Sceniska rum: Scener från Odenplan. I samtal med John Jakobsson, konstnär

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Anders Nilsson | 20 juli, 2014
Reportage om scenkonst

Adolf Eichmann, den lille mannen i historiens malström

För 50 år sedan stod en av historiens värsta massmördare inför rätta. Adolf Eichmann hade ansvaret för Förintelsens logistik i det ockuperade Östeuropa, det var han som såg till att ...

Av: Gregor Flakierski | 30 april, 2011
Porträtt om politik & samhälle

54. Erik

Erik skrev. Ord efter ord. Sida efter sida. Fingrarna värkte av att spreta över tangentbordet hela dagarna, han var frusen ända in i märgen av allt stillasittande. Han satt hemma ...

Av: Erik | 04 januari, 2013
Lund har allt utom vatten

Upprörande och nedslående. Om Fritjof Capra

Upprörande Jag sitter och läser en bok av Fritiof Capra, Uncommon Wisdom. Conversations with Remarkable People från 1988 (Flamingo 1989). Capra är ingen ny bekantskap för mig, han tillhör de stora ...

Av: Erland Lagerroth | 13 augusti, 2013
Övriga porträtt

Barn kan också skriva lappar!



Skriver Belinda“Det här var ju tråkigt“. En anonym lapp klistrad på en tillbucklad bil. Förövaren är borta. Men det blev “en rolig lapp” och en omslagsbild till David Batras populära lapp-bok. Batra använder också lappar i sin stå-upp komedi och han har analyserat svenskarnas absurda behov av att skriva lappar som en kombination av konflikträdsla och behov att få ut aggressioner anonymt - därför skulle också svenskarna vara ledande i näthat. Inget annat land i världen, menar Batra, håller på att skriva lappar på samma sätt som svenskar. “Den som inte tar bort luddet ska dö” (lämnat i tvättstugan) är ett exempel på en sådan typisk svensk anonym aggressiv lapp. Konflikträdsla och passiv aggressiv läggning ska alltså vara typiskt för svenskarna, enligt Batra, och därför denna guldgruva av absurda lappar att gräva bland.

Forums nyaste lapp-bok kan sammanfattas med den enkla lappen att “Barn kan också skriva lappar”. Katrin Sundberg, mest känd för Bolibompa-generationen som Häxan Surtant, har skrivit förord till barnens egen lapp-bok, valt ut lapparna och skaffat tillstånd från barnens föräldrar för att använda dem. Fast allt är anonymt så klart.

Skillnaden mellan denna bok och Batras böcker är att Batras lappar är genuint anonyma (och roligare) medan Sundbergs lapp-bok i sann Mark Levengood tradition mer inbjuder till att man ska le åt barns gullighet, sakerna de säger (och skriver) och deras första stapplande steg att forma bokstäver.

Dessutom: lapparna är inte anonyma, det är ganska tydligt vem som skrivit lappen, till vem den är riktad och i vilket syfte. Som att barnet i fråga hoppas på extra mycket pengar från tandfén, ett paket fotbollskort (45 kronor, mer än den vanliga tandféstanden) eller ett Nintendo (väldigt mycket mer) eller 1000 tior. Vilket barnens föräldrar tycks tycka är gullig, inte girigt. Curlinggenerationen curlar nästa generation? Det finns också lappar från barn till föräldrar: “tvätta denna”, “ge mig mat”, “tacos på lördag” och “köp leksaker”. Lappskrivningshelvetet tycks sprida sig ner i generationerna, David Batra kommer att få många lappar till sina böcker även i framtiden. Eftersom inte ens barn säger rätt ut vad de vill utan att skriva en lapp till sina föräldrar (eller vem det nu må vara, som ska komma med servicen).

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Sedan finns även massor av lappar som egentligen är önskelistor, lappar till Tomten, och en önskan om att få en hundvalp fyra gånger. Ju fler gånger man önskar desto säkrare blir man på att få?

