Når det gode liv ikke er til å skjelne fra streben etter lykke

Innledning Artikkelen min er om følgende anliggende. (1). Liv som henger sammen, er å foretrekke framfor å ha et oppsplittet liv. Meningsfylte liv henger sammen. Det gode liv er om liv ...

Av: Thor Olav Olsen | 21 november, 2013
Agora - filosofiska essäer

Carl Milles skulptur

Biblicism i modern film

Människans sägner är så mycket mer än bara ursprungsberättelser och övernaturliga förklaringar på världsfenomen; de erbjuder visdom, moraliska budskap och levnadsregler för dem som söker, skriver Noak Gröning som i ...

Av: Noak Gröning | 12 juni, 2015
Essäer om film

11. Söder

 Sprutande, porlande, kluckande, drippande och droppande är stadens park för den som går förbi Högevallsbadet, står en stund framför någon av fontänerna, promenerar kring dammen eller råkar hamna där siste ...

Av: Söder | 24 februari, 2012
Lund har allt utom vatten

Rune Depp 5

Av: Janne Karlsson | 10 februari, 2012
Kulturen strippar

Avancerade folklivsskildringar



Carl Wilhelmsson, Fiskarkvinnor på väg från kyrkan, 1899Fram till slutet av januari 2010 kan vi se verk av Carl Wilhelmson (1866-1928) på Waldemarsudde i Stockholm. Till utställningen finns en stor och vacker katalog. Förutom de aktuella texterna om konstnären och utställningen är den något ovanlig på så sätt att man får veta namnen på dem som finns på tavlorna. Det beror på att Waldemarsudde har samarbetat nära med Wilhelmsons barnbarn, Thomas Lagerman (död 2008) och hans fru Mona.

Carl Wilhelmson är född i Fiskebäckskil och han är med rätta mest känd för sina målningar från Västkusten. Här följer emellertid några andra linjer i hans konstnärskap. Ett motiv som kommer in helt naturligt är att flera generationer lever tillsammans. Så var det i Sverige för hundra år sedan och så är det i "Interiör" från 1895 som prins Eugen köpte 1913. Allt och alla, bohag, personer och sysslor får plats i det lilla rummet. Barnet i vaggan är centrum i tavlan och en gammal sjöman sköter vaggandet. En kvinna binder nät, en annan stickar och en skolflicka arbetar på sin griffeltavla. Ljuset kommer från ett fönster i fonden men fortfarande dröjer lite av det mörka Düsseldorfmåleriet kvar med golvbräderna in mot mitten av tavlan. 

Wilhelmsons far dog 1875 och modern Mathilda öppnade så småningom en liten lanthandel.En scen från den visar målningen "I byhandeln", 1896. Vi ser modern bakifrån vid sin disk men uppmärksamheten riktas mot Johanna Torgersson som ser ner i börsen som hon håller i handen. Det är en sådan där börs av läder med knäppe av metall, som vi brukade kalla smålandsbörs. En ung kvinna och en pojke väntar på sin tur. På disken står en våg med vikter - vacker på ett sådant sätt som ett nyttoföremål kan vara - och ovanför den Johannas ansikte när hon granskar sin börs. Nere till höger på disken står ett fat med smör, vitt och inte gult. Det är nu för tiden som smör är gult. Färgerna i tavlan går i brunt och blått med accenter i rostrött. Så småningom blir Wilhelmsons färgskala ljusare och han lägger på färgen som fläckar tillsammans med penseldrag. 

Förutom på västkusten fann han sina motiv i Uppland, Värmland, Lappland och på längre resor i Europa. Populärt i dag är att ständigt tala om "berättelser" men Wilhelmsons målningar har verkligen något att berätta. Man måste försöka bortse från att termer blir slitna och konstatera att han var en folklivsskildrare av rang - både när de gällde att måla kläder och redskap i detalj och likaså att fånga den stillsamma dramatiken i en scen - som den i byhandeln och i nästa exempel "Jordarbetare" i Uppland 1904. En ung man, en pojke och en äldre man är på väg hem från en arbetsdag. Det är något i hållningen som gör att det troligen är kväll. De är på väg hem efter en arbetsdag.  Centrum i tavlan är den ena hästens huvud, med ljus man och bussig pannlugg över huvudlaget och den gamles tag i betslet vid den mjuka mulen. Svart, grått, brunt och blått men färgskala är lite ljusare än i Bohusläns interiörer. I brev har Wilhelmson berättat hur mycket han tyckte om att måla hästar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Carl Wilhelmsson, Juniafton i Värmland, 1902Från trakten av Utterbyn nära Torsby i Värmland, där Wilhelmson bodde på somrarna, kommer flera berömda målningar: "Lördagsafton" 1900 och "Juniafton" 1902. Det är stillsammare scener än det som Gustaf Fröding beskriver i sin dikt "Det var dans bort i vägen på lördagsnatten". Flickornas förkläden är noggrant avbildade och på huvudet har de ljusa sjaletter. Sjaletterna och andra huvudbonaderna år också ett tema som man kan följa på Wilhelmsons tavlor. Barhuvad var man endast inomhus. Hattar hade herrskapsfolk och svarta sådana hade männen, unga såväl som gamla. I Bohuslän hade männen till vardags skepparmössa, så kallad vegamössa, med skärm. Värmlandsflickornas sjaletter är rutiga i ljusa färger medan kvinnorna i Bohuslän hade svarta huvuddukar när de gick till kyrkan. De äldre kvinnornas sjalett var av svart silke. Så var det i schartauanernas Bohuslän på tavlan "Fiskarkvinnor på väg från kyrkan" (1899) och "I kyrkogårdsporten" (1903). Fortfarande fanns det gamla kvinnor på 1950-talet i Västergötland, där jag växte upp, som hade på sig sina svarta silkessjaletter när de gick i kyrkan. De satt alltid på fruntimmerssidan till vänster om mittgången i kyrkan. Vår familj med pappa och mamma och mina syskon satt alltid på manssidan till höger.

