"Allt är en del av processen"

Warpaints 2010 var fullt av turnéer och uppmärksamhet kretsande kring det mångfacetterade debutalbumet "The Fool". Kvartetten från Los Angeles, bestående av Jenny Lee Lindberg (bas, sång), Emily Kokal (gitarr, sång) ...

Av: Carl Abrahamsson | 29 januari, 2011
Musikens porträtt

Eino Grön, finländsk tangosångare

Den finska tangon är en del av folksjälen

En märklig symbios mellan den argentinska tangon och det kärva finska folklynnet. I Finland blev det en modellvariant präglad av krigsår och dansförbud. Satumaa kallas för Finlands andra nationalsång och är ...

Av: Rolf Karlman | 08 april, 2017
Kulturreportage

Den mest betydande författaren från Västerbotten

Den mest betydande författaren från Västerbotten Gunnar Balgårds, poet och kulturjournalist från Umeå, senaste bok är ett riktigt magnum opus, en biografi över Helmer Grundström. Det är en tegelsten på över ...

Av: Gregor Flakierski | 19 oktober, 2006
Litteraturens porträtt

Samiska shamandomens nya dimensioner

 Man tar inte skada av att uppleva för mycket,Men man kan ta skada av att uppleva för litet! (Läkaren och författarenGöran Grip i boken:Allting finns) Vid seminariet Samerna i kyrkan i Enare ...

Av: Nina Michael | 19 augusti, 2013
Essäer om religionen

Jag är en torsk i candy crush träsket



Jenny Berggren

Om det inte är du själv, så har du säkert en vän eller bekant, som är fast i Candy Crush Saga träsket. En som spelar frenetiskt, eller en av de som sänder invitationer var och varannan dag på facebook för att fånga ännu ett offer. Det var en arbetskamrat som introducerade in mig, och jag har själv introducerat ett otal. Spelet som går ut på att få karameller i rad för att få poäng, har sin guldera just nu, Candy Crush är det spel som är populärast bland mina vänner.

 

Om du inte spelar, ännu, kanske du inte insett hur genialt utformat detta spel är, kanske inte heller hur stort det är. Jag blev själv förvånad när jag började leta statistik på hur många som spelar Candy Crush. I dagsläget är 108 miljoner aktiva spelare registrerade och 49 miljoner spelar via mobil eller surfplatta. 1,5 miljoner svenskar har hittills laddat ner spelet. Vidden av detta spels framfart och popularitet får i vart fall mig att häpna. Tänk er, 108 miljoner, det är en tredjedel av invånarna i USA, eller 10 gånger mer än Sveriges befolkning. Candy Crush och företaget KING som producerat spelet har slagit ut populära spel som Farmville och Texas poker.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Vad är det som gör Candy Crush så populärt?

 

Det är till synes ett enkelt spel, vardagligt, nästan tramsigt för vuxna människor, vi talar om karameller som exploderar! Det behövs ingen särskild kunskap för att börja, inte heller någon allmänbildning så som det behövs i Quiz kampen t.ex. Men jag blir alltid förlorad i en annan kamp, det är alltid, alltid, nya hinder och nivåer som är näst intill omöjliga. Det absurda med detta spel är att alla är irriterade på det, folk suckar ständigt och uttalar tämligen olämpliga ord. Dessutom fylls man av glädje då banan man spelar är avklarad och det blir ”sugarcrush” och allt exploderar och då tuffar lokomotivet iväg mot nästa bana. Äntligen nästa bana! Den lyckan håller i sig i fem sekunder då fler olämpliga ord kommer då man ser att de lagt till bomber som gör saken värre eller smetig choklad som förstör allt! Ändå fortsätter jag och många med mig, trots att vi svär på att vi ska sluta, efter bara denna banan också. Ibland har jag lämnat det en tid för att sedan ha ett kärt återseende, tämligen fort, och blir irriterad redan efter en bana, igen, då jag tycker det stressar mig, jag tappar lusten att spela, det är inte roligt längre! Men jag bara måste. 

