Spåren av svensk kolonialism

Nationsbyggandet i norden inleddes under medeltiden. Området för aktörerna omfattade nuvarande Danmark, södra Finland, Sverige-Norge, Hälsingland, Jämtland och Trondheimsområdet. I de stora områdena norrut fanns samerna från Härjedalen i söder ...

Av: Rolf Sjölin | 10 augusti, 2010
Kulturreportage

Strindberg, Rousseau och drömmen om kvinnan

Förhållandet mellan August Strindberg och hans "oförgätlige vän Rousseau" har av kritiken oftast behandlas utifrån de politiska och filosofiska tankar om samhället som präglade den svenske författaren. Men vad ...

Av: Fredrik Nordin | 29 juni, 2011
Litteraturens porträtt

De stora frågorna som moderniteten ställer förblir fortfarande obesvarade

Intervju med Claudio Magris I Sverige är Claudio Magris en av de mest lästa italienska författarna. Naturligtvis finns det andra författare, som Camilleri, Fo och Saviano, men vi känner dem mest ...

Av: Guido Zeccola | 22 november, 2010
Litteraturens porträtt

Familjen Facebook – framsidan och baksidan

Det fanns något som hette Facebook, berättade man. Det var ett slags mötesplats på Internet. Jag som författare borde gå med, sa man. Knyta kontakter, nå ut, hålla mig a ...

Av: Stefan Whilde | 31 augusti, 2013
Stefan Whilde

Karin Engs erotisk krönika IV. Hemlighet



Karin  EngAtt stå i vatten upp till midjan. Ett sel, ett stilla vatten. Där bortom, en aning. Bortom kröken. Andas ljudlöst, häftigt. Bruset. En flodfåra om våren. Över alla bräddar. Sköljer rent. Stenarna, hällarna. Allt som multnat under hösten, frusit genom vintern. Nu. Rinner bort och lämnar plats. Lämnar öppet. Dånet från vattenfallet. Längre bort. Öronbedövande men fortfarande; en aning. Det svartnar för ögonen. Foten i vattnet och det finns inget val. Bara låta sig föras med. Att blunda. 

Nu. Kastar all sorg. Nu faller och lyfter i det samma. En sång. Får kraft och ton ur djupet. Ur könet. Ur skälvande lustar. Obändig lust. Obönhörlig drivkraft. Den älskade.

 Duschen strilar. Hon schamponerar håret. Masserar. Tänker på honom. Hans händer. I sitt inre hör hon hans röst.

Det hände att hon kunde flirta men det var aldrig tänkt att leda någonstans annat än till just en flirt. Oskyldig lek som kunde få henne att glömma. Det fanns män som ville ha henne, det visste hon. Ett kärleksmöte vore inte omöjligt. Men det var bara en flyktig tanke, nej, det var faktiskt otänkbart. Som i alla tider skulle hon då bli sedd som horan och de som offren för hennes kvinnliga förförelsekonster. Det var inte sanningen. Allt handlade om ett jämställt utbyte av fantasier. De skrev vad de ville göra med henne, hon skrev vad hon ville. Hon visste att de blev upphetsade. Hon blev det. Det var bara en stunds njutning.

Men med just honom var det något särskilt. De hade först utbytt några artiga fraser i chatten. Hon berömde hans konst och han tackade. Så berömde han tillbaka. Hon tackade, lika hövligt. Så brukade det vara, det var bekant. En trevande kontakt där man mätte varandras charm. Men den här gången öppnade han för fortsättningen. Han uttryckte nyfikenhet. Explicit. Det var inte bekant. Det var en ny, stark lockelse i detta. På några dagar hade de invecklats i ett så hett chattande och sms:ande att hon var konstant våt.

Han gick med stånd hela tiden, sa han, kunde inte tänka på annat än henne. De lyckades stjäla till sig kortare telefonsamtal. Inte lätt, de var påpassade. Alla odds var emot dem. Ändå drogs de till varandra. Hans röst var tät och varm. Hon blev våt bara hon tänkte på den. Det rösten sade. Ord hon aldrig vågat tänka.

Att underkasta sig någon. Ge sig hän. Så skrev hon. Utforska. Han svarade. De ville samma sak. Följa varandras resa. Hans längtan var hennes. Hon bokade ett rum. En annan stad. En hemlighet. De borde aldrig ha funnit varandra. Måste träffas. Allt i ord måste bli hud och kön.

Hon duschade ur schampot. Drog fingrarna genom håret. Tog balsamflaskan. Sprutade i handen, Tanken svindlade. Hon var upphetsad. Att tänka allt detta gjorde henne het. Hon förde duschen till skötet. Lät strålen kittla. Så skönt. Hon tänkte på hans ord. De han skrivit. De hon hört honom viska. Tala lågt. Intensitet. Hemlighet. Åtrå.

Det lekfulla; att byta roller. Han gjorde henne trygg. Hon litade på honom. Hon ville att han skulle kladda ner henne. Hon var trött på det ordnade, det korrekta. Ville bli riktigt nersölad.

Han ville äga henne. Dominera. Ge order. Herregud. Så förbjudet. Så spännande. Hon ville det. Inget hellre än det. Hans böner var också hennes.

