Esko Männikkö lägger stor vikt vid hängningen av sina verk. Foto: Emil Fagander

”I do it my way”.

En av Finlands mest omtalade och framgångsrika samtida bildkonstnärer visas just nu i en stor utställning i Stockholm. Esko Männikkös måleriska bilder sätter sig fast i betraktarens medvetande, direkt eller ...

Av: Nancy Westman | 23 oktober, 2017
Konstens porträtt

Edgar Alla Poe och det sublima Antarktis

År 2009 fyller den amerikanske författaren Edgar Allan Poe tvåhundra år. Det uppmärksammas stort i USA och mindre i Sverige. Den store skräck- och deckarmästaren skrev bara en roman, Artur ...

Av: Bertil Häggman | 18 juli, 2009
Essäer om litteratur & böcker

Jonas Wessel. Jag är en annan

Jag har, såsom många andra, länge hänförts och förundrats av den franske poeten och handelsmannen Arthur Rimbaud (1854-1891). Så mycket att jag bestämde mig, återigen såsom många andra, för att ...

Av: Jonas Wessel | 20 augusti, 2012
Utopiska geografier

Jesus and Yahweh

Litteraturvetaren Harold Bloom är kanske mest känd för Den västerländska kanon, och då kanske i synnerhet för dess lista på västerlandets 26 främsta författare. Stora delar av sin karriär har ...

Av: Tobias Harding | 11 augusti, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Tevekoma med Zentropa



 kristian carlsson foto Elin Regn”Skavlan har blivit en perfekt avslutning på arbetsveckan med sin proffsiga mix av underhållning och aktualitet”, utlovar ett pressmeddelande om det som kallas Nordens största talkshow. Lagom slätstruken, den mixen? Väntar man sig feelgood så pass att andra dimensioner går en förbi? Det är underhållning, följ med i flödet! Då kan man kanske se logiken i det applåderande och jublande publikmottagandet (SVT 13/9) av Zentropas VD efter att hans ”sanna” svinansikte blottats i några filmklipp från arbetsplatsen. Eller är vi bara artiga. Vi svenskar och norrmän. Medan danskarna får vara revolutionära, ska vara det. För det är det som applåderas? Eller applåderas i själva verket den bakåtsträvande chefsmentalitet som inte skiljer sig mycket från fabrikören i Den enfaldige mördaren?

Vi är så snara att ta till facket, vi svenskar. Trots att facket nuförtiden är pissvagt, fegt, veligt. Vårt fack tar inga konflikter längre, men vi försöker värna om dess traditioner. Danskarnas chefer tar inga konflikter, sparkar folk hej vilt. Jag vill inte gå in på arbetsmarknadsperspektivet och olika metoders fördelar, för i Danmark anställs också folk hej vilt. Men man måste väl ändå kunna se nackdelen i att samhället tillåter en chef behandla sin personal utan värdighet? Och när Skavlan frågar Norges blivande stadsminister om det inte ska klassas som sexuella trakasserier när en VD exempelvis gör helikoptern med sin snopp inför sina mer än hälften så gamla anställda – ger hon ett mjäkigt obefintligt svar. Bör inte en nordisk minister i regeringsposition känna till något om nordiska arbetsmarknadslagar? Kan inte någon ta ställning för att det skulle kunna vara straffbart? Säga rätt ut att det är oetiskt! Skildringen av Zentropa är långt värre än den förlegade miljö som serier som Mad Men påminner oss om. Och etablissemanget ger sitt godkännande medan folket applåderar.

Den danska vi-gör-som-vi-vill-mentaliteten platsar kanske in som lättsam humor i en talkshow. Och kulturarbetare kan få omge sig med originalitetens dimma. Låt gå för det, då. Jag vill inte vara alltför gnällig. Ocool. Facklig. Grå. Men bilden målas upp av ett lyxigt Danmark där lagar och regler är till för att brytas av dem som bestämmer. Det är ens rätt som VD, ägare, chef. Den som har pengarna bestämmer. Och man skrattar och ler och Laleh får vrida och vända på sig i vånda över vad man kan säga om zentropastyret inom ramarna för talkshowunderhållningen.

Ta exakt samma klipp från arbetsplatsen, samma intervjuer om chefens ofta blottade snopp och de nattliga avskedningssmsen – och placera dem i Uppdrag granskning, med Janne Josefssons speakerröst istället. Vad händer då? Applåderas det? Sitter svenska folket och ler? Låt säga att de intervjuade var indiska gästarbetare i Dubai, låt säga det var i Dokument utifrån som man fick veta detaljerna om deras chef. Skulle det svenska folket skratta? Skulle Skavlan mysa i sin tevesoffa?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Tror folk att folk i norden är så fria att det inte finns ett tvång att ta pissjobb för att överleva? Tror folk att det är otvunget och obefläckat som unga människor utsätter sig för ”vad som helst” för att få jobba på sitt drömjobb, eller snarare på det jobb som kan vara språngbrädan mot drömjobbet? Tror folk fortfarande att den svenska socialtjänsten fångar upp annat än medelklassens förlorare? Har folk missat att det finns en underklass som socialtjänsten tycks göra allt för att slippa hjälpa? Vet folk inte att fallet ut ur medelklassen, för sådana som dig och mig, bara ligger en generation bort om man inte spelar sina kort rätt?

