Den bortglömde Strindberg

I våra dagar är poeten August Strindberg helt bortglömd. En orsak kan vara att hans genomslagskraft som romanförfattare och dramatiker har fått överskugga lyriken. En annan orsak kan vara att ...

Av: Bo Gustavsson | 09 september, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Tanke Ord av Benny Holmberg

Två nya dikter av Benny Holmberg

Av: Benny Holmberg | 11 februari, 2017
Utopiska geografier

Cirklar

Strindberg föreställde sig samhället bestående av cirklar; inom varje cirkel ett sällskap, och människorna i en cirkel begrep sig föga på människorna i en annan. Ofta är det en märklig ...

Av: Gunnar Lundin | 24 november, 2013
Agora - filosofiska essäer

Brott och straff 4 Jordabalkens potens - köpekontraktets konsistens

När fast egendom står på spel blir arma människor som förbytta och antar paragrafiska skepnader. I egendomens förbannelse blir lagarna till magiska redskap, hävstänger för trollkonster och förklädnader och möjliga ...

Av: Benny Holmberg, | 17 november, 2009
Essäer om konst

Djurskyddsinspektören



Vladimir OravskyJag har en moderlig väninna som är omöjlig att ta en promenad med eftersom hon oavbrutet plockar daggmask för att rädda dem från vad hon tror är en säker död, samtidigt som hon själv så gott som alltid riskerar att bli överkörd av en stadsbuss.

I jämförelse med henne var även Francisco från Assisi en djurplågare. En gång, på väg hem från sin dagliga rädda daggmask-mission mötte hon en man i sällskap med en tik och mannen band fast tiken vid en busshållsplatsstolpe och sade ”vänta här Destiny, hussen kommer om fem minuter”. Min väninna tittade på sin klocka och sade till hunden ”stackars Destiny som måste vara här helt själv medan husse är borta. Vill du att jag håller dig sällskap?”

Detta utspelade sig för sju år sedan. Sedan dess bor Destiny med min väninna. Hussen kom nämligen aldrig tillbaka och det visade sig att Destiny led av inte så sällan återkommande epilepsianfall.

En av min väninnas mera medkännande grannar tyckte att det minsta hon kunde göra var att ringa till en djurskyddsinspektör och bekanta honom om Destiny och hennes matte. Djurskyddsombudsmannen kom, knackade på dörren hos min väninna, besiktigade hunden och sade precis det som han kom fram till, nämligen att hunden måste avlivas. I samma stund avled väninnan. Eller nästan.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När hon så småningom återfått sitt medvetande, sa hon till denne, i hennes ögon hjärtlösa djurskyddsombudsman, att i så fall borde även alla epileptiska människor avlivas. Och så svimmade hon på nytt. Hunden började skälla som om djurskyddsombudsmannen åt upp hennes medicin. Samma granne som ringde efter djurskyddsinspektören kikade ut från sin HSB-koja och började ropa på hjälp, eftersom hon trodde att hunden höll på att attackera djurskyddsinspektören. Så inspektören ville hyscha hunden men eftersom den inte förstod det språket, fick den finna sig i att bli tystad medelst en spark i baken. Skrämd av sitt eget handlande, sprang så djurskyddsinspektören iväg. Min väninna vaknade av att Destiny slickade liv i henne. Hon tog några migräntabletter och sedan var hon på väg att ge hunden hennes medicin. Men Destiny ville inte svälja den trots att hon rent instinktivt tyckte om den tidigare. Det visade sig, att hon blev helt av med sina epileptiska anfall. Det som all mångårig medicinering inte klarade av att bota, det avlägsnades med en ordentlig spark där bak. Men så var det också så att den utdelades av en riktig djurskyddsexpert.

Turliges allt slutade väl. Med undantag för djurskyddsombudsmannen dock. Han blev övertalig och fick sparken. Efter en längre tid av overksamhet tvingades han att skola om sig. I dag arbetar han som vaktmästare och han har en hel del att stå i: Destiny har nämligen inte glömt bort sparken där bak och skiter på sig varje gång vaktmästaren passerar förbi med sin hink och mopp.

Vladimir Oravsky      

Ur arkivet

view_module reorder

Enbusken och apelsinträdet – en omläsning av Vilhelm Mobergs “din stund på jorden”

Under fyra månader på sensommaren och framåt hösten i sitt sextiofjärde år gör svensk-amerikanen Albert Carlson upp bokslutet över sitt liv. Han utvandrade från Småland 1920 (redan året därpå blev ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 17 augusti, 2012

Lillian Ross

Lillian Ross 1918-2017

”Tell you what, Huston said, in his amazed tone. I´m going to show you how we make a picture! And then come out to Hollywood and you can see everything ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 26 september, 2017

Det urolige sinn. Del I

Innledning Artikkelen miner om tre ulike oppfattelser om menneskesinnet, der den enkelte oppfattelse utgjør et element i en mer omfattende teori om hvilke ting som fins i universet. Det gis, etter ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 03 december, 2012

Kvinna, 1969. Foto: Anne Edelstam

Det sprakar av färger på Waldemarsudde

Vardagslivets poesi kallas utställningen (t.o.m 4 juni 2017) med verk av den spanske surrealisten Joan Miró - en av 1900-talets mest uppmärksammade konstnärer. Besökaren möter skulpturer, tavlor och affischer med ...

Av: Anne Edelstam | Kulturreportage | 03 mars, 2017

Abdel-Qader Yassine

”Vi vill inte ha er här...!!”

”Vart är du på väg?” frågar han mig och kommer helt nära. Baksmällan kommer tidigare än väntat.

Av: Abdel-Qader Yassine | Gästkrönikör | 06 december, 2017

BRYT

En person jag känner har varit utbränd och sjukskriven i många år. Nu har regeringen ändrat reglerna för fas 3, vilket drabbar henne. Efter att ha gått på vad hon ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 16 juni, 2011

Bild av Anikó Bodoni Lind

Den fria rörligheten

Under Naturmorgons tidiga timmar i P 1 kunde man häromdagen lyssna till den önskade fria rörligheten. Det handlade då om djur det vill säga. vargar. En specialist önskade sig en ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 02 april, 2016

Årskrönika av Crister Enander

Det blir bara ytligare. Det blir mindre betydande. Halten sjunker i snabb takt och det som kan kallas för bestående förvandlas alltmer till något mossigt och absurt antikvariskt. Men var ...

Av: Crister Enander | Crister Enander | 24 december, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.