Det Finlandssvenska dilemmat

I relationen mellan Finland och Sverige har en uttunning skett till följd av skeenden som idag är både okända och förnekade av båda parter. I medvetande dröjer en känsla av ...

Av: Oliver Parland | 24 september, 2013
Kulturreportage

Sofi Lerström Foto Sören Vilks

Björn Gustavsson intervjuar Sofi Lerström

Drottningholmsteatern upplevde under Gustav III:s regering sin verkliga storhetstid. När Gustav III år 1777 fått överta slottet efter sin mor såg han till att det spelades massor av teater och ...

Av: Tidningen Kulturen | 03 september, 2016
Musikens porträtt

Aborter, omskärelse och ett undersexualiserat samhälle

Jag är ingen abortmotståndare, men jag är inte heller en entusiastisk förespråkare av aborter. Ju färre, desto bättre. Nu haglar det larmrapporter om att vi svenskar ligger i topp i den ...

Av: Stefan Whilde | 27 juli, 2013
Stefan Whilde

Om Georges Bataille

     ”Vattnet i urskogen är lyckligt; vi kan vara onda och plågadeHeteronymen Nils Runeberg, ur Det hemliga vattnet. Georges Bataille (1897-1962) - pseudonymer: Lord Auch, Pierre Angelique och Louis Trente. Bataille var fransk ...

Av: Göran af Gröning | 07 september, 2014
Litteraturens porträtt

Fantomerna: 7 tips varför nummer 14 är så bra ...



 fantomernaPetrinideckarna är som Sveriges (mycket sena) svar på Enid Blytons Femgänget och Hemliga sjuan. Massor av mysrys och massor av spänning! 2012 blev Petrini nummer fjorton framröstad till Sveriges bästa deckare (och är alltså regerande mästare än så länge).
 
På skoj tänkte jag jämföra hur Petrinideckarna från svenska Lund står sig mot sina engelska föregångare och jag använder sju punkter: 

7 saker att älska från "Vi Fem" Petrinideckarna:

1)Maten.

Massor av mat och god mat och inga ätstörningar och inga bantningar!

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jakten på en ond skurk kan inte dämpa aptiten på Mårten Gås, eller hindra huvudpersonen från att ta om TRE gånger av den skånska äppelkakan. Man äter tills man är mätt "no fuss!" och sedan lite till!

Lägg dessutom till mysiga Lundacaféer och världens sötaste marsipangås ... ;D 

2)Hunden.

Nej, här finns INGEN söt hund med. MEN den senaste Petrinideckaren Fantomerna har däremot vunnit SPÅRHUNDEN för årets bästa deckare! Ett jättefint pris!

3)Friheten.

Ungar kan cykla var som helst utan att bli påkörda.

Och ibland åker de taxi. "Follow that car!" 

4) Vuxna

- om de inte är skurkarna i historien förståss! - är i allmänhet välvilliga och håller sig i bakgrunden och förser dem med mat, ungefär som i Astrid Lindgrens vuxna i Bullerbyn böckerna. De finns med som hjälpare, men det är de unga själva som får klara av allt viktigt i historien.

5) Alla gillar väl mysterier

precis som vuxna gillar deckare, korsord sudokus … man har något att grunna på och lösa. Lagom svårt för barn. (att inte göra en gåta för lätt eller för svårt för målgruppen - det är skitsvårt!)

Denna gåta i Fantomerna är alldeles lagom svår!

6) Mönstret

Man vet vad man får. Ett bra recept på sockerkaka, ska man inte mixtra med i onödan. Det räcker med lite olika glasyr och strössel!

Eller lite skånska äpplen.

7) Huvudpersonen.

Alla kan identifiera sig med George, i Femböckerna ...

Alla kan identifiera sig med TVILLINGARNA i Petrinideckarna! De är lite som Enid Blytons tvillingarna på St Claire (Fast de går på internatskola) - dessa tvillingar är skolans kavataste ungar!

DESSUTOM: jättebra miljöskildringar! Enid Blyton skapade på sin tid både spänning och idyll av den engelska landsbygden.

Petrinideckarna skapar BÅDE spänning och idyll i LUND och en massa lagom läskigt mysrys i Allhelgonakyrkan som jag definitivt inte kommer att se på på samma sätt nu!

Fantomerna var väl värd att bli årets deckare.

 

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

Modern anti-modernist

Säg: Detta är Gud, det Ende. - Koran I Vänbok till Tage Lindbom (1999) skriver arton närstående om sin relation till denne säregne svenske religionsfilosof, mystiker och statsvetare. 1999 fyllde nämligen Lindbom nittio ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om religionen | 29 december, 2012

Edward Hopper, Nattugglor, 1942. Foto: Wikipedia

Romantiker i gangsterhatt

Alla älskar Edward Hoppers konst. Det är mycket märkligt. Hans tavlor utstrålar en mörk pessimism och melankoli och ändå gör de succé var de än ställs ut i världen. Hur ...

Av: Bo Gustavsson | Konstens porträtt | 19 september, 2015

Norska Mari Kanstad Johnsen gillar Barbro Lindgren Foto Belinda Graham

Barnbokens skapande villkor

Tre illustratörer från tre olika länder, med helt olika typer av bilderböcker men en enda idol: Astrid Lindgren.

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 06 november, 2015

Teater för alla – utan morgondag

Fem år efter det att Dramaten avbröt samarbetet med Nationalteatern i Belgrad är det äntligen dags för ett nytt flöde mellan Sverige och Serbien. Nästa år ska Helsingborgs stadsteaters konstnärliga ...

Av: Emma Bexell | Reportage om scenkonst | 27 oktober, 2013

Emma Kunz – abstrakt konstnär, visionär och healer

På Moderna museet i Stockholm pågår fram till och med den 26 maj 2013 utställningen Hilma af Klint – abstrakt pionjär. Den sägs bli en av museets största publiksuccéer genom ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 18 maj, 2013

Ekologisk kapitalism

Att inleda en essä med en universell maxim, illustrativ och klatschigt propedeutisk är numera en simpel konvention i de lägen då man rappt och under allmängiltighetens flagg vill snärja in ...

Av: Robert Stasinski | Reportage om politik & samhälle | 12 oktober, 2009

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka Det är ungefär ett år sedan som jag i en krönika åt Tidningen Kulturen beskrev den medelåldersmannen Jante och hans vänner, som på en ...

Av: Fredrik Rubin | Gästkrönikör | 05 juli, 2008

Benjamin 3

     

Av: Håkam Eklund | Kulturen strippar | 28 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.