Bild Hebriana Alainentalo

Den plågade postmoderna kroppen

Kroppen är smickrad, tränad, ibland plågad (av oss) i tron på dennes onödighet och på den totala övertygelsen om sin icke återuppståndelse. Vi konstruerar vår kropp för att den ska likna ...

Av: Guido Zeccola | 01 november, 2016
Essäer om samhället

Marcellos död av Bo Bjelvehammar

Allt har en början, denna berättelse börjar vid floden, som söker ett större vatten, det går att se bergen, sluttningarna som färgas i olika nyanser av grönt, av sol och ...

Av: Bo Bjelvehammar | 13 oktober, 2014
Utopiska geografier

Drömmen om det gudomliga inom science fiction

Inget kan vara mer felaktigt än påståendet att science fiction-litteratur enbart handlar om maskiner och rymden. Redan från början när begreppet science fiction under den första hälften av 1900-talet myntades ...

Av: Alexander Sanchez | 30 november, 2011
Essäer om litteratur & böcker

 Annalisa Ericson och Nils Poppe i Blåjackor

Den Store Nils Poppes internationella genombrott

Blåjackor har kallats både den bästa svenska filmen och den roligaste svenska filmen --- och dessutom den största teatersuccén. En succé som gick via Frankrike, Danmark och England och tusen ...

Av: Belinda Graham | 02 november, 2016
Essäer om film

Stereotyperna i ”Äkta Människor”



 Annelie Babitz När tv-serien ”Äkta Människor” nu närmar sig sitt sista avsnitt så är jag en aning besviken. Min besvikelse gäller främst alla stereotyper och de lama replikerna i serien. Vi har ju ett helt hav av amerikansk sci-fi kultur att gräva ner oss i, så varför inte vässa den en aning, skapa något eget? De stereotyper som stört mig mest i serien har varit den asiatiska kvinnan/ huboten Anita som huhållsbetjänt/sexoffer, samt stereotyper av manlig och kvinnlig sexualitet.

I nästan varje avsnitt har vi fått se hur några av de manliga karaktärerna besökt ”Hubot Heaven” - en strippklubb slash bordell med sexiga kvinnorobotar.

Manusförfattaren, Lars Lundström, använder här ”mannens rätt” att köpa sex som ett tema (för på många ställen i världen ser män detta som sin rätt) medan de kvinnliga karaktärernas sexualitet kontrolleras av att de måste känna, bli förälskade i sina hubotar. Gäsp!

Snälla … Det är år 2012 och vi har ganska länge vetat att det inte är så stora skillnader på manlig och kvinnlig sexualitet. Varför finns det till exempel ingen bordell dit kvinnor kan gå och köpa sex av manliga hubotar i serien? Kanske om manusförfattaren hade gått en kurs i genusvetenskap, då kanske han hade avstått från att förmedla en bild av mäns sexualitet som något viktigare än kvinnors sexualitet. Som att det skulle vara viktigare för en man att få utlopp för sin sexualitet direkt, genom att till exempel kunna köpa sex.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I avsnitt 8 fick vi ändå se hur Leif Andrées hubothatande karaktär, Roger, till slut blir kär i huboten Bea. Bea som är minst trettio år yngre än honom, villig och skitsnygg. Att göra Bea trettio år äldre än honom, gravt överviktig och ful var antagligen en tanke som aldrig fanns på kartan. I detta avsnitt fick vi även se hur han som köpte sex på ”Hubot Heaven” i avsnitt 7 fick enorma samvetskval och spydde.

Och när hushållshuboten Anita ”nästan” blir våldtagen i avsnitt 7 så reagerar pappan i familjen med att inget större brott begåtts för hon är ju ändå bara en robot, medan mamman hävdar att Anita visst kan känna en massa saker.

