Fragment av surrogatpyret VII

Fragment av surrogatpyret VII Ja dinse tjasande mot Lottahemmanet å va snart i hälarna på morfar, som vappe å hypple framför mä i de overkliga strålkastarjuset, som gjorde de lätt å ...

Av: Nikanor Teratologen | 13 november, 2007
Teratologisk sondering

Daniel Barenboim Foto Monika Rittershaus

Stalin, Mozart och vi

Josef Stalin älskade Mozarts musik och berördes av den på djupet. Han lyssnade ivrigt till den, på radio och grammofon, på operan och i konsertsalen. Den Store Ledaren, som mördade miljontals ...

Av: Thomas Notini | 18 december, 2016
Essäer om samhället

"Jag vill definitivt inte tillbaka till någon normal verklighet."

   "Jag vill definitivt inte tillbaka till någon normal verklighet." Ett samtal med Missy Suicide. Text & foto av Carl Abrahamsson Sajten suicidegirls.com har under sina fem års existens vuxit från att vara ...

Av: Carl Abrahamsson | 30 december, 2009
Allmänna reportage

Fotogran ur Fahrenheit 451 av François Truffaut

Förbjudna böcker

Index är inte bara ett register över innehållet i exempelvis en bok utan också den helvetets mun dit den katolska kyrkan skickade de böcker och de författare den inte gillade. Den ...

Av: guido zeccola | 15 augusti, 2015
Essäer om religionen

Europas vatten



Per-Inge Planefors

Att Försvaret bitit sig fast vid Vättern som föreslaget utökat övningsområde för militärt flyg oroar. Dessutom förmår man inte sända representanter till Ödeshög eller Jönköping för samråd om det som nu lags fram. Man tänker sig från Försvarets sida flera gånger om utökade skjutningar. En god dialog med de kommuner som ligger runt Vättern borde vara en utgångspunkt för Försvaret. Så många människor påverkas. Utökningen som föreslås är från 20 övningsdagar till 80 dagar, alltså en fyrdubbling.

 Bygdegården i Hästholmen hade tillsammans med Kulturårsgruppen i Ödeshög bjudit in till ett informationsmöte. Detta hölls torsdagen den 3 oktober. Ett av syftena var dialog med Försvaret. Över 60 personer hade kommit för att lyssna och ställa frågor. Också kommunalrådet Magnus Oscarsson (KD) deltog. Han häpnade över förslagets dimensioner.

Först gick ordet till Enar Andersson, Kyrkebo. Han är starkt drivande i Aktionsgruppen för Vätterns och Breviksbygdens bevarande. Hans plädering var faktaspäckad och framfördes med övertygande entusiasm och stridslystnad. Vi ska inte ge oss på våra punkter. Vi ska överklaga om de beslut angående miljöprövningen som planeras går oss emot. Det är gruppens huvudlinje. Man har 99 % av bygdens människor med sig. Två har sagt sig av princip inte vilja skriva på listor. Men de är tillsammans med alla emot försvarets planer.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Torsdagen innan, i riksdagen, hade försvarsminister Sten Tolgfors (M) hävdat:

-Jag vill värna om instansordningen och att man får en bra sammanvägning av olika intressen där Försvarsmakten tydligt redovisar sin grund för att man begär en utökning. Sedan får andra redovisa sina invändningar, och sedan vägs detta samman till ett beslut som också i slutändan kan överklagas.

Att bägge parter redan innan själva förslaget utarbetats färdigt i alla detaljer och innan lokala samrådsprocesser startat är illavarslande. Den låsningen bör snarast luckras upp och flera lokala dialoger borde komma igång.

Ett exempel, kulturstaden Vadstena svarade inte ens i samrådsförfarandet! Denna pärla i Östergötland med lugn och andlig förtrollning. Birgittas stad. Birgitta är Europas skyddshelgon. Hur kan det komma sig att en kommun inte ens svarar i ett samråd?

Regionens LRF-ordförande Peter Borring påpekade vid mötet i Hästholmen att Försvarets nationella intressen är förlegade. Själva klassningen av riksintresse för försvarets del borde göras om utifrån försvarets förändrade uppgifter.


Länsstyrelsen i Östergötland pekade redan 2011-04-21, i ett samrådsyttrande, att ”möjligheterna till alternativ lokalisering” ska klarläggas.

Vättern är, om man ser till volymen, Sveriges största sjö. Redan om 35 år kanske 40 år måste Stockholm ta sitt vatten från någon annan källa än Mälaren. Då kan Vättern komma väl till pass.

Ett annat sätt att betrakta Vätterns vatten är i aspekten genomrinning. Vänern byter allt sitt vatten på ett och ett halvt år. Vättern tar 60 år på sig! Om man väljer att öva över en av dessa sjöar är Vänern ett 40 gånger bättre alternativ om flygbränslenedfall ska spolas vidare och inte stanna i sjön. De sjöar som är många människors dricksvatten ska överhuvudtaget inte smutsas ner, så resonerar nog de flesta. Försvaret borde underordnas samma restriktioner som enskilda medborgare och näringsidkare.

Jönköping kommun har i en tjänsteskrivelse 2011-08-05 pekat på att de allmänna intressena, yrkesfiske, turism- och friluftsliv, natur- och kulturvärden, naturvård, dessa fyra, särskilt bör beaktas före statens intresse i försvaret.

Jan Andersson, Jönköping/Visingsö och samordnare för miljöprojekt framhåller allvaret i situationen och drar en lans för att grupperna som vill diskutera med försvaret ska vara väl insatta i process- och instansordningar.

Flera föreslår att en lokal grupp som ska driva frågorna bildas. Och en lista där 15 personer antecknade sig. Nu är det upp till Bygdegårdsföreningen och Kulturårsgruppen att hålla samman dessa.

Kommunalrådet Magnus Oscarsson (KD) och oppositionsrådet Madelaine Vilgren (S) lovade att före med sig detta till kommunstyrelsen och ett samråd mellan kommunledningarna runt Vättern.

Militära företrädare kanske tänker till ett varv extra och väljer att delta i Jönköping onsdagen den 16 november. Vid det samrådet har Folkuniversitetet tagit på sig att vara värd.

Carl Jonas Love Almqvist skrev:

-Hela Vättern är till sin natur blott en enda stor källa, den största på jorden. Man dricker vatten rent ut ur Vättern.

Någonstans mellan Almqvists globala källa - ”största på jorden” och ett knippe nationella intressen för oss i Sverige ligger Vätterns värde. Kanske talar vi om Europas vatten. Dricksvatten som skulle kunna räcka åt många om det inte smutsas ned.

 

Per-Inge Planefors

Ur arkivet

view_module reorder

Greve Zaroffs ande kan man tjäna storkovan på

Vill man nå fram till någon vars försvar är på topp eller i alla fall fungerar någorlunda finns det en metod som är bättre än andra: mekanisk avtrubbning. Genom att ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 24 mars, 2011

En dikt av Hebriana Alainentalo

En dikt av Hebriana Alainentalo

Av: Hebriana Alainentalo | Utopiska geografier | 24 februari, 2017

Det gnostiska Evangeliet om Judas

På frågan om varför religiösa eller filosofiska rörelser formulerar skapelsemyter eller kosmologiska system, ger myten ofta svaret på livets stora frågor. En helt annorlunda tolkning än den vi möter i ...

Av: Kristian Pella | Essäer om litteratur & böcker | 28 december, 2011

Maria Anna (Nannerl) Mozart. En musikalisk begåvning, men en fotnot i historien

På Nationalmuseum i Stockholm visas sedan i slutet av september en utställning om kvinnliga konstnärer i Frankrike och Sverige mellan 1750 och 1860. Den 18 maj 2012 hade en film ...

Av: Lilian O. Montmar | Musikens porträtt | 16 oktober, 2012

Transcendentala varelse!

Det regnar. Snön smälter helt om det fortsätter så. Jag längtar och saknar dig.    I minnet återvänder jag till tiden vi tillbringade tillsammans, efter din första resa till USA, här i Stockholm ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 13 februari, 2017

Sedan när ligger Jönköping i Jerusalem?

Tim Cook, Apples CEO, skriver på Apples webbplats: ”Vi beklagar verkligen det besvär som detta inneburit för våra kunder och gör allt vi kan för att förbättra Kartor. ” Man kan ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 25 februari, 2013

Strindberg, Rousseau och drömmen om kvinnan

Förhållandet mellan August Strindberg och hans "oförgätlige vän Rousseau" har av kritiken oftast behandlas utifrån de politiska och filosofiska tankar om samhället som präglade den svenske författaren. Men vad ...

Av: Fredrik Nordin | Litteraturens porträtt | 29 juni, 2011

Abu Casems tofflor

Abu Casems tofflor Förutom den medeltida arabiska skuggteatern och de shiitiska passionsspelen till åminnelse av imam Hussains martyrium, är det, så vitt jag vet, inte mycket bevänt med dramatiken i den ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om litteratur & böcker | 01 februari, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.