”Jag hoppas du ligger vaken som jag” Om Karin Boyes brev

Pia-Kristina Garde har varit på detektivjakt efter brev och information om den mytomspunna Karin Boye i många många år. 2011 gav hon ut en bok, Karin Boye och människorna omkring ...

Av: Mats Myrstener | 13 september, 2013
Essäer om litteratur & böcker

2. Smula icke mitt hjärta

Katten som kom aldrig till mig. Bild: Guido ZeccolaHär excerpt käx: Vi är ej likadana, hurpass vi ens förstår varann, aldrig förstör varandra, jag betvivlar dock att någon annan kan ...

Av: Stefan Hammarén | 25 augusti, 2008
Stefan Hammarén

"Ju mer vi är tillsammans..." Individualisternas kollektiva härdsmälta

Det är inte längre en tvistefråga utan det är fint att vara individualist. Vi har fattat "ensam är stark"-grejen, vi ser värdet i åsikt som värdet i oss själva, man ...

Av: Linda Bönström | 18 juni, 2011
Essäer om samhället

En moralisk historia

Mandy Rice-Davies har avlidit sjuttio år gammal efter att länge ha kämpat mot cancern, meddelar BBC. Om omständigheterna hade varit annorlunda, påstår någon som kände henne, hade hon kunnat bli ...

Av: Ivo Holmqvist | 29 december, 2014
Övriga porträtt

Vilka är det som är “för många”?



Papillon: en charmig invandrare!Det är svinkallt. Biblioteket är stängt. Jag och en tjej till står utanför och huttrar. Jag har tajmat tiden fel, det är så kallt att jag måste ha gått jättesnabbt. Annars hade jag inte kommit hit för tidigt.

Den andra tjejen har väntat betydligt längre. Hon är paff att biblioteket är stängt och hon fryser. Jag hittar en byggnad i närheten som är öppen och vi ställer oss i vestibulen och värmer oss och pratar.

“Varifrån kommer jag?”

Den andra tjejen vill att jag ska gissa varifrån hon kommer. Det är ett känsligt ämne. Man kan så lätt gissa fel. (och jag vet att författaren Lena Sundström hatar att folk gissar att hon är från Thailand - hon är ju adopterad och svensk!)

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Någonstans i Asien? helgarderar jag. (Jag har alltså nu uteslutit adoption i Sverige).

-Ha! Rätt! Jag är från Beijing ! Vad duktig du är!

Hon är från Peking alltså. Kinas huvudstad. Det är ju i Asien.

Gud vad jag är bra på geografi! 

Vi pratar på om böcker och vad vi ska göra på biblioteket. Kommer vidare till intressen. Hon berättar om sin SFI kurs och säger några meningar på svenska och jag berömmer henne jättemycket. Hon får slut på sin svenska och växlar tillbaka till engelska.

Sedan kommer den oväntade bomben:

-You Swedish people are sooo relaxed!

Eh, svenskar? Relaxade, alltså avslappnade? 

Det är inte precis den första fördomen man brukar få höra om svenskar.  Är det inte ”latinos” som ska vara “relaxade” när vi ändå är inne på fördomar?

Men innan jag hinner säga ett ljud fortsätter Miss Beijing:

- In Beijing library open. Library open twentyfour-seven!

“Twentyfour-seven” service

”Twentyfour- seven” - det är generösa öppettider! Alltså tjugofyra timmar om dygnet sju dagar i veckan.

Jag undrar om detta även gäller universitetsbiblioteket.

-Nej, universitetsbiblioteket stänger elva på kvällen alla dagar utom söndagar då det stänger redan fem. Men kom igen, fem, ni har ju ingenting som är öppet på söndagar! menar hon.

-You have such a relaxed attitude in Sweden! You don’t work!

Japp. Då har vi fastslagit att kineser är flitigare än svenskar. Ungefär lika omstörtande som att säga att kineser är bättre på bordtennis (sedan J.O. Waldner gått i pension).

Men nu öppnar biblioteket och vi rusar båda in för att maximera vår arbetsinsats. Det förpepprade biblioteket stänger ju redan klockan två och är stängt hela dagen i morgon, HUR ska vi hinna allt det vi måste hinna med?

Om jag hade bott i Kina …

Om jag hade bott i Kina hade jag inte haft det problemet. Då hade jag kunnat sitta här till klockan elva på kvällen, eller twentyfour-seven, beroende på vilket bibliotek jag valt. (Jag hade i och för sig blivit tvungen att lära mig kinesiska för att ha någon glädje av allt som Beijing-biblioteket erbjuder - men en sak i taget. Jag hade i alla fall sluppit frysa.)

Med jämna mellanrum dryftas frågan att det finns för många invandrare i Sverige. Men det råder skilda meningar om vilka är för många och vilka som ska ut.

Hur många generationer måste man vandra?