Låt oss säga att vi inom femtio till hundra år kommer att leva i ett samhälle med människorobotar. Robotar som har en nästan mänsklig intelligens. Ett samhälle där vi till och med gifter oss med robotar. Ungdomar i Japan säger sig inte längre ha så mycket intresse för relationer. De säger att de skulle vara mer intresserade om relationen var med en robot. Forskarna tror att detta är ett resultat av mangakulturen. Kanske är det bara framväxten av ett nytt sorts samhälle med en ny sorts människa. En konsumtionsmänniska som inte har tid för att ha en relation med en vanlig människa, som inte har tid för en person som inte har en av och på-knapp. Relationer med robotar skulle definitivt lösa överbefolkningsproblemet i alla fall.

Anyway. Jag önskar att någon hyperkreativ tjugoåring som växt upp i ett genusforskning labb hade fått skriva manuset till ”Äkta Människor”. En person som inte hade varit bunden till könsstereotyper. En person med Blade Runner som förnamn, Red Dwarf som mellannamn och Prometheus som efternamn. Är ganska säker på att en sån person inte hade låtit sina karaktärer sitta i ett kök och diskutera vad deras hushållshubot kände eller inte kände då hon ”nästan” blev våldtagen. För mycket socialrealism helt enkelt, och inte alls sci-fi.

 Annelie Babitz 

Ur arkivet

view_module reorder

Mellanspråkligheter; om ingenting och om Ludwig Wittgenstein

Du. Ibland eller väldigt ofta upplever jag att du inte vet vem jag är när du är så bottenlöst försvunnen bakom ditt galler av rosenmirakel att du, som jag sa ...

Av: Johan von Fritz | Agora - filosofiska essäer | 18 mars, 2012

Gustav Klimt del 2 Världen i kvinnlig skepnad

Franz Joseph I av Österrike-Ungern gav arkitekterna Gottfried Semper och Carl von Hasenauer i uppdrag att bygga och gestalta Burgtheater, men herrarna hade olika ingångar till och syn på det ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer om konst | 31 mars, 2011

Bach – trotjänaren

”Johann Sebastian Bach är den femte evangelisten. Gån ut och förkunnen honom!” Så inledde ärkebiskopen Nathan Söderblom ett tal inför en kyrkomusikerkongress i Uppsala en gång under sin ämbetstid. Söderblom var ...

Av: Thomas Notini | Musikens porträtt | 28 december, 2012

Om ekomaten

Jag har alltid tyckt att man borde lagstifta om att alla kommunala eller statliga matserveringar såsom skolor, fängelser och äldreboenden ska servera ekologiska och närproducerade råvaror. Per portionen skulle priset ...

Av: Emma Holmén | Gästkrönikör | 08 augusti, 2012

Magna Grecia Tomba del tuffatore

Med anledning av Internationella mansdagen

Det finns pojkar och även kvinnor som menar att Internationella mansdagen är ett skämt, trots att den enligt Wikipedia ”avser att fokusera på pojkars och mäns hälsa, uppmärksamma mäns bidrag ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 19 november, 2016

På dekonstruktionens rand - Nanok och Geist brevväxlar

Sedan några månader tillbaka arbetar författaren och filosofen Nanok på boken Tinget och Stjärnan. Den tar sin början i frågan om skillnaden mellan en hand och en kopp och tänker ...

Av: Nanok & Geist | Kulturreportage | 22 februari, 2010

Sven Delblanc eller vad gör vi egentligen med vår frihet

Ännu en gång har jag grävt ner mig i Sven Delblancs böcker. Texter så fulla av liv, kraft och en klarsyn som skrämmer. Självfallet går det lättvindigt att ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 22 juni, 2008

Psykotexten. Del 2. Drömmen om ett ting

"Krigskonst är att förgås med blommorna, litteratur är att odla odödliga blommor. Och odödliga blommor är konstgjorda blommor" Yukio Mishima Sidorna som följer upphittades vid ett rivningsarbete i ett för länge ...

Av: Johann von Fritz | Essäer | 15 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.