Filmkrönika: Från ”Twilight” till ”The Host” – numera vill vi bli vän med…

I tidiga vampyrfilmer spetsas vampyrer på pålar av rättrådiga människor, eller bränns av solljuset, i sci-fi filmer klubbas utomjordingar ner, eller skjuts, eller förgås när de kommer i kontakt med ...

Av: Belinda Graham | 09 september, 2013
Gästkrönikör

Bruno K. Öijer: den svenska poesins Hermesgestalt

Ensam sittande i en halvtom bar på Sveavägen för många år sedan så händer följande: Dörren öppnas och in kommer en man klädd i sammetsröd manchesterkostym och en stor vid ...

Av: Göran af Gröning | 04 april, 2014
Litteraturens porträtt

Chagall. Le triomphe de la musique

Intensiv färgprakt i Paris

Under Allhelgonahelgen flödade solen över Paris och sensommarvärmen fick parisarna att ägna sig åt förlustelser i det fria av allehanda slag. Ett exempel på en sådan bestod i att kliva ...

Av: Eva-Karin Josefson | 17 november, 2015
Essäer om konst

OperaBögarna firar 10 år med galakonsert under Pride

  OperaBögarna firar 10 år med galakonsert under Pride Det började som ett forskningsprojekt och den 3 augusti firar OperaBögarna sitt tioårsjubileum med en stor galaföreställning på Folkoperan. Glitter and be gay ...

Av: Agneta Tröjer | 04 augusti, 2007
Musikens porträtt

Ditt liv kommer bli bättre så här, sa kulturministern



Björn AugustsonJag såg på CNN igår. De diskuterade tårtan och ministern, Makode Lindes numera världsberömda tårta och Sveriges kulturminister Lena Adelsson Liljeroth. Enligt Linde själv har alla, från Al-Jazeera och New York Times till mannen och kvinnan på gatan, hört av sig till honom efter att kulturministern under söndagen skurit en vaginal tårtbit från den skrikande svarta tårtkvinnan. Makode Linde var själv en del av konstverket, det var han som var tårtans skrikande huvud. Och det var till honom som kulturministern, till de närvarandes muntra skratt, till kulturtanternas belåtenhet, bjöd en smakbit av tårtan.


Att kulturministern skulle vara först med tårtkniven och viska ”ditt liv kommer bli bättre så här”, ta en tårtbit från underlivspartiet och dessutom mata Linde med tårtan var för honom en överraskning, något han i sina vildaste fantasier inte hade kunnat föreställa sig skulle hända.
Kulturministern blev en del av konstverket, en ingrediens som skapade den uppmärksamhet som över en natt gjorde Makode Linde världsberömd. Även de skrattande kulturtanterna bidrog till och införlivades i konstverket. Och det är få konstverk som lyckas få ett sådant genomslag, som har skapat en sådan debatt och diskussion.

Makode Lindes mamma är svenska och hans pappa västafrikansk invandrare. Han har gjort en rad verk som ingår i Afromantics. Tanken med verken är att nidbilden ska möta romantiserandet av det exotiska. Han belyser den västerländska uppfattningen, den västerländska romantiserande bilden av historien, en historia som innehåller både slaveri, apartheid och rasism. Han vill skapa debatt för att visa på hur det har sett ut och hur det fortfarande ser ut i samhället, i världen.

Efter tårtan har Linde fåt utstå mycket kritik, röster har höjts för att han är rasist medan han själv menar att verken görs i syfte att motverka rasismen. Flera verk ur serien Afromantics har visats på museer runt om i landet och skapat debatt. Men aldrig har debatten blivit så stor som nu. Och aldrig tidigare har Lindes motiv ifrågasatts som nu.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jag ser emellertid ingen anledning att tro att Linde skulle vara rasist. Jag kan ha åsikter om verket, om den afrikanska kvinnan som skriker om nåd när kulturministern skär bort en bit av hennes vagina. Min första åsikt var att jag inte tyckte om det. Men efter att ha läst på mer om Linde och satt mig in mer i hans konst ser jag på det med andra ögon. Den debatt som verket skapat är nödvändig och viktig. Som konstnär har han verkligen lyckats. Ett verk, en tårta, ett skrik har skapat eko i stora delar av världen. Det är bra. Det är bra konst.

Vad som är mindre bra är att vår kulturminister, Lena Adelsson Liljeroth, låter sig bli en del av ett sådant verk. Det är förståeligt att det väcker anstöt. Hon bör tänka sig för, agera smartare än så. Vad som också är beklagligt är de skrattande kulturtanterna. Efter vad jag förstår är det så att man vid åsyn och betraktande av Lindes verk ofta sätter skrattet i halsen. Men i det här fallet var det nog inget annat än tårta som fastnade i kulturministerns och tanternas halsar, vaginal tårta.
Kanske bör tilläggas att det även fanns en och annan skrattande kulturgubbe på plats och de var förstås inte bättre än tanterna.

Björn Augustson

Ur arkivet

view_module reorder

An Empirically Based Answer to the Question “Does God Exist”? Involving Russell’s Paradox

Spirit of Truth, Enlighten and Guide our ResearchO Mary Conceived without Sin, Pray for us who have Recourse to Thee*   Abstract A recent alternative cosmological geometry transfers astronomical empirical evidence from the ...

Av: Piero Benazzo | Agora - filosofiska essäer | 31 oktober, 2013

WASA

Segelfartygens storhetstid

Trots att jag inte kan ro, är jag mäkta stolt över alla sjömän i släkten. Samt väldigt begeistrad över fartyg i största allmänhet och undersköna segelfartyg i synnerhet. De tillhör ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 23 augusti, 2017

Kvalité och känsla

Kvalité och känsla "Franskspråkig skönlitteratur i svensk översättning" är Elisabeth Grate Bokförlags motto, men en och annan bok från den anglosaxiska världen har smugit sig in i utgivningen.

Av: Agneta Tröjer | Porträtt om politik & samhälle | 25 september, 2007

"Kidnappning får aldrig vara ett politiskt vapen."

 Giuliana Sgrena på Bokmässan. Bild: Stefan Villkatt. "Kidnappning får aldrig vara ett politiskt vapen." Tidningen Kulturens Guido Zeccola har träffat Giuliana Sgrena, journalist för Il Manifesto (Italien) och Der Zeit (Tyskland). Upprepade ...

Av: Tidningen Kulturen | Reportage om politik & samhälle | 28 september, 2006

Fulke Greville

Fulke Greville. En dikt

Pessimistiska dikter kan vara uppmuntrande av olika skäl. De ger t.ex. anledning till motsägelse ("så illa är det väl ändå inte"), och om de är välskrivna påminner de om språkets ...

Av: Fulke Greville | Utopiska geografier | 06 april, 2015

Gilda Melodia

Att färdas till den plats där allting upphör

"Alla tillfälligheter i vårt liv är material av vilka vi kan skapa vad vi vill [...] Varje bekantskap, varje händelse är för den som är alltigenom ande första ledet i ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 27 april, 2016

Möt konstvåren i Bryssel

Till den rika museifloran i Bryssel kan man nu lägga Fin de siècle museet som öppnade vid årsskiftet. Lägg där till vårens stora utställningar med den belgiska samtidskonstnären Michaël Borresman ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 25 mars, 2014

Tre tusen kronor ligger i en burk i mitt hem

Vi fattiga, skrev pennan nästan av sig själv. Di rike kan, tänkte jag samtidigt. Detta tröttsamma tjat och självömkande tär på mig för varje gång som denna sanning upprepas. Om ...

Av: Fredrik Rubin | Gästkrönikör | 13 november, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.