Han uttalar orden. Hans röst är så nära. Ber henne om tillåtelse. Att dominera henne. Munnen, han talar om hennes mun. Att knulla hennes mun. Han ber henne att vara hans egen lilla slyna. Så skulle de byta. Han skulle bli hennes slav och hon skulle ta honom.

Ena handen smekte vänster bröst. Hon smekte vårtan som styvnat och önskade att han varit där med sin mun. Så fingrade hon på blygdläpparna. Särade på dem. Lät strålen spola skötet och spände hela kroppen. Hon tog spjärn mot väggen, lutade sig bakåt. Tänkte på det förbjudna. Det hon inte vetat att hon ville. Hon särade låren lite till. Förde duschmunstycket fram och åter.

Bindas. Handlederna fjättrade, kroppen utsträckt. Hennes kropp blir hans. Han ser på henne, betraktar. Styvnat betraktar hans kön henne. Hon vill ha honom. Hon vill vill vill. Ber om hans säd. Gnyr. Hon vill låta sig hållas hårt, dras i håret, knullas så häftigt att hon nästan svimmar. Hon blir hans spermahora, en knulldocka han får spruta ner. Han ska säga det också, kärleksfullt: Du är min egen lilla spermahora. Nu ska jag spruta över dina bröst, din mage, din mun. Jag vill se dig med min säd rinnande ur munnen.

De byter. Nu är det hon som tar. Rider honom. Gränslar hans ansikte och tvingar honom att slicka henne. Allt skulle han få. Allt skulle hon få.

Han sade att han ville knulla henne i stjärten. I samma stund visste hon att hon också ville det. Men försiktigt. Han skulle olja in henne, smeka med fingret först. Varsamt. Kärleksfullt.

Hon tänkte på hans kuk. I henne. Hur det skulle kännas. Kroppen darrade. Hon ville att han skulle tränga in. Ta henne. Med det varma vattnet strilande rörde hon vid sitt sköte. Hon smekte sig med vänster hand och lät två fingrar tränga in. Inte stjärten. Där skulle han inviga henne. Hon närmade sig. Nu ville hon komma. Fingrarna smekte inifrån och duschen kittlade. Snabbare, snabbare... Hon omslöt, rytmiskt kramade fingrarna. Enorm njutning. Ögonen tåras. Bara tanken på honom gjorde detta möjligt. Hjärtslagen dånade. Halspulsådern hotade sprängas. Blunda.

Andas. Vila. Hon sköljde sig ren och stängde av duschen. Sakta. Torkade sig. Såg sig i badrumsspegeln. Avspänt ansikte. Nästan vackert. Svullet sköte. Om en och en halv vecka skulle han tränga in i hennes stjärt. Det var det hon väntade på.

Karin Eng

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Vilhelm Ekelund

Vilhelm Ekelund och extremhögern

Många olika typer av läsare har genom åren sökt sig till Vilhelm Ekelunds (1880-1949) verk. Inte minst har han nått framgång hos författare, poeter och akademiker, vilka haft det gemensamt ...

Av: Mattias Aronsson | Litteraturens porträtt | 12 december, 2017

Post-EmmaKrönika 1 Rastplatsen I

Snart ingen mindre än en &:så triton dök fram i mitt Jon Blunds dyra hov ärad med håv i en håv nästan som i horstrumpor ensam. Var fet som en ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 februari, 2010

Frankrike är inte enbart Paris…

Fransmännen, dessa EU-medborgare, blir alltmer fästa vid sina lokala regioner och sina dialekter. Filmen "Bienvenue chez les Ch'tis" -Välkommen till Norr' - skulle titeln kunna heta på svenska - ...

Av: Anne Edelstam | Gästkrönikör | 16 september, 2008

Andy Warhol, Velvet Underground och Ron Nameth

I samband med att Fotografiska i Stockholm i början av 2011 visar en utställning om Andy Warhols (och Velvet Undergrounds) "Exploding Plastic Inevitable"-show 1966-1967 tillåter vi oss här en liten ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 12 januari, 2011

Laokoon och hans söner. Källa Wikipedia

I Laokoongruppens grepp

Laokoon och hans söner i kamp med en jätteorm är en av konstens mest levande och dramatiska skulpturer. Det har funnits många som försökt efterlikna motivet med få har kommit ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 26 oktober, 2017

Tanz der Gerippe von Michael Wolgemut

Nelly Sachs poetiska öde hand i hand med Paul Celan

(eller det Tyska som både död och hopp) ”Jag är icke mera jag; gudens meningslöshet är i mig. Tiden står stilla, rummet finns inte längre. Min tankes tanke svävar bort genom färglösa rymder, speglande ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 25 december, 2014

Emily Dickinson

En dikt av Emily Dickinson

Är dikter bättre, ju svårare de är? Litteraturvetaren Harold Bloom verkar tro det. Han är en av Emily Dickinsons varmaste anhängare, och talar i sin "Den västerländska kanon" (1994) om ...

Av: Emily Dickinson | Utopiska geografier | 14 februari, 2015

Benjamin 40

                 

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 19 Maj, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.