Rädslan för att klara hela spelet och inte kunna spela mer är märklig, jag spelar trots irritation, för att bli klar, ändå önskar jag det aldrig tar slut. Jag tror det finns hur många banor och nivåer som helst. Det är en evighetsmaskin som sprutar ut karameller i glada färger och trollbinder oss för evigt. Och torskarna lockar tusentals ner i träsket då de haffar dig på trottoarkanten av facebook iklädda sina fina rockar som en pimp bör ha, glada färger, randiga korvar och discoliknande lakritskulor.

När jag började var min väninna på nivå 130 av de, vad jag vet, 300 som finns. Hon hade inte gjort av med en krona på att komma dit, och jag var besluten att göra det samma, fanns inte en chans att någon app ska tjäna pengar på mig. Trots det är det på vissa nivåer omöjligt att köpa extra drag, men dock några tricks som hjälper en på vägen, som en stor godisklubba, geléfiskar och stora svarta lakritsbollar.

Jag har spelat ett halvår och jag är på nivå 138 och när mina liv har tagit slut har jag faktiskt väntat en halvtimme på fem nya. Det är väl ett bra sätt att slösa sin tid på, eller? En väninna erkände att när hon är på arbetet, spelar hon en stund, notera en stund, hon berättade vidare att när hennes liv sen tar slut, arbetar hon en stund för att sedan spela igen när liven är på plats. På det viset har hela hennes morgon gått förbi, utan att hon varit produktiv på något sätt.

Hur spelar man?

I Candy Crush måste man göra kombinationer av minst tre karameller av samma form och färg för att spränga dem och få dem att försvinna. Om man får ihop en kvartett, får man en special karamell som är randig I form av en fyrkant, ett ägg eller boll. Om man sen kombinerar dessa med varandra sprängs det vågrätt eller lodrätt. Eller så blir karamellen fem gånger sin storlek och spränger allt I sin väg. Om man kombinerar en T- form får man något som liknar en kola, den spränger runt där den är. Lyckas man däremot få fem på rad av någon sorts karamell får man en lakritsboll med färgrikt strössel på. Den spränger åt alla håll eller så kombinerar man den med de andra specialkaramellerna och får många specialkarameller som spränger det mesta. Man kan be sina vänner om liv och extra drag, om de har facebook, under förutsättning att man själv har synkat spelet med facebook.

Det finns ungefär 16 nivåer på ett kapitel, kapitlen har olika namn så som, koladalen och läskhavet och pepparkaksgränden. För att låsa upp nästa kapitel behöver man hjälp av tre vänner eller betala 7 kr. Man kan spela på facebook, internet, iphone, ipad och androids. Det är genialt!

En väninnas dotter talade om för mig att jag inte behövde vänta på att få fem nya liv, vem är så dum? Det var tydligen så enkelt som att ställa fram klockan på mobilen, så vips hade jag fem nya. Nu i efterhand förstår jag att det skulle hon aldrig talat om för mig. Plötsligt blev det tillgängligt att spela när jag vill. Konsekvensen av att förlora tid, inte hinna med det jag ska, och produktivitet på andra områden i mitt liv, är inte de enda dåliga konsekvenserna jag fått. Den värsta konsekvensen hade med ändringen av klockan att göra. Jag hade noterat ett viktigt möte i min iphone, men eftersom jag hade ställt fram och tillbaka tiden fick jag aldrig påminnelsen, jag vet än idag inte om den gick dagar bakåt eller framåt. En annan otäck konsekvens jag hört talas om är en toasitstatuering efter att vederbörande hade dragit med sig mobilen på toaletten, givetvis bara för att spela en bana, och blev sittande. En annan vän talade om för mig att han tog med mobilen till jobb, han skulle bara spela två tre rundor, resultatet blev att han spelade från klockan nio på morgonen till två på eftermiddagen. Efter en stund verklighetsbasering och tre koppar kaffe upptäckte han att han inte arbetat på hela dagen. Tiden tickar i Candy Crush, och lokomotivet för oss framåt, en nivå i taget, kapitel efter kapitel.

