Bildåtervinnaren

Joachim Schmid har gjort konst av bortkastade bilder, reklam och vykort från världens alla hörn. Just nu pågår utställningen Photoworks 1982–2007 på Bildmuseet i Umeå. En utställning som vill väcka ...

Av: Marcus Sponthon | 10 mars, 2008
Allmänna reportage

Helen Schjerfbeck – Självporträttens mästarinna

Självporträtt har förekommit sedan antiken, men det var i samband med renässansen som de kom att utgöra en självständig genre. Självporträttet är en dialog mellan konstnären och den egna spegelbilden ...

Av: Lena Månsson | 18 mars, 2012
Konstens porträtt

Porträtt av fyra kraftfulla samekvinnor

En gemensam nämnare för de fyra samekvinnor som jag avbildar är att de är speciellt aktiva i samiska frågor eller har på annat sätt förtjänat att bli omnämnda. De varseblir ...

Av: Nina Michael | 24 oktober, 2013
Essäer om samhället

Foto Hugo Kuhlin

Paris (Strupen) av Hugo Kuhlin

Denna reseskildring skrevs av mig efter att jag och en vän hade besökt Paris tillsammans. Den skrevs för att jag kände för det och för att roa mig och min ...

Av: Hugo Kuhlin | 22 april, 2017
Utopiska geografier

Djurskyddsinspektören



Vladimir OravskyJag har en moderlig väninna som är omöjlig att ta en promenad med eftersom hon oavbrutet plockar daggmask för att rädda dem från vad hon tror är en säker död, samtidigt som hon själv så gott som alltid riskerar att bli överkörd av en stadsbuss.

I jämförelse med henne var även Francisco från Assisi en djurplågare. En gång, på väg hem från sin dagliga rädda daggmask-mission mötte hon en man i sällskap med en tik och mannen band fast tiken vid en busshållsplatsstolpe och sade ”vänta här Destiny, hussen kommer om fem minuter”. Min väninna tittade på sin klocka och sade till hunden ”stackars Destiny som måste vara här helt själv medan husse är borta. Vill du att jag håller dig sällskap?”

Detta utspelade sig för sju år sedan. Sedan dess bor Destiny med min väninna. Hussen kom nämligen aldrig tillbaka och det visade sig att Destiny led av inte så sällan återkommande epilepsianfall.

En av min väninnas mera medkännande grannar tyckte att det minsta hon kunde göra var att ringa till en djurskyddsinspektör och bekanta honom om Destiny och hennes matte. Djurskyddsombudsmannen kom, knackade på dörren hos min väninna, besiktigade hunden och sade precis det som han kom fram till, nämligen att hunden måste avlivas. I samma stund avled väninnan. Eller nästan.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När hon så småningom återfått sitt medvetande, sa hon till denne, i hennes ögon hjärtlösa djurskyddsombudsman, att i så fall borde även alla epileptiska människor avlivas. Och så svimmade hon på nytt. Hunden började skälla som om djurskyddsombudsmannen åt upp hennes medicin. Samma granne som ringde efter djurskyddsinspektören kikade ut från sin HSB-koja och började ropa på hjälp, eftersom hon trodde att hunden höll på att attackera djurskyddsinspektören. Så inspektören ville hyscha hunden men eftersom den inte förstod det språket, fick den finna sig i att bli tystad medelst en spark i baken. Skrämd av sitt eget handlande, sprang så djurskyddsinspektören iväg. Min väninna vaknade av att Destiny slickade liv i henne. Hon tog några migräntabletter och sedan var hon på väg att ge hunden hennes medicin. Men Destiny ville inte svälja den trots att hon rent instinktivt tyckte om den tidigare. Det visade sig, att hon blev helt av med sina epileptiska anfall. Det som all mångårig medicinering inte klarade av att bota, det avlägsnades med en ordentlig spark där bak. Men så var det också så att den utdelades av en riktig djurskyddsexpert.

Turliges allt slutade väl. Med undantag för djurskyddsombudsmannen dock. Han blev övertalig och fick sparken. Efter en längre tid av overksamhet tvingades han att skola om sig. I dag arbetar han som vaktmästare och han har en hel del att stå i: Destiny har nämligen inte glömt bort sparken där bak och skiter på sig varje gång vaktmästaren passerar förbi med sin hink och mopp.

Vladimir Oravsky      

Ur arkivet

view_module reorder

Skylden

 Innledning Nåtiden kretser om å være i bevegelse, det vil si at å flyte omkring er hva det hele er om. Karl Marx, som slettes ikke var en dumskalle, traff målet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 15 december, 2014

Gilsemans, 1642. Bildkälla: Wikimedia

Aotearoas kultur och litteratur

Maoriernas historia påbörjas på Aotearoa, någon gång för mer än 1000 år sedan. Dessförinnan fanns emellertid invånare av annat ursprung redan på plats sedan kanske ett par hundra år; en ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 07 juni, 2015

Vladimir Oravsky

Man skall glädjas åt det lilla

Vem hittade på talesättet "Man skall glädjas åt det lilla"? Troligen samma multimiljonär som själv badade i glädje, och hade hur mycket råd som helst att sprida även den numera ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 05 oktober, 2016

Carl Abrahamsson och verklighetens absurda teater

Såsom en vulkan är Carl Abrahamssons hjärna, full av brinnande ädelstenar. Alla dessa idéer och projekt gör honom till en mångsysslande artist. Men Carl är också en mycket kontroversiell person ...

Av: Guido Zeccola | Övriga porträtt | 16 september, 2010

Om Röda korsets arbetsförhållanden och språkförbistringen i Första världskrigets Ryssland

Kärt barn har många namn. Sankt Petersburg, Petrograd, Leningrad, och nu Sankt Petersburg igen… St. Petersburg är en vacker stad med breda gator, öppna platser. I skymningsljuset mot broarnas blånande ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 29 juli, 2014

Penna och knytnäven. Om Amelie Posse

Det är en tvättäkta idyll, inte olikt ett litet hörn av Paradiset som dalat ner här på jorden. Det går inte att beskriva hennes uppväxt med bättre ord. De bor ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 16 december, 2012

Vladimir Oravsky av Elena Piligrim 2015

Fnitter på fullt allvar

En för den breda publiken inte helt okänd kvinnlig svensk litteraturforskare och författare överlade tillsammans med mig frågan huruvida det finns ett kvinnligt och ett manligt språk. Jag dristade mig ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 17 februari, 2015

Skattebefria kulturen

Jag röstar för att den svenska kulturen skattebefrias. Författare, skådespelare och musiker borde inte betala någon skatt alls på inkomst. Tänk dig själv. Vi har oregelbundna arbetstider in absurdum, våra ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 02 januari, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.