John Cheever hundra år

Ingen har lyckats undgå att det nyss var hundra år sedan Strindberg dog.  Han var född 1849, samma år som Edgar Alan Poe dog, och han spekulerade någon gång om han ...

Av: Ivo Holmqvist | 15 juni, 2012
Litteraturens porträtt

Veckan från Hellas

Det pågår ett drama i Grekland. Grekerna har lånat alldeles för mycket stålar, och nu kan de inte betala tillbaka. Från början påstods det att det berodde på att de ...

Av: Gregor Flakierski | 05 november, 2011
Veckans titt i hyllan

Goethe om Shakespeare

R.L.Stevenson skriver i sin essä Böcker som har påverkat mig om bland andra Shakespeare och Goethe. Stevensons uppskattning av Goethe är något motvillig, medan hans hyllning till Shakespeare är helhjärtad. Att ...

Av: Johann Wolfgang Goethe | 24 juni, 2013
Utopiska geografier

Sorg och korruption. En text om den onämnbara boken

” Fyra spår har Gud lämnat kvar av Paradiset. Stjärnorna, djuren, blommorna och barnen.”(Dante Alighieri) I många år har jag undrat varför Bagatelles pour un massacre av Louis Ferdinand Céline var ...

Av: Guido Zeccola | 23 juli, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Klyv P1 i två delar!



Bertil Falk”På minuten” var en gång i tiden för mycket länge sedan ett gediget program med Moltas Eriksson, Stig Järrel, Margareta Krook och Catrin Westerlund. I dag har denna lysande kvartett ersatts med nyare tiders utövare av det ädla improviserandets konst. Resultatet är att den intellektuella skärpa som fanns i forna tiders ”På minuten” ersatts med ett flamsande och flabbande som åtminstone jag finner ganska påfrestande. Men OK, det finns säkert de som gillar denna form av nonsens, men måste ”På minuten” verkligen ligga i P1? Hör denna de yttersta tiders version av konceptet inte hemma i en annan kanal?

Med andra ord: jag vill sparka ut ”På minuten” i dess nuvarande skepnad ur P1. Men inte bara det. Jag vill faktiskt att P1 splittras upp i två kanaler. Den ena skulle då vara en ren kunskapskanal, ett fördjupande av de traditioner av folkuniversitet som P1 har att förvalta. Det andra skulle vara en ren kulturkanal där ”Radioteatern”, ”Dagens dikt”, ”Kulturnytt” etc. kan breda ut sig i långt mycket högre grad än i dag.

Fast jag vill ha kvar ”Spanarna” i kunskapskanalen. Det programmet håller en klass som jag finner mycket hög och jag kan förstå om det finns de som menar att ”Spanarna” snarare skulle gå i kulturkanalen, men å andra sidan: varför inte låta ”Spanarna” gå i båda kanalerna, samtidigt eller kanske ännu hellre på skilda tider?

Själv skulle jag nog stanna kvar i Kunskapskanalen. Jag lyssnade för ett tag sedan på P1 och plötsligt hörde jag ett gräl som lät fullkomligt naturligt. Jag lystrade till – vad har hänt med ”Radioteatern” tänkte jag. Tills det visade sig att det naturliga bråk som jag lyssnade till utspelade sig i verkligheten i samband med att man i Stockholm ville skydda någon gammal ek som klåfingriga myndigheter skulle fälla.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det var inte radioteater och därför kanske Du som eventuellt läser detta förstår varför jag utan att direkt avsky ”Radioteatern” ändå inte tillhör dess fanklubb. Jag är inte heller särskilt road av att kulturredaktionerna låter sig styras av utomstående krafter och tjatar om att den och den boken eller författaren belönats med det eller det ”prestigefyllda priset”. Utdelade priser är en sekundär eller rentav tertiär företeelse och baseras på intresse för en viss form av litteratur och röstas fram av en mycket liten väljarkår. Dessutom, kan man verkligen rösta om tycke och smak? Ja, tydligen, men det känns inte speciellt seriöst.

Sedan kan man fråga sig hur det kommer sig att kulturjournalister som borde vara verbalt mångsidiga använder sig av begreppet ”prestigefylld” till förbannelse. Nu är det dessutom på det viset att om ett pris är prestigefyllt så behöver man inte tala om det. Alla vet att Nobelpriset – även om det kritiseras då och då – är laddat med prestige. Det behöver inte omtalas. När talet om prestigefyllda priser dyker upp misstänker jag att kulturjournalisten ifråga vill göra ett pris prestigefyllt.

I vilket fall som helst så skulle en renodling i form av en kunskapskanal och en kulturkanal vara till fromma för lyssnarna. Mera ”Vetenskapsradion” och ”Människor och tro” skulle inte skada i dag då så mycket händer inom alla former av forskning. Kanske kan tanken förverkligas när och om vi får ett digitaliserat marknät?

Bertil Falk

Ur arkivet

view_module reorder

När börjar våra estetiska läroprocesser?

  Det sägs att estetiska läroprocesser kan vara ett sätt att se och förhålla sig till kunskap. Expertisen i frågan hänvisar även till "något väldigt svårt att förklara" men aktar sig ...

Av: Estoardo Barrios Carrillo | Essäer om konst | 24 februari, 2011

Minimalismens framväxt

TEMA KONST Frank Stella, 1964. Foto: Ugo Mulas Hur ska man egentligen förstå minimalismen? Utgör den slutet på eller början av en epok i konsthistorien? I denna essä följer Roberth Ericsson ...

Av: Roberth Ericsson | Essäer om konst | 03 mars, 2008

William Ralph Inge

”Den dystre domprosten” och den eviga filosofin

”The Gloomy Dean” kallades han litet spefullt av sina kritiker och av dem som välvilligt uppmärksammade hans svagare sidor. Varför, återkommer jag till strax. Han hette William Ralph Inge (1860-1954) ...

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 08 juli, 2016

Squats - en värld av konstnärer utanför samhällets normer

I Paris kan man räkna till ett tjugotal konstnärsquats. Lika många finns i Berlin, Barcelona och Amsterdam. Även om dessa squats har blivit allt populärare och ett turistfenomen kämpar staten ...

Av: Pauline Malmqvist | Allmänna reportage | 07 juni, 2011

Foto: Hebriana Alainentalo

Tro är tro och inget annat än tro

Var tar människokärleken vägen när trosartiklar i religioner blir sanningar? För är det inte hemskt när tro blir sanning? I alla religiösa sanningsanspråk finns ett frö till intolerans och våld; ...

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 31 Maj, 2015

Vad hände Wolf Solent?

  Vad hände Wolf Solent? Ny fattning av ett Ibsentema Av den engelsk-walesiske författaren John Cowper Powys (1872-1963) har på svenska under senare år utgivits Wolf Solent och essäerna i Kulturens mening ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 18 september, 2007

Stefan Whilde

En 50-årings anteckningar (Del 1 av 4)

Som flanör och vandrare ser jag världen ur ett krasst drömsperspektiv. Jag noterar omgivningarna, men lever i dikten. Jag njuter dofterna, men katalogiserar dem systematiskt för att frysa tiden i ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 januari, 2017

Jenny Enochsson, Rödvinsfläckar

  Jenny Enochsson (född 1976) bor i Uppsala, Sverige. Hon skriver främst noveller men även lyrik. Ofta översätter hon sina texter till engelska. En del av hennes texter har getts ut i ...

Av: Jenny Enochsson | Utopiska geografier | 02 januari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.