Paul de Man och litteraturen som självbiografi

Paul de Man föddes 1919 i Antwerpen, flyttade 1948 till USA där han dog 1983 i New Haven. Hans tid i Belgien präglades förstås av kriget och ockupationen; hans amerikanska ...

Av: Arne Melberg | 26 Maj, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Din klara sol går åter opp

I dag såg jag solen gå upp, d v s jag såg den översta röda kanten sticka upp över horisonten, en underbar syn. Och jag sade till min fru: ”Tänk ...

Av: Erland Lagerroth | 25 oktober, 2011
Essäer

Philip Roth åttio år – en författare som satt sin sista punkt

Den 16 mars firade Philip Roth sin åttioårsdag i sin hemstad Newark i New Jersey, på västra sidan av Hudsonfloden mittemot Manhattan. Förstaden han växte upp i, Weequahic, hade den ...

Av: Ivo Holmqvist | 22 mars, 2013
Litteraturens porträtt

En fabulös resa in i Sven Nordqvists underbara bildvärld

“Jag har alltid tyckt om att teckna. Min mamma uppmuntrade mig, hon var själv duktig på att teckna och måla. Att jag för en gångs skull var bättre på någonting ...

Av: Belinda Graham | 30 oktober, 2014
Kulturreportage

Avancerade folklivsskildringar



Carl Wilhelmsson, Fiskarkvinnor på väg från kyrkan, 1899Fram till slutet av januari 2010 kan vi se verk av Carl Wilhelmson (1866-1928) på Waldemarsudde i Stockholm. Till utställningen finns en stor och vacker katalog. Förutom de aktuella texterna om konstnären och utställningen är den något ovanlig på så sätt att man får veta namnen på dem som finns på tavlorna. Det beror på att Waldemarsudde har samarbetat nära med Wilhelmsons barnbarn, Thomas Lagerman (död 2008) och hans fru Mona.

Carl Wilhelmson är född i Fiskebäckskil och han är med rätta mest känd för sina målningar från Västkusten. Här följer emellertid några andra linjer i hans konstnärskap. Ett motiv som kommer in helt naturligt är att flera generationer lever tillsammans. Så var det i Sverige för hundra år sedan och så är det i "Interiör" från 1895 som prins Eugen köpte 1913. Allt och alla, bohag, personer och sysslor får plats i det lilla rummet. Barnet i vaggan är centrum i tavlan och en gammal sjöman sköter vaggandet. En kvinna binder nät, en annan stickar och en skolflicka arbetar på sin griffeltavla. Ljuset kommer från ett fönster i fonden men fortfarande dröjer lite av det mörka Düsseldorfmåleriet kvar med golvbräderna in mot mitten av tavlan. 

Wilhelmsons far dog 1875 och modern Mathilda öppnade så småningom en liten lanthandel.En scen från den visar målningen "I byhandeln", 1896. Vi ser modern bakifrån vid sin disk men uppmärksamheten riktas mot Johanna Torgersson som ser ner i börsen som hon håller i handen. Det är en sådan där börs av läder med knäppe av metall, som vi brukade kalla smålandsbörs. En ung kvinna och en pojke väntar på sin tur. På disken står en våg med vikter - vacker på ett sådant sätt som ett nyttoföremål kan vara - och ovanför den Johannas ansikte när hon granskar sin börs. Nere till höger på disken står ett fat med smör, vitt och inte gult. Det är nu för tiden som smör är gult. Färgerna i tavlan går i brunt och blått med accenter i rostrött. Så småningom blir Wilhelmsons färgskala ljusare och han lägger på färgen som fläckar tillsammans med penseldrag. 

Förutom på västkusten fann han sina motiv i Uppland, Värmland, Lappland och på längre resor i Europa. Populärt i dag är att ständigt tