Melker Garay. Foto: Niclas Kindahl

Litterära artefakter

Hur lätt är det inte att betrakta sina litterära artefakter med en viss misströstan? Hur lätt är det inte att känna missmod ögonblicket efter att man har lagt ner sin ...

Av: Melker Garay | 13 april, 2015
Melker Garay : Reflektioner

Hedendom - shamanism och paganism i vår tid

Svenskarna sägs ofta vara världens mest sekulariserade folk. Det talas om postkristna svenskar som lämnat kristen tradition bakom sig. Den sekulära och religionskritiska naturvetenskapliga världsbilden betonar empirin och förnuftet som ...

Av: Lena Månsson | 26 februari, 2017
Essäer om religionen

En kryddställ för tysk turism

Från ungefär mitten av 1800-talet var förbindelserna Tyskland–Sverige täta och mycket djupgående. Detta framkom inte minst av den stora utställningen om Tyskland och Skandinavien som visades på Nationalmuseum på 1990-talet ...

Av: Björn Gustavsson | 11 augusti, 2014
Gästkrönikör

Den relativa maktens århundrade

Det 21:a århundradet kommer inte att bli det nya amerikanska århundradet som de nykonservativa förutspådde i slutet av 1990-talet. Kommer det i stället att bli det antiamerikanska seklet som den ...

Av: Pierre Hassner | 20 november, 2013
Essäer om samhället

Mycket slit och frihet



I ett färgrikt höstsoligt Norrköping med Arbetets museum, det så kallade ”Strykjärnet”, i bakgrunden träffade Per-Inge Planefors filmskaparna alldeles före premiärenRubrikorden ”mycket slit och frihet” härrör från Kristoffer Ramstrands kommentar efter premiärvisningen av filmen Vardagsrevolutionen. Tillsammans med Jeanette Söderwall har han nu fört detta mer än ett år långa dokumentärfilmprojekt till ”dopet” i samband med festivalen Flimmer. Norrköping har just hållit sin 14:e festival för film som pågått den 5-14 oktober.

Arbetets museum, det så kallade och för Norrköping så karakteristiska ”Strykjärnet”, som silhuett blev en passande fond för festivalen och inte minst för filmen Vardagsrevolution. För det handlar om arbete. Och där sätter filmen fantasin i rörelse. Hur ser vi på arbetet? När en av de personer som fångats på filmen utropar ”jävla jobbet” så väljer Jeanette Söderwall och Kristoffer Ramstrand att klippa bort känsloförstärkaren/svordomen ”jävla”, kvar står jobbet, men med lika trött ton. Sammanhanget är en jakthelg, snart är det måndag och dags att fasväxla. Sådana utrop är väl inte helt ovanliga samtidigt som vi är glada över att ha jobb och kunna tjäna vårt uppehälle och en frihet som kan köpas. Några timmar senare såg jag Resolution om en drogrehabiliteringsidémed jag vet inte hur många ”fucking” så nog hade känsloförstärkaren kunnat få vara kvar.

Jag ska genast säga att filmen har många kvaliteter och det är också lätt att tycka om filmen. En skör skönhet och symboliska närbilder kännetecknar bildflödet. I ett samtal med en filmentusiast senare på festivalen hittade vi några ledord som vi sammanfattade i respektfull skildring. Där har Jeanette Söderwall och Kristoffer Ramstrand en styrka. De närmar sig familjen, vuxna och barn, djur, natur och arbetet på gården med ömhet och eftertänksamt lyssnande.

Och då kommer också förstås frågan om filmens puls. Kanske ändå aningen låg. Inte minst inledningen som Kristoffer Ramstrand själv har funderingar på att ”snabba upp”.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Bakgrunden till berättelsen är ett kollektiv i stan’ som flyttar ut i spenaten. Efter ett halvår funkar inte det kollektiv som var så bra i stan’. Vad hände? Filmens familj ”köpte ut” de som drog, tillbaka till stan’, och satsar nu helt på att leva i sin egen vardagsrevolution.