Jag funderar tillbaka på min underbara helg på bokmässan. Fick en ny kompis på tåget som älskar samma typ av böcker och som är glutenallergiker. Hennes pappa är från Chile, så jag antar att hon räknas som invandrare, statistiskt sett.

Man kan också vara född i Sverige och räknas som “andra eller tredje generationens invandrare” - konstiga uttryck som får mig att fundera på hur många generationer man egentligen måste “vandra” för att få höra hemma.

Folk måste inte komma från demokratier

Många tror att folk måste komma från demokratier för att uppskatta en demokrati - och lätt ”anpassa” sig till det svenska systemet. Men de som kommer från icke-demokratier uppskattar ofta den svenska demokratin ännu mer. 

De flesta jag träffade och blev bekant med under den underbara mässhelgen var faktiskt inte svenskar. Kom jag precis på.

Alla servicemänniskor man kom i kontakt med. Som hjälpte till med precis allt möjligt.

Alla gulliga mässvärdar som hjälpte till - de flesta jag såg på mässhotellet, både mässvärdar och fast personal verkade vara invandrare.

Folk som fixade maten. Folk som fixade städningen. Folk som fixade så att man inte gick vilse.

Till och med taxichauffören, som var så supergullig och hjälpsam (och inte klagade på hur mycket min väska vägde, han tyckte bara att min bokmani var charmig).

Ja, hade det inte funnits invandrare hade jag inte ens kommit FRÅN mässan! Jag hade inte ens fått tag på en taxi som velat köra mig.

Hade det inte funnits invandrare hade jag förresten inte heller varit här.

Kom hit! Ni behövs!

 Under B-kursen i samhällskunskap skulle vi läsa om Sveriges uppgång inom industri och ekonomi. Jag lyckades pricka in alla årtal rätt INNAN föreläsningen. Läraren blev förtvivlad och undrade om han redan hållit föreläsningen - jag kunde ju uppenbarligen allting redan.

 Hela klassen bedyrade att de inte visste ett dyft och att de inte hört föreläsningen förut.

 -Inte jag heller, sa jag. Men förra veckan läste vi om invandring. Och jag tänkte att kurvorna när invandringen gick upp måste överensstämma med när det gick bra för Sveriges industri och ekonomi.

Det stämde.

Budskapet var “kom hit - ni behövs!”

 En himla massa invandrare kom och tog alla jobb som fanns att få (och en hel del jobb som svenskar själva inte ville ha) och knegade på så att det svenska undret blev ett under.

 Det kom jättemånga.

Men jättemånga är inte för många. Det är som i en myrstack där alla knegar på.

 Kineser efterlyses!

Förresten, nästa gång kan det väl komma en stor invandringsvåg från Kina? De har ju så orättvist många kineser i Kina redan, och vi har knappt några alls! Och jag vill att biblioteket ska ha öppet längre. Precis som i Kina!

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

Räkans fenomenologi

Vad är poesi? Är det att med björnkoll på versmått och rim svaja sig fram genom grekiska myter? Är det att tala med stora bokstäver om livet och döden och ...

Av: Jesper Nordström | Övriga porträtt | 28 januari, 2016

Om L.S. Lowry, industriella landskap och arbete i konsten

”I always deal with poverty. Always with gloom.” – L. S. Lowry (1887-1976) Orden möter en på en av informationsväggarna inne på Tate Britain, som nu har en retrospektiv utställning av L.S ...

Av: Den arge konstvetaren | Essäer om konst | 19 juli, 2013

Bandyspel med början i Habo - en personlig bandyhistoria

 Habo och bandy  En ung man som under tonårstid växte upp i Habo under femtiotalet kunde inte undvika att delta i ett fostrande bandyspel. Att leka med ”det röda nystanet” var ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer | 12 augusti, 2014

Å ha et globalt liv å leve, Del II

Innledning I Del II fortsetter jeg diskursen med å trekke opp skillet mellom materiell kultur og immateriell kultur. Rent tentativt skal det sies så mye at det immaterielle er om hva ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 19 oktober, 2013

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn

Det är som om öarna åter stiger upp för min syn   Klipporna på Färöarna är otaligt många och fantastiskt vackra. Har rest på många sätt, och i många länder, men särskilt starkt ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 09 februari, 2007

Sofia Karlsson: slutprojekt 5

   

Av: Sofia Karlsson | Kulturen strippar | 30 juni, 2012

Antologisk ångpremiär

En litterär händelse som kanske inte är jättestor, men som absolut bör uppmärksammas, är att den första steampunkantologin har kommit ut på svenska. Bakom antologin ”I varje ångetag” (Förlag Andra ...

Av: Bertil Falk | Kulturreportage | 08 maj, 2014

Fødsel og død, livsmening og livstid

Forord Vårt liv i verden begynner med fødselen og ender med døden. Således er hvert enkelt liv tilmålt, skjønt ingen av oss kjenner dagen og timen for vår utgang. I videre ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.