Döden är ofarlig

I begynnelsen fanns inga tankar. Varken det ena eller det andra existerade, varken kärlek eller rädsla – ingenting gick att uppleva eller strävade efter att bli upplevt. När encelliga organismer utvecklades ...

Av: Stefan Whilde | 01 februari, 2013
Stefan Whilde

Platon och Västlandets öde

”Varje separation är en länk” (Simone Weil) Den västländska civilisationen grundas på en tolkning av verkligheten som pågår sedan Platon och Sokrates tid.Att närma sig Platon är som att närma sig ...

Av: Guido Zeccola | 09 februari, 2014
Agora - filosofiska essäer

Robert Warrebäck

Robert Warrebäck. En novell

Robert arbetar för närvarande på en samling sammanlänkade noveller om missbruk, kärlek, sorg och skuld. I nuläget finns åtskilliga av hans tidigare noveller, artiklar och essäer (och en del poesi) ...

Av: Robert Warrebäck | 04 januari, 2016
Utopiska geografier

”SE PÅ MINA VERK TILLS DU SER DEM!” Tankar om konstens oavhängighet.

”Jag kan helt enkelt inte se expressionismens, futurismens, kubismens och andra ’ismers’ verk som det konstnärliga geniets högsta uttryck. Jag förstår dem inte. Jag finner inget behag i att se ...

Av: Thomas Notini | 18 mars, 2014
Essäer om konst

Karin Engs erotisk krönika IV. Hemlighet



Karin  EngAtt stå i vatten upp till midjan. Ett sel, ett stilla vatten. Där bortom, en aning. Bortom kröken. Andas ljudlöst, häftigt. Bruset. En flodfåra om våren. Över alla bräddar. Sköljer rent. Stenarna, hällarna. Allt som multnat under hösten, frusit genom vintern. Nu. Rinner bort och lämnar plats. Lämnar öppet. Dånet från vattenfallet. Längre bort. Öronbedövande men fortfarande; en aning. Det svartnar för ögonen. Foten i vattnet och det finns inget val. Bara låta sig föras med. Att blunda. 

Nu. Kastar all sorg. Nu faller och lyfter i det samma. En sång. Får kraft och ton ur djupet. Ur könet. Ur skälvande lustar. Obändig lust. Obönhörlig drivkraft. Den älskade.

 Duschen strilar. Hon schamponerar håret. Masserar. Tänker på honom. Hans händer. I sitt inre hör hon hans röst.

Det hände att hon kunde flirta men det var aldrig tänkt att leda någonstans annat än till just en flirt. Oskyldig lek som kunde få henne att glömma. Det fanns män som ville ha henne, det visste hon. Ett kärleksmöte vore inte omöjligt. Men det var bara en flyktig tanke, nej, det var faktiskt otänkbart. Som i alla tider skulle hon då bli sedd som horan och de som offren för hennes kvinnliga förförelsekonster. Det var inte sanningen. Allt handlade om ett jämställt utbyte av fantasier. De skrev vad de ville göra med henne, hon skrev vad hon ville. Hon visste att de blev upphetsade. Hon blev det. Det var bara en stunds njutning.

Men med just honom var det något särskilt. De hade först utbytt några artiga fraser i chatten. Hon berömde hans konst och han tackade. Så berömde han tillbaka. Hon tackade, lika hövligt. Så brukade det vara, det var bekant. En trevande kontakt där man mätte varandras charm. Men den här gången öppnade han för fortsättningen. Han uttryckte nyfikenhet. Explicit. Det var inte bekant. Det var en ny, stark lockelse i detta. På några dagar hade de invecklats i ett så hett chattande och sms:ande att hon var konstant våt.

Han gick med stånd hela tiden, sa han, kunde inte tänka på annat än henne. De lyckades stjäla till sig kortare telefonsamtal. Inte lätt, de var påpassade. Alla odds var emot dem. Ändå drogs de till varandra. Hans röst var tät och varm. Hon blev våt bara hon tänkte på den. Det rösten sade. Ord hon aldrig vågat tänka.

Att underkasta sig någon. Ge sig hän. Så skrev hon. Utforska. Han svarade. De ville samma sak. Följa varandras resa. Hans längtan var hennes. Hon bokade ett rum. En annan stad. En hemlighet. De borde aldrig ha funnit varandra. Måste träffas. Allt i ord måste bli hud och kön.

Hon duschade ur schampot. Drog fingrarna genom håret. Tog balsamflaskan. Sprutade i handen, Tanken svindlade. Hon var upphetsad. Att tänka allt detta gjorde henne het. Hon förde duschen till skötet. Lät strålen kittla. Så skönt. Hon tänkte på hans ord. De han skrivit. De hon hört honom viska. Tala lågt. Intensitet. Hemlighet. Åtrå.

Det lekfulla; att byta roller. Han gjorde henne trygg. Hon litade på honom. Hon ville att han skulle kladda ner henne. Hon var trött på det ordnade, det korrekta. Ville bli riktigt nersölad.

Han ville äga henne. Dominera. Ge order. Herregud. Så förbjudet. Så spännande. Hon ville det. Inget hellre än det. Hans böner var också hennes.

