort sparken där bak och skiter på sig varje gång vaktmästaren passerar förbi med sin hink och mopp.

Vladimir Oravsky      

Ur arkivet

view_module reorder
Philip K Dick

De androida drömmarna av Philip K. Dick

Året är 2021 och invånarna på jorden lever i svallvågorna efter det tredje världskriget. Som en följd av kriget och människans industriella utveckling i allmänhet har jorden gjorts mer eller ...

Av: Marcus Myrbäck | Essäer om litteratur & böcker | 24 november, 2017

Veckan från hyllan. Vecka 5, 2012

Nej, det ska inte handla om sossarnas partiledarval. Det händer annat viktigt i världen. Faktiskt viktigare. I fredags var det Förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz av sovjetiska ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 28 januari, 2012

Tabubelagda ämnen utgångspunkt för Caramel

Libanesiska Nadine Labaki kom till Sverige och Stockholm filmfestival för att visa sin debutfilm Caramel. Och hon åkte hem med FIPRESCI-juryns utmärkelse för Bästa Film. Jag fick tillfälle att prata ...

Av: Jessica Drambo | Filmens porträtt | 06 mars, 2008

Festivalsommaren 2009, del 4; Skägg, monotoni och klassiker

"I was crawling through a festival way out west" Orden är Joe Strummers och är bland de sista han sjöng. En fantastisk låt, men ingen framtidsspådom. Vill du se folk som ...

Av: Rasmus Thedin | Kulturreportage | 24 augusti, 2009

Vårens trender i barnboksutgivningen

Vackra barnböcker med retrokänsla: vardagsdramatik för de yngre, övernaturliga överraskningar för de äldre. Vackra barnböcker förgyller vår och sommarläsningen och visst var allt bättre förr? Hm, nej, inte bättre, möjligen annorlunda ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 15 Maj, 2013

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | Utopiska geografier | 19 december, 2011

Aurélien Lugné-Poe Deus ex machina på Le Théâtre de l’Œuvre

En stark och uppmärksammad teaterupplevelse i Paris nyligen var framförandet av Ingmar Bergmans film ”Höstsonaten” från 1978 på  Théâtre de l’Œuvre, grundad 1893 av den unge skådespelaren Aurélien Lugné-Poe. En ...

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 09 april, 2014

Vem ska man tro på – val 2014

Snart är det val igen och våra etablerade partiledare syns precis överallt. Det är löften och hot, tjuvnyp och flirt. Alla är både med och mot varandra i en salig ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 september, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.