Ljusa sommarhattar med band har kvinnorna på målningen "Midsommarafton" och nu är vi framme vid 1915. Flera generationer firar midsommar tillsammans. Det är rörelse i bilden och ljusa färger. Barn leker på stranden. En gammal man har slagit sig ner på en sten till höger i bilden. En studentmössa skymtar bland de unga som umgås med varandra. Carl Wilhelmsson, Kyrkfolk i båt, 1909Sommarhattar och barhuvade om vartannat. Men penselföringen är annorlunda. Färgen är pålagd som i prickar på det sätt som till exempel Georges Seurat gjorde i sin "pointillism". Samma teknik använde Wilhelmson redan i "Gruvbrytning" i Kiruna 1906 även när tavlan föreställer gruvarbetare och deras maskiner. Samma stil är det i porträttet av Hjalmar Lundbohm (1923), som grundlade malmbrytningen i Kiruna. Ljus är målningen av fröken Agnes Cleve, gift Jon-And från 1907. Bara ett par riktigt långa hattnålar kunde hålla den ljusa sommarhatten på plats ovanpå den uppgummade frisyren.

En hel del är förändrat sedan Wilhelmson målade sina första interiörer. På tavlan "Gårdens dotter" (1902) möter vi konstnärinnan Anna Sahlström på Sahlströmsgården i Värmland. Hon sitter strängt rakt upp och ner i en stol vänd mot betraktaren men hon ser inte direkt på oss. Klänningen är svart men kanske är den ljusa bården på kjolen från ett svart förkläde. Lika rak är den höga väggklockan, den vita kakelugnen som skymtar intill liksom de raka trasmattelängderna som löper över golvet. Genom fönstret ser vi ett ljust sommarlandskap. Hon är mer än ett porträtt. Det är som om hon symboliserar tradition och allvar i en familj.

Wilhelmson var Annas lärare på den skola i Göteborg som sedan fick namnet Valand. I boken "Anna Sahlström - gårdens dotter" av Birgitta Mandorf (Vildgåsens förlag 1991) kan man läsa om Wilhelmsons vänskap med syskonen Sahlström och de konstnärer som då rörde sig mellan flera grupperingar: vid sjön Racken nära Arvika och i Fryksdalarna i Värmland, i Lappland, på Västkusten och i Paris.

Birgitta Milits

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Utveckling och tillväxt samt miljökamp

Ser ett plakat som bjuder in till en diskussionskväll om miljöarbetet i Östra Vätternbranterna. Det naturgeografiska området sträcker sig från Jönköping i söder, genom delar av Tranås och Ödeshögs kommuner ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 27 augusti, 2012

Three ladies in Cairo. Del III. New family member

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | Utopiska geografier | 15 juli, 2014

Liv Strömquist och äktenskapets baksida

Porträttet ingår i Christer Järeslätts projekt REFRICATER. Hela porträttserien visas på Hotel Tylösand 27 juni - 31 augusti. Liv Strömquist är en av senare års mest omskrivna serietecknare. Hennes rättframma ...

Av: Jimmy Wallin | Litteraturens porträtt | 30 juni, 2008

Hans O Sjöstrom. Kalkyl

Hans O Sjöström född 1939, före detta journalist, verksam som översättare. Har skrivit och utgivit tre romaner, fyra böcker med sakprosa och arbetat med Folket i Bild/Kulturfront och gör det ...

Av: Hans O Sjöström | Utopiska geografier | 03 februari, 2014

Bonaden från Överhogdal

Från Asken Yggdrasils tupp "Gullinkambe" har egentligen menats Gulltopp (emblem för sol-ljus guden…

I den nordiska mytologin rytande tuppen Gullinkambe (den med gyllene kam) på toppen av trädet Yggdrasil motsvarar Gulltopp (den guldluggade, den mytiska häst som är Heimdalls emblem), Heimdall som blåser ...

Av: Javad Mofrad | Essäer om religionen | 25 Maj, 2017

Ur omslaget av Vad hände när och var? : Historisk atlas

Vad hände när och var?

År 2000 höll jag ett seminarium på Bokmässan i Göteborg. Då mötte jag en tjugoettårig Kristoffer Lind, som var där med ett nystartat förlag, Lind & Co. Kristoffer och jag ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 29 januari, 2016

Ragnar Thoursie Foto Ulla Montan

Kråkorna skrattar ännu

Cecilia Persson om poeten Ragnar Thoursie

Av: Cecilia Persson | Litteraturens porträtt | 10 Maj, 2016

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen del 3

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 04 Maj, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.