Katrin Sundberg kryddar boken med sina egna historier från då hon var barn och ville ha en hund, men när hunden först bitit hennes kompis i ansiktet och sedan försökt bita ihjäl henne själv blev han avlivad. En sedelärande historia för små barn som tror att hundar bara är gulliga?

Ironiseringen över särskrivningen av Fil Mjölk: familjen ska förmodligen ha både Fil och Mjölk. Sundberg har missat att Filmjölk har hunnit bli ett uråldrigt ord. Som Filbunke. (Och det står “Fil” på förpackningarna.)

Ett barn har skrivit en lapp med önskekaraktärer att ha som pappa. Häxan Surtant finns med, men först efter Darth Vader, Voldemort och Tengil. Barn uppskattar helt klart onda karaktärer, vare sig de är despoter, trollkarlar eller häxor. Eller kanske hoppas barnet ifråga på att dessa föräldrafigurer skulle kunna trolla fram ett nytt Nintendo?

Den bästa lappen i boken har allt överstruket i svart. Ett barn ville inte ha med sin lapp i boken. Pappan, som gett tillstånd att trycka lappen, försökte övertala. Men nej. Barnet hävdade att hon inte längre stod för vad hon skrivit på lappen och inte ville ha den i tryck.

Så är det med lappar. De flesta har bäst före datum som går ut snabbare än grädde i solen.

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

Långfredag

långfredagen har alltid fascinerat mig kyrkorna är tomma gud är borta en frånvaro som krossar tungt är tungt, konkret som världens smärta i döden är gud mer närvarande än i sin reella närvaro det är denna icke-närvaro ...

Av: Guido Zeccola | Utopiska geografier | 20 april, 2009

Sagorna ljuger så skönt!

Vad kan man inte göra för ett konungarike? Meningen finns där lysande, som om det fanns en saga bakom; en berättelse utan påtaglig verklighet. Ty i sagans värld får prinsen ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 28 augusti, 2013

Arkiv över idag

Efter tio minuter bärs en kvinna ut med bår. Jag vänder mig om och ser att ingen annan gör det. På den enorma duken strömmar tomma landskap, varpå blickar är ...

Av: Frida Sandström | Essäer om musik | 07 februari, 2014

Hymalaya

Milarepas sanger fra snøfjellet

Tiden hvor natur og ånd sto i felles ledtog mot forfengelighetens og grådighetens barbariske spill, er forbi. Joda, den finnes fremdeles i enkelte bortgjemte lommer her på kloden, men som ...

Av: Ivar Sagbakken | Essäer om religionen | 12 maj, 2016

Om det moderne. Del I

Innledning Artikkelen min bygger på følgende tese: at for de aller fleste begrepsord gjelder det at det ikke er helt opplagt/innlysende hva for betydning og mening de aktuelle begrepsordene har, eller ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 27 november, 2011

Den gudomliga dialogen

”Skall äcklet över tomheten vara det enda av liv med vilket Du fyller tomheten?” Kraftfullt, direkt och avskalat riktas orden mot ett ”Du”; detta är början på en livslång dialog ...

Av: Mikael Palm | Essäer om religionen | 24 augusti, 2014

En stor opinionsbildare

Jag befann mig i Indien när jag strax före jul fick budskapet att Björn Fremer gått bort. Det kändes vemodigt, främst för att han var en god vän (som dessutom ...

Av: Bertil Falk | Övriga porträtt | 30 januari, 2014

Premiäruppsättningen av Aniara på Kungliga Operan 1959 med libretto av Lindegren Foto Lennart Olson

Erik Lindegren – Ständigt på resa, sökandes sin väg.

Att närma sig – texternas mänskliga sökande – från några av existentialismens grundläggare, med namn som Fjodor Dostojevskij, Sigmund Freud, Oswald Spengler, Fredrich Nietzsche och Thomas Mann, så följer helt ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 19 augusti, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.