Illustration: Hebriana Alainentalo

Kösamhällen och andra samhällen

Anders Björnsson om öl, kösamhälle och socialism.

Av: Anders Björnsson | 22 februari, 2017
Essäer om samhället

En mademoidame som går sin egen väg

Den franska traditionen och allmänna regeln säger att man av hövlighet skall titulera personer och ge dem epitet som monsieur, madame och mademoiselle. Den franska författarinnan Isabelle Sojfer ifrågasätter denna ...

Av: Anna Nyman | 05 oktober, 2011
Litteraturens porträtt

Nils Hermansson i Paris

På vägen hem i fredags gick jag som vanligt genom latinkvarteren i Paris. Det är västra stranden av Seine, området där det på medeltiden talades latin och universitets olika institutioner ...

Av: Mikael Mogren | 31 mars, 2010
Essäer om religionen

Livet på 60 grader 1

Av: Bröderna Blomqvist | 02 februari, 2012
Kulturen strippar

Blir vi lyckliga av att lura oss själva?



Thomas SilfvingVad är mest kriminellt: att bli lurad eller att se sig som ett offer som vägrar tillstå att man faktiskt vill bli förledd?

Redan nobelpristagaren i litteratur Albert Camus skrev i sin bok Myten om Sisyfos (1942) att om man ”inte har någon karaktär så får man lov att skaffa sig en metod.”

Den metoden tycks mig allt oftare komma till uttryck som projektion. Det vill säga, att förlägga orsaken till sitt missnöje utanför sig själv. Alltså: att man är ett stackars offer för andras vilseledande och försåtliga avsikter. Själv är man utan skuld och kan därför avsäga sig ansvar. Man skäms inte ens för att man är dum, godtrogen och projicerande. Vilket gör risken att hamna i fällan igen högst påtaglig. Ens självbesvärjelse tycks svårtyglad.

I DN STHLM under rubriken Dagens Epstein (24 juni, 2013 sid 7) kan man läsa om ”Skojarna som lurar godtrogna”. Och lite längre ner på samma sida med rubrik ”I korthet” läser vi om att, och hur, ”Bedragare lurar bilister med fuskguld”.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Om man reflekterar över innehållet i dessa två rubriker frågar man sig om det riktigt kan vara sant. Verkligheten är nog inte riktigt konstruerad på så vis att någon gör något kränkande och att vi, utan egen förskyllan, passivt bara blir vilseledda och bedragna. Situationer i våra liv är inte så utformade, och offerjournalistiskt och fegt tillrättalagda, så att det kritiklöst motsvarar någon förövare-offertraumaturgi. Det finns andra sätt att närma sig och ödmjuka inför det som ska rekapituleras. Tursamt nog, vill man tillägga.

Ett exempel härpå är ju när något trevligt och positivt ska återberättas. Då låter man minsann alla parter komma till tals och ge sin version av händelseförloppet. Gärna med bild på hela gänget också. Hur kan det komma sig?

Varför berövar man människan sina mänskliga rättigheter att vara delaktig och ansvarig för sina egna göranden och låtanden (handlingar) i situationer som personlighetsmässigt är mer betänkliga och mindre tilltalande? Ja, där hon visar sig både ofullkomlig och klandervärd, det vill säga mänsklig.

När vi lägger skulden på andra är vi nog ganska ofta självbedrägliga då vi har svårt att erkänna det som Horace Engdahl (2011) skriver i sin tankebok Cigaretten efteråt att: ”Vi smickrar oss när vi påstår att misstron växer ur det svek vi blivit utsatta för. Så är det inte. Misstron växer ur den inskränkthet som består i att inte vilja bli lurad.” Följaktligen har självbedrägeriet, behovet av att bli vilseförd och att vilseföra sig själv, vare sig någon absolution eller pardon. Vi bör därför fundera över om den idag så vanliga uppfattningen att vi på ett eller annat diffust sätt är kränkta ofta blandas samman med att vi egentligen bara är godtrogna och inskränkta. Men det vill vi ju förstås inte hålla med om. Gör vi det känns risken för att drabbas av lätt till medelsvår ångest och depression överhängande. Vi kan alltså helt enkelt bli olyckliga. Och det är ju inte så lyckat.

 

Thomas Silfving
Författare och Psykolog     

Ur arkivet

view_module reorder

"Kinas terrakottaarmé" på Östasiatiska i Stockholm

"Det var Chi Hoang Ti,kung av Tsin,"Ur "Muren och böckerna" av Evert Taube Det var aldrig meningen att de skulle utföra några krigiska bedrifter, dessa tusentals soldater som skapades på kejsaren ...

Av: Birgitta Milits | Kulturreportage | 11 september, 2010

Europa ett asiatiskt randområde?

Geografiskt är Europa ett asiatiskt randområde, en kontinent präglad av starka spänningar mellan bysantinskt och över södra delen av detta euro-asiatiska flarn och att den hellenistiska Medelhavskulturen råder i sydost. Kristendomens och ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om religionen | 01 oktober, 2014

Hänt i Skvättet 5

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 28 oktober, 2013

Tankar kring begreppen Identitet och identifikation

Känner du till lösenordet till ditt eget inre? (Stanislav Jercy Lec) Att finna sin inre kärna, sin sanna identitet, är enligt min favoritpsykolog den mångsidiga psykoanalytikern Carl G. Jung ett livsmål och ...

Av: Nina Michael | Essäer | 15 augusti, 2013

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Veckan från hyllan, Vecka 5-2013

Det finns en scen i dokumentärfilmen om Palme som jag inte kan släppa. En aggressiv journalist frågar Palme om arbetslösheten. Han säger att i partprogrammet talas det om full sysselsättning ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 02 februari, 2013

Utvinningen av Arktis

Arktis är ett av de få områden på jorden som ännu är relativt oberörd av de giriga västliga människorna. Jag läste nyligen i Hufvudstadsbladet att ”Finland gör för litet för ...

Av: Nina Michael | Gästkrönikör | 03 november, 2013

När en minister blir konstnär

Vad händer då? Jo, en makalös förvandling sker som jag upptäcker på Hosokawas första retrospektiva utställning, Längst med floden, i Paris. Morihiro Hosokawa - Japans före detta premiärminister - företräder ...

Av: Anne Edelstam | Konstens porträtt | 20 april, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.