Han uttalar orden. Hans röst är så nära. Ber henne om tillåtelse. Att dominera henne. Munnen, han talar om hennes mun. Att knulla hennes mun. Han ber henne att vara hans egen lilla slyna. Så skulle de byta. Han skulle bli hennes slav och hon skulle ta honom.

Ena handen smekte vänster bröst. Hon smekte vårtan som styvnat och önskade att han varit där med sin mun. Så fingrade hon på blygdläpparna. Särade på dem. Lät strålen spola skötet och spände hela kroppen. Hon tog spjärn mot väggen, lutade sig bakåt. Tänkte på det förbjudna. Det hon inte vetat att hon ville. Hon särade låren lite till. Förde duschmunstycket fram och åter.

Bindas. Handlederna fjättrade, kroppen utsträckt. Hennes kropp blir hans. Han ser på henne, betraktar. Styvnat betraktar hans kön henne. Hon vill ha honom. Hon vill vill vill. Ber om hans säd. Gnyr. Hon vill låta sig hållas hårt, dras i håret, knullas så häftigt att hon nästan svimmar. Hon blir hans spermahora, en knulldocka han får spruta ner. Han ska säga det också, kärleksfullt: Du är min egen lilla spermahora. Nu ska jag spruta över dina bröst, din mage, din mun. Jag vill se dig med min säd rinnande ur munnen.

De byter. Nu är det hon som tar. Rider honom. Gränslar hans ansikte och tvingar honom att slicka henne. Allt skulle han få. Allt skulle hon få.

Han sade att han ville knulla henne i stjärten. I samma stund visste hon att hon också ville det. Men försiktigt. Han skulle olja in henne, smeka med fingret först. Varsamt. Kärleksfullt.

Hon tänkte på hans kuk. I henne. Hur det skulle kännas. Kroppen darrade. Hon ville att han skulle tränga in. Ta henne. Med det varma vattnet strilande rörde hon vid sitt sköte. Hon smekte sig med vänster hand och lät två fingrar tränga in. Inte stjärten. Där skulle han inviga henne. Hon närmade sig. Nu ville hon komma. Fingrarna smekte inifrån och duschen kittlade. Snabbare, snabbare... Hon omslöt, rytmiskt kramade fingrarna. Enorm njutning. Ögonen tåras. Bara tanken på honom gjorde detta möjligt. Hjärtslagen dånade. Halspulsådern hotade sprängas. Blunda.

Andas. Vila. Hon sköljde sig ren och stängde av duschen. Sakta. Torkade sig. Såg sig i badrumsspegeln. Avspänt ansikte. Nästan vackert. Svullet sköte. Om en och en halv vecka skulle han tränga in i hennes stjärt. Det var det hon väntade på.

Karin Eng

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Nawaz i West Hampstead, London 2015. Foto: Eregis. CC BY 2.0.

Maajid Nawaz, Sam Harris. Nya vägar och nya värderingar för islam

Islam är inte bara terrorism och intolerans. Mohamed Omar om religionens verkliga ansikte bortom alla fördomar och ignorans.

Av: Mohamed Omar | Essäer om religionen | 09 januari, 2016

Judgment in Hungary: en rättegång som speglar Europas mörkare sidor

Under Göteborgs internationella filmfestival visades Ezter Hajdús dokumentärfilm Judgment in Hungary. Jag såg dokumentären på Göteborgs Stadsmuseum som tidigare visat utställningen ”Vi är romer”. I museets foajé visades också bilder ...

Av: Linda Johansson | Essäer om film | 17 mars, 2014

Old Von i Wellington

Några år in på första världskriget bodde D. H. Lawrence och hans tyska hustru Frieda (på långt håll besläktad med flygaresset von Richthofen, den röde baronen) i Cornwall. Där skrev ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 12 juli, 2014

Veckan från äldreomsorgen

Ett ämne som tyvärr inte går att undvika. Nu ska det bli lag som tvingar kommunerna att släppa in privata företag i äldreomsorgen. På ett sätt är det logiskt. Efter ...

Av: Gregorz Flakierski | Veckans titt i hyllan | 10 december, 2011

Minnen från Ludvig XIV:s hov

En typ av bok som alltid har fascinerat mig är de som får det att kännas som att man har förflyttats till en annan värld. Ibland kan det handla om ...

Av: Tobias Harding | Övriga porträtt | 18 december, 2012

Stillbild ur Rewell Altunagas “Elegia” från 2015

Det grymma havet

På stranden ligger den lilla pojken i vattenbrynet. Det ser ut som om han sover. Fotografiet av treårige Alan Kurdis döda kropp som spolades upp på en turkisk strand 2015 ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 07 oktober, 2017

Bildens sång

Alla färger syns tydligt, för idag röd bok och sol - varmt mot huden och solskyddsfaktor bör läggas på. Ta hand om fotsulor och andra ytor, och om mjuka-mjuka rösten ...

Av: Ida Thunström, text och bild | Essäer om konst | 27 december, 2017

Drömmen om autopoeten

Drömmen om den självskrivande poesimaskinen, autopoeten har länge varit en dröm för många poeter och konstnärer. Med dagens teknik kan den drömmen bli sann. Johannes Heldén & Håkan Jonsons digitala ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 20 maj, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.