Och är det bara jag som tänker på unga vänner som i jakt på arbete begett sig över Sundet – eftersom det är lättare att få jobb där, ”särskilt som invandrare”. Tänker på unga vänner som blivit tvungna att jobba en, två, tre månader utan att få ut sin lön. ”När kommer den?” Nästa vecka. Nästa vecka. Nästa vecka. Det är praktiskt ändå, för den yngling som lever på aktieportföljen och inte har hyror, barn, studielån eller andra räkningar som inte låter vänta på sig. Men kräv pengarna då, tänker du. Tja. Då är man ju jobbig att ha att göra med, påstridig, och kan sparkas direkt. Kräver man anställningskontrakt blir man kanske utan jobb. Blir man sjuk kan man sparkas direkt. En stor förebild, Danmark, om man är rastlös, hutlös chef, företagsägare, penningjägande arbetsgivare. Så det är bra att teveprogrammet Skavlan också låter sända de signalerna. För det är omodernt med rättigheter och sexuell integritet. Då har man inte lärt sig att slappna av än, som kontinentala Danmark.

Jag är inte emot nyanserade samtal om för- och nackdelar med olika regelverk. Jag låter Zootropa sköta sina egna affärer i Danmark och jag är väl som konstnär själv beredd att gå långt för att uppnå resultat och ställer höga krav. Men det är inte okej att dra igång en diskussion om sexuella trakasserier, Skavlan, och inte ha på fötterna om vad lagen säger utifall någon tillfrågad gäst, politiker till trots, tycks tro att allting ändå är så underhållningsglättigt att ingenting når publiken med mer än en sång.

Skavlan tycktes mest vara orolig för att Lars von Trier inte var där och fick försvara sig mot profileringen som zentropakollegan gjorde. Resten lät han vara talkshowsmidigt. Så länge gästen framhäver sig själv och inte smutskastar namngivna kändisar går det an att spotta på vilka nollor och loosers som helst. Särskilt när man som Zentropa-VD:n Peter Aalbaek Jensen skildrat sig som en oklippsk muskelstark före detta looser som nu ställt sig på toppen av egen kraft och har rätt att avskaffa all demokrati inom sitt företags murar. Det luktar USA och the american dream långa vägar, och som vanligt måste man trampa på de svaga för att uppleva sig ha hamnat på toppen. Tvi, tvi, tvi.

Kristian Carlsson

Ur arkivet

view_module reorder

Yrkestrubadurernas 40-årsjubileum. Intervju med Pierre Ström

  YTF, Yrkestrubadurernas förening, bildades 1971. Initiativtagare var bland andra Fred Åkerström (föreningens förste ordförande), Cornelis Vreeswijk, Finn Zetterholm, Bengt Sändh, Pierre Ström, Lars Göransson och Torgny Björk. På den svenska ...

Av: Johannes Flink | Musikens porträtt | 28 februari, 2011

Post-EmmaKrönika 1 Rastplatsen I

Snart ingen mindre än en &:så triton dök fram i mitt Jon Blunds dyra hov ärad med håv i en håv nästan som i horstrumpor ensam. Var fet som en ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 februari, 2010

The fundamental torus geometry of the universe Psychic Spirit in You 2016

Improvement of the Flows of Matter and Energy in the Known Universe

LundaHydro AB, Vårlöksvägen 4, SE-387 92 Borgholm, Sweden

Av: Jan Stenis | Utopiska geografier | 19 september, 2016

Le Chat Noir Gaudeamus

Bortglömd radikal från konstnärernas Montmartre

En ny bild av det tidiga nittonhundratalets Montmartre framträder när den politiskt medvetne målaren Théophile-Alexandre Steinlen får ta plats på Musée de Montmartre i Paris. Tidens strömningar och politiska dramatik ...

Av: Eva-Karin Josefson | Konstens porträtt | 27 februari, 2015

Pippin Barr och Marina Abramovic Institute – Dataspel om performance

Med spelet ”The Artist Is Present” fick Pippin Barr internationell uppmärksamhet både i konst- och dataspelsvärlden. Spelet handlade om Marina Abramovic performance på MOMA i New York 2010. En performance ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 11 november, 2013

Den mångsidige Robert Walser

"Everyone who reads Walser falls in love with him" påstår Nicholas Lezard i The Guardian. The New Tork Review of Books har i sin utmärkta serie inhemska och utländska böcker ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 31 augusti, 2013

Strålande jul?

Det är jul och julklappar finns överallt att köpa. Vi tror att vi ska kunna få undan det som verkligen betyder, det som vi tror oss ha samlat på så ...

Av: Fredrik Månsson | Gästkrönikör | 20 december, 2015

Hamnen i Hamburg med nya konserthuset i bakgrunden. Foto: Björn Gustavsson

Hansaförbundet

Det tyska Hansaförbundet, som var i kraft från 1100-talet till 1600-talet, betydde oerhört mycket för utvecklingen av den nordeuropeiska handeln och utvecklandet av ett slags kulturell samhörighet länderna emellan. Ytterst ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 20 oktober, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts