Det omedvetna och Freud

Det är en morgon i Wien. Sigmund Freud går genom sin våning klädd i badrock och tofflor. I en plötslig ingivelse greppar han sin ena toffel och kastar den med ...

Av: Johan Lundin Kleberg | 26 oktober, 2010
Essäer

… Mot Bröderna Karamazov och det ”oroliga blodet.” (Del II)

Ännu en morgon med blicken sömnigt klar. Glad över att ha vaknat till ett vinterlandskap och min uppmärksamhet är ljudlös. Jag väntar på en stjärna, inte nattens utan den av ...

Av: Göran af Gröning | 08 februari, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Triptyk av E. Sábato. Prinsessan och draken – De osynliga ansiktena – Rapport…

Inledning Ännu en morgon av återhämtning Känner att febern inte riktigt lämnat men det är faktiskt en skön känsla. Hur febrig var Balzac och hans samhörighet med Swedenborg? Strindberg och febern, och samhörighetskänslan ...

Av: Göran af Gröning | 02 september, 2014
Litteraturens porträtt

Sensommar i Beit Jala

  Den 20 och 21 september 2010 hölls den första "Festival des villes pour la Paix" ("Städernas festival för Freden") i Palestina, samorganiserad av städerna Beit Jala (Västbanken), Jena (Tyskland) och ...

Av: Marc Guerrien | 15 februari, 2011
Kulturreportage

Brott och straff 5 Mordets estetik- strafflagens retorik



altSommartidens intåg medförde varje år en ny spektakulär mördare, presenterad mellan årstidens första mördarsnigel och en hotande asiatisk dödsinfluensa, eller om denne kom insprängd mellan den galna kosjukans efterdyningar och diverse herpesepidemiers härjningar. Kunde också komma i par med en mördaralg eller ligga tidsmässigt infasad i den aktuella svininfluensans lynniga härjningar. Och utbudet var brokigt. Det var tal om mördare av alla de slag och sorter. Tillfälliga mördare, barnamördare, våldtäktsmördare, sommarmördare, massmördare. Alla med olika motiv och karaktärer.

Som de små mördarna. Obetydliga män i slitna kostymer och med flottigt hår eller kanske ordentligt klippta i nacken fast med lite mjäll bara, bland annat på axlarna, kanske iklädda kofta och med buskiga ögonbryn och naturligtvis med hår i näsan och med en ålder av cirka femtiotre år, lite lönnfeta, som efter trettio års äktenskap tar livet av sin stackars fru på det mest utstuderade sätt. Eller kanske det sker på ett rått och bestialiskt sätt och blir till rena slakten att gå lös på lilla frugan som en våldsgalen människobest och slå sönder henne ned i minsta slamsa med en grov klyvyxa.

Det är mord som ofta sker på landsbygden i närheten av vedbodar eller redskapsbodar med god tillgång till tjänliga redskap. Som om alla de dagar äktenskapet varade nu sammanfattades i detta groteska dåd. Att alla de morgnar hon väckt honom ur hans usla sömn, varje kväll när hon ställt klockan och stängt av teven därför att hon menade att nu var det dags att avsluta dagen, att arbetet på åkrarna väntade nästa dag, att potatisen skulle tas upp, att rovorna skulle skördas, att grisarna behövde nytt staket på grisabacken, att det var som om hon ville avsluta hans liv, begränsa och snöpa hans tillvaro.

Att var och en av alla dessa dagars tankar och rörelser nu summerades och sammanfattades i detta bestialiska dåd. Som om mördaren levt känslomässigt tjudrad som i en klaustrofobisk spilta. Att han uppfattade allt i livet som en enda ofrihet. Varje harkling från den stackars oskyldiga frun framstod nu som kommandorop, exekutiva befallningar och mentala avrättningar. Han såg bara bojor omkring sig. Och hans ego tålde inte detta. Det ville inte växa i honom att han egentligen var alldeles fri. Bojorna fanns redan i honom innan han träffat sin fru. Nu kom upproret och frigörelsen. Snedriktad och fel mot den stackars frun. Han kämpade det instängda egots bittra kamp och upplevde dess stängelsomgärdade tragik. En våldets trånga återvändsgränd. En Don Quijotes dystra tvekamp med hjärnspöken. En  kvävande mental tvångströja där dödandet valdes som en meningslös, verkningslös och vettlös utväg.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Han gjorde då sig skyldig till detta dåd som var det mest avskyvärda i Lagboken. Att mörda. Och som reglerades i Brottsbalken kapitel 3, paragraf 1 där bestämmelsen utan åthävor och helt i avsaknad av retorik eller annat verbalt tingeltangel i sparsmakad ton pekar ut det mest brottet och dess påföljd.

Brb 3 kapitel 1§: Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid.

altHär kan man känna farans och aggressivitetens vibrationer formulerade i paragraferna. Här illustreras kampen mellan de kriminella själarna och de samhällsbevarande lagförarna i rättsmaterian. Här andas paragrafernas värn mot hot och fara våld och elände. En kamp där blodspillan och paragraflidelse, vapenexercis och rättsmoral figurerar som ordinarie ingredienser. Här finns brottsplatsundersökningar redovisade med bilder från brottsplatser av lemlästade människor och använda vapen och dessutom rekonstruktioner av händelseförlopp och dokumenterade vittnesmål. Här finns utsöndringar från rädda människor, människor i fara. Här finns materia kring rättsfall med mordet som huvudingrediens.

     Som fallet med Gustafsson. Det så kallade Semesterdådet.  Bertil G Som slog ihjäl sin fru. Han kom på henne under semesterresan i sängen med en granne och reskamrat. Gustafsson blev furiöst arg och slog och slog med stolsbenet och slog ihjäl både fru och granne. Och i cellen begrundade han sitt öde i fyrkantig omslutning och reflektion. När han satt där hade han en blårutig skjorta och rökte små vinda cigaretter av en billig sort. Tummarna och pekfingertopparna var bruna av allt rökande. Och han hängde sig strax i lakanen i ren ånger över att ha tagit både sin hustru och sin vän av daga. Den blårutiga skjortan var prydligt hopvikt på britsen och cigaretterna låg ovanpå skjortan inne i ett skrynkligt paket. Under tiden han byggde upp mod för att ta detta beslut att ta sig av daga låg han mest vänd in mot den kalla cellväggen. Efter hans död kunde man skönja en urgröpning i madrassen formad i kontur och struktur efter hans magra kropp. Det var Gustafsson. Drabbad av samhällets hämnd via brottsbalkens individualpreventiva påföljder.

Det fanns de mest spektakulära mördare. Som på måfåmördarna som bara ville slå ihjäl helt enkelt, om det fanns någon dom kunde slå ihjäl bara, endast för sakens skull och som letar lynnigt i tillfällighet mitt på gatan eller utanför affären och bara slår ihjäl. På måfå.  

Eller som den där massmördaren som kommit i ropet i media. Alla kända och okända mord tillskrevs den nye mördaren. Här speglades omedelbart massmedias roll i den nya rättsstaten. Om hur tidningarna obevekligen påverkade synen på ett mål, ett fall, en brottsling. Hur allmänhetens avsky riskerade att avspeglas i de vingliga domarna. Den nye mördaren utvecklades snabbt i kvällspressen till en massmördare. Advokater, psykiatriker, rättsläkare, obducenter och diverse andra gjorde karriärer kring mördaren. Han fick till och med fundera i kåserande stil i någon kvällstidningsspalt kring sina exempellöst grymma mord och dess eventuella upphov i barndomen. Helt enkelt offentligt spekulera i varför han gjorde det. Och han beskrev "känslan" när han förgick sig och lemlästade sina stackars offer. Mördaren berättade alltså utförligt om sitt mördande i tidningarna. Grannar och anhöriga intygade dessutom sin förvåning och gav bilder över hur vanlig mördaren var.

                      - Han var väldigt vanlig, brukade gå och handla lättmjölk på Ica, klappade hundar, tog upp barn i knät, att något sådant kunde hända här?, säger Eva Carlesson där hon står utanför ICA-butiken. Och hon fortsätter:

                      - Nu är man rädd. Kanske man blir våldtagen och styckad?

                      På grund av mördarens bestialiska dåd startade den obligatoriska debatten om psykiatrins förmåga att hålla reda på sina galningar. Som ett brev på posten slutade denna alltid i myndigheters löften om nya åtgärder, utbyggd vård, ökade kontakter mellan ansvariga enheter och vad det nu kunde vara. Bakgrunden togs som vanligt fram av kritikerna om psykiatrins stora reform vilken enligt många, egentligen varit ett förtäckt sparbeting av kolossalformat.

           alt           Med anledning av detta massmördarspektakel gick diskussionernas vågor höga kring det faktum att den utpekade och tilltalade massmördaren erkände alltfler mord. Detta under pågående terapi på det sjukhus han var inlåst. Och detta under påverkan av psykiatriker men också av brottsutredare inom polisen som nu såg chansen att bringa klarhet i flera spektakulära och ouppklarade mord som inträffat de senaste åren. 

                      Heta diskussioner utbröt mellan experter om huruvida mördaren verkligen hade utfört alla dåden och man tog yrkesmässig heder och ära av varandra, och böcker skrevs, förlag tryckte nya upplagor med titlar som " I en massmördares huvud", "Mellan Icas köttdisk och styckmordet". Kontentan blev 10 böcker publicerade i ämnet och  5 karriärer som utvecklades och 3 som avvecklades eller fick andra abrupta slut. Dessutom kunde två avsatta psykklinikchefer räknas in då rättspsyket mot allt förnuft hade släppt ut den åtalade då han som klinikchefen uttryckte det: "...hade skött sig jättebra på avdelningen och bäddat sin säng och diskat sin kaffekopp...", "Man kan ju aldrig vara säker!", underströk psykiatrikern Hans-Erik Överby när kritik framfördes mot hans beslut och han tar nu tjänsteledigt från sjukhuset för att koncentrera sig på att skriva en bok om den spektakuläre mördaren.

                      Den utpekade erkände allt som förelades honom. En mängd barnamord verkade nu kunna klaras upp. Men kritikerna menade att han läst in sig på fallen och att erkännandena ingick i hans sjukdomsbild.

                      Brottsutredningar och rättegångar hade allt oftare blivit offentliga angelägenheter. Simultana rättegångar drevs i media, företrädesvis i kvällspressen. Misstänkta som ännu inte var fällda dömdes i förtid i extraupplagorna, vittnesmål ramponerades, bevisning föregreps och vittneskonfrontationer och andra juridiska medel diskvalificerades genom att kvällspressen tog sig in bakom kulisserna och fick vittnen och rättstjänare att lätta på munbanden. På detta sätt uppstod något nytt i landets rättsskipning: Kvällspressens offentliga rätt där domar avkunnades likt ståndrätter. Rättstjänare påverkades. Vittnesmål gavs offentlighet och man förbrukade på så sätt dess rättsliga värde inför rättegången.

                      De kända advokaterna i de stora målen gick innan rättsprocesserna startade ut och förde sina pläderingar i press och teve. Fantombilder och autentiska bilder på både efterlysta och redan intagna exponerades så att förutsättningar för rättvisa domslut ändrades och urholkades. Misstänkta som ännu inte var dömda behandlades som skyldiga.

                      Kvällspressen försvarade sig mot kritik för sitt förfarande genom att avge sitt eviga mantra: "allmänintresset". Detta begrepp användes att beskriva grunden för de beslut om publicering som togs. 

Lagboken skulle stå trygg och pålitlig där textens retorik skulle stå emot brottets estetik och med detta skulle juristen kunna yrka påföljd och rannsakan, dom och straff och slutgiltig exekutivitet. Detta till individuell och allmän prevention.

Det handlade om de mest avskyvärda brotten, de syndigaste excesserna, det grövsta äcklet, och det skändliga brottet av dem alla, hämtat ur människans lägsta botten, att spela Gud genom att ta en annan människas liv.

 Benny Holmberg, text
Monika Linn Holmberg, text

Ur arkivet

view_module reorder

Den stockholmska barfotatrion åter på frammarsch

  Bandets galne trummis Andreas, basisten Joen och Martin. Den stockholmska barfotatrion på frammarsch Riffrockarna, Jaaris pojkar eller den underliga barfotatrion. Som man säger: kärt barn har många namn. Deras egentliga och ...

Av: Petter Stjernstedt | Musikens porträtt | 16 februari, 2007

I skuggan av ljuset. Om Gregory Crewdson

Ingenting kan väl vara mer trendriktigt inom konstvärlden just nu än foto. Kulturhuset i Stockholm har dock satsat på denna konstform i ett antal år och har generöst bjudit på ...

Av: Nancy Westman | Konstens porträtt | 26 mars, 2011

"Kritikernas kritiker" - ny konstform bringar förtjusning och förtret

Jag sällar mig minsann till alla andra tyckare som i detta nu besätter varenda blank ruta där man kan få in en stavelse eller två. Jag njuter av att kommentera ...

Av: Linda Bönström | Essäer om litteratur & böcker | 28 januari, 2010

"Ju mer vi är tillsammans..." Individualisternas kollektiva härdsmälta

Det är inte längre en tvistefråga utan det är fint att vara individualist. Vi har fattat "ensam är stark"-grejen, vi ser värdet i åsikt som värdet i oss själva, man ...

Av: Linda Bönström | Essäer om samhället | 18 juni, 2011

En politisk ontologi? Om Giorgio Agambens Homo sacer

Vad skulle det innebära att tänka oss politikens ontologi? Som ett politikens ursprung? Före värdeomdömen och olika politiska ideologier och partier. Frågorna ställs av översättaren Sven-Olof Wallenstein i efterskriften till ...

Av: Marie Hållander | Essäer om religionen | 15 januari, 2011

Sweden Rock. Foto: Sture Svensson

Sweden Rock 2015

Fotografen Sture Svensson på Tidningen Kulturen har varit på besök i Norje i Blekinge och dokumenterat Sweden Rock 2015, en resa bland gamla 1980-talets rockare och nya unga spännande band ...

Av: Sture Svensson | Essäer om musik | 16 juni, 2015

Hobbiten, en oväntad resa bort, och hem igen

J.R.R. Tolkiens bok ”Hobbiten – Bort och hem igen”fångar essensen av drömmen om ett mysigt hem med ensjungande tekittel. Vissa romankaraktärer åker runt hela jorden för att komma hem. Andra ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 06 december, 2012

Ungdomlig revolt i bildningsromanen Om Wilhelm Meisters läroår av Goethe

Det är sent 1700-tal och den tyske köpmanssonen Wilhelm Meister vill bryta sig loss från sin instängda borgerliga familj och ge sig ut i världen. Efter upptäckten av att hans ...

Av: Elin Schaffer | Essäer om litteratur & böcker | 18 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.