Filmskaparna är, i resonemanget efter visningen, inne på att göra en uppföljning. Och det är ett viktigt projekt. När de lekande barnen ska köra moppe och hantera hormoner, vilka vägar kommer de vardagsrevolutionerna att ta.

Festivalen äger rum i industrilandskapet i Norrköping. På en bänk ute i solen kommer jag av en tillfällighet i samspråk med en pensionerad snickare (inte filmfestivalbesökare). Han berättade om bostäder i Norrköping på 60-talet. Åtta lager korkmattor, ruttna brädgolv och rejäla råttor samt utedass – så beskrev han dåtidens stad före miljonprogrammet. Är det antikapitalistiska alternativet kommandoekonomi?

Mycket slit och frihet, kanske är det just i den kombinationen som förändringar är möjliga. Ett är säkert, frihet är inte lika med lättja. Kanske kan det ibland, till och med, vara så att arbetet är en lek också. Alltså vardagsrevolutioner kan börja med att någon eller några väljer att förändra sitt sätt att betrakta eget eller andras arbete eller både andras och eget samtidigt.

Per-Inge Planefors, text och bild

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Den estniske sångaren Georg Ots

Bariton med bredd

I slutet av 70-talet gjorde jag min första resa till Estland - eller som det då officiellt hette ENSV, Eesti Nõukogude Sotsialistlik Vabariik (estniska socialistiska rådsrepubliken). Vi var inte många ...

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 10 december, 2016

Daniel Barenboim Foto Monika Rittershaus

Stalin, Mozart och vi

Josef Stalin älskade Mozarts musik och berördes av den på djupet. Han lyssnade ivrigt till den, på radio och grammofon, på operan och i konsertsalen. Den Store Ledaren, som mördade miljontals ...

Av: Thomas Notini | Essäer om samhället | 18 december, 2016

Johan Jönson

Johan Jönson; poet, född 1966 – har gett ut böcker på Displaced press (i översättning av Johannes Göransson), OEI editör, Maskinen och Albert Bonniers förlag men är även verksam som ...

Av: Johan Jönson | Utopiska geografier | 26 september, 2011

Jacob Ullberger och Thomas Fagerholm spelar på Annorlunda Musikskola. Foto: Maria Ekström.

Jazz för vuxna

En vanlig tisdag i maj övar jazzensemblen Dixie I på låtarna de ska uppträda med på uppspelningen kommande vecka. Det här är den yngsta gruppen av Jacob Ullbergers jazzensembler på ...

Av: Maria Ekström | Musikens porträtt | 05 maj, 2016

Den skapande individen

Tankar om den skapande individen heter en bok av John Landquist från 1970. Landquist var professor i pedagogik och psykologi i Lund 1936-46, men det var snarast en parentes i ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 17 maj, 2011

Nyårsdagen 2007

Nyårsdagen 2007 Första januari 2007 – när jag hör om stormvarning klass tre beslutar jag mig för att åka tåg till Malmö och fotografera. Tar med min gamla Canonkamera, som jag ...

Av: Jenny Nilsson | Bildreportage | 01 februari, 2007

Carl-Heinrich von Stülpnagel – terrorist i tredje riket

När Hitler inser att attentat mot honom den 20 juli 1944 i väsentliga delar organiserats i Paris av överbefälhavaren för det ockuperade Frankrike, generalen Carl-Heinrich von Stülpnagel, fräser Führern till ...

Av: Bo I. Cavefors | Övriga porträtt | 01 januari, 2015

Opplysningstidens konsepsjon om dannelse av et selv

Innledning Både R. Descartes (1596 – 1650) og I. Kant (1724 – 1804) regnes som opplysningstenkere. Kant skrev til og med et stridsskrift, som er kjent som Hva er opplysning? For ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 09 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.