Drukpa kunley

De sökande galningarna

De flesta läsare känner till Buddha och buddhismen. Begrepp som yoga, karma och nirvana är i dag knappast främmande för svenska läsare. Här ska jag berätta om en rad märkliga ...

Av: Bertil Falk | 12 oktober, 2014
Essäer om religionen

Roberta och dagens rätt, ristorante Ristoria. Foto Belinda Graham

Ristoria - Italienska berättelser om mat, dryck och det goda livet

Ristoria är en riktig pärla i Göteborgs skattkista. Den här italienska drömmen har än så länge inte upptäckts av de stora turistskarorna – fast det lär inte dröja länge. Ristoria öppnade ...

Av: Belinda Graham | 13 december, 2017
Kulturreportage

”Jag hade tur.”

Crister Enander i en passionerad och självbiografisk essä om Folkhemmet.

Av: Crister Enander | 14 augusti, 2016
Essäer om politiken

Möjligheter och återvändsgränder för den nyklassiska bildkonsten

En debatt har under sommaren rasat kring den figurativa norska skolan till vilken bl.a. den (ö)kände norska konstnären Odd Nerdrum räknas. Debatten föranleddes av utställningen "Figurationer, Realism och romantik i ...

Av: Leif V Erixell | 31 augusti, 2009
Essäer om konst

En kulturarbetares status



Jan-Ewert StrömbäckDen här texten ska handla om statusuppdateringar, nej inte sådana på Facebook, utan om statusuppgraderingar - i mötet mellan människor.

Så sent på 1980-talet var lära känna-frågan: ”Nå, vad arbetar du med?” Numera kan jag vara bekant med en person år efter år utan att veta till vilken arbetsplats hon åker på morgnarna.

Vid nya bekantskaper är det i stället självklart att fråga: ”Var bor du?” Eller ännu hellre: ”Hur bor du?”
Så handlar samtalet om hyreshöjningar, allmännyttans bovärdar, hemmavarande vuxna bostadlösa barn, fasta och rörliga lån, asfalt eller grus på garageuppfarten.

Boende är det sociala kittet, ens boendeform är en social markör; jaha, du bor längs röda linjen, jaså i Bredäng, inte Mälarhöjden.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Många yrken har kort sagt fått lägre status – bland människor med andra yrken.
Jag är journalist sedan 40 år, men det var länge sedan jag skyltade med det. Presskortet gömmer jag längst in i plånboken, när jag betalar i kassan.
Jag vill inte klä skott för kollegors etiska övertramp. Jag har inte lust att stå i hissen och försvara Aftonbladets senaste löpsedel.
Men något bör vi ju prata om. Och jag kan inte gärna fråga min granne var hon bor. Det kan bli dålig stämning.

Att fråga om hon har bott här länge funkar bättre.
I tvättstugan händer det faktiskt att vi pratar om våra jobb. När jag presenterar mig som författare, inträffar det intressanta att personen intill mig blir imponerad. Författare tycks ha hög status. Bland läsarna, inte alltid inne i branschen.

Även atmosfären i den kulturpolitiska debatten säger något om statusnivån. När biblioteksersättningen debatterades i riksdagen i mars var tonen hövlig. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth ansträngde sig för att vara tillmötesgående, även om hon undvek de hetaste frågorna – såsom kopplingen mellan utlån och ersättning till upphovsmännen. En interpellationsdebatt dessförinnan var däremot en riktig holmgång: Lars Johansson (s) versus Anders Borg om tonnageskatt. Borg fick höra att han var på väg att rasera svensk sjöfart. Tonnageskatt, det är statusfyllda grejer, jämfört med en ersättning på 137 öre per utlån.

Jan-Ewert Strömbäck
Arbetsmiljöreporter och författare, ger i vår ut Folke Fridell och arbetets ofrihet (bokförlaget h:ström)

Ur arkivet

view_module reorder

Färgerna bortom Parthenons vita marmor

Varje samhälle använder sig av monument och konst att skapa minnen kring. Minnen som legitimerar de identiteter människor innehar i samhället. När en kollektiv identitet, ett vi, skapas, skapas också ...

Av: Sandra Jönsson | Essäer om konst | 05 mars, 2013

Fackföreningsrörelsens renässans och kollektiv kapitalbildning

Under 2008 upplevde Sverige och världen en omfattande ekonomisk regression. Den ekonomiska krisens förlopp är synnerligen snabbt och hindras inte av några landsgränser. I de flesta länder ställer finansmarknaden och ...

Av: Patrik Wikström | Gästkrönikör | 25 februari, 2009

Byt ut betongen mot ett hårigt mansbröst

Varför ser all graffiti likadan ut och varför blir så många gråtarga över konst på gatan? Det är två av frågorna som väcks under Urban Arts Manifestation som i slutet ...

Av: Sofie Valfridsson | Kulturreportage | 13 juni, 2009

Péter Nádas, 2012.

Péter Nádas – tankar kring sex böcker, eller tre romaner

Det var efter min text om Carl Henning Wijkmark som idén, till att skriva en essä om Péter Nádas, föddes – främst genom Wijkmarks bok "Stundande natten" där jag ser ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 03 januari, 2016

Collografi gör gott för själen

Kärt barn har många namn. Jag får en känsla av att det ter sig så för konstnärerna som uttrycker sig genom collografi – eller collagrafi, alternativt limtryck, som denna tryck- ...

Av: Marit Jonsson, Formom | Essäer om konst | 16 februari, 2012

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 2

Andra delen av Tarja Salmi-Jacobsons reportage om greven Dracula.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 13 januari, 2016

 Hagia Sofia. Foto: Thomas Notini

I den heliga vishetens spår

En essä av Thomas Notini om den underbara Hagia Sofia, Den Heliga Vishetens kyrka.

Av: Thomas Notini | Essäer om konst | 13 december, 2016

Ernst Jüngers Glasbin

Ernst Jüngers Gläserne Bienen, eller The Glass Bees, som den heter i den engelska utgåva som jag själv har läst, är en på många sätt märklig bok, som hittills inte ...

Av: Tobias Harding | Essäer om litteratur & böcker | 13 december, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.