Hur vet du om du är beroende och kanske behöver behandling i 1 eller 12 steg?

Om du spelar mer och mer och det inte är sunt för dig.
Du ignorerar din familj och vänner
Du har blivit osocial
Spelandet gör att du lägger viktiga åtaganden åt sidan, som arbete, studier eller ditt sociala liv.
Det förstör dina relationer till andra.
Du blir lätt irriterad eller aggressiv om någon ber dig sluta spela.
Du spelar fast du inte har tid eller lust.

Jag är en torsk! Jag hade ingen aning om detta när jag i lugn och ro satte ihop mina första ägg och korvar. Att jag sen blev indragen i att ge liv och be om liv, var inget jag hade en aning om. Det är trots allt, hur man än väljer att se det, en slags betalning för varan jag sålt. Jag har dragit med mig många i träsket, till och med mina barn, som tyckte att det var ett urfjöntigt spel, nu är de fast.

Jag tror att jag, ofrivilligt, genom att berätta om denna artikel igår kväll, introducerade min mamma i träsket, som med en gång ville prova!

Och till alla er som inte spelat förut och bestämmer er för att prova nu, om så bara för att testa, så som ett beroende alltid börjar, förlåt!

 Jenny Berggren 

Ur arkivet

view_module reorder

Anon. Ur Hedwiga

För mehr än trettio åhr sedan skrifwin, nu mera tryckt i Stockholm anno 1682 Originalöversättning från latin av A. Miellait 1682 Reviderad och exklusivt förskönad översättning för Tidningen Kulturen av ...

Av: Alan Asaid | Utopiska geografier | 28 november, 2008

Vad kan vi lära oss av rondellhundarna? En intervju med Lars Vilks

Kränker man tillräckligt mycket och tillräckligt ofta blir det till slut färdigkränkt, utan att världen går under, har Lars Vilks sagt. Men är det så enkelt? Ett halvår efter de ...

Av: Håkan Lindgren | Konstens porträtt | 18 december, 2007

Art Games – varken dataspel eller konst

Det finns konstnärer som gör dataspel och det finns dataspel som betraktas som konst. Man brukar benämna de här spelen för Art Games, konstnärliga dataspel om man skulle översätta det ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 13 januari, 2014

Dagmar Norell och omvändelse

Det finns hos vissa människor idag en övertro på vetenskapen. De kan endast tro på det som kan bevisas, vilket säkert är ett hinder för att leva helt och fullt ...

Av: Lena Månsson | Övriga porträtt | 25 juni, 2012

Det andliga kallet i Roy Anderssons film "Du levande"

Bra filmer är de som inte endast underhåller men som även bär på starka budskap som dröjer sig kvar i tanken och där lockar till gensvar. För Simon Henriksson är ...

Av: Simon Henriksson | Essäer om religionen | 04 augusti, 2008

Med Tova från Ratata till Ungern

  Regissören och skådespelerskan Tova Magnusson-Norling, nyss festival- och bioaktuell med filmen "Fyra år till", mötte i samband med Stockholm Filmfestival Tidningen Kulturen på Hotel Anglais i hjärtan av Östermalm i ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 18 januari, 2011

Veckan från hyllan, Vecka 19, 2012

Det är 100 år sedan OS i Stockholm invigdes. Jag har aldrig förstått varför en del envisas med att kalla idrott för kultur, idrott är väl sig själv gott nog ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 05 Maj, 2012

Om operas rätt att klinga skönt – ett samtal med tonsättaren Mats Larsson…

I Umeå framskrider kulturhuvudstadsåret och på Norrlandsoperan närmar sig urpremiären av operan ”Blanche och Marie”, tonsatt av Mats Larsson Gothe. Hedvig Ljungar träffar honom för ett samtal om varför opera ...

Av: Hedvig Ljungar | Musikens porträtt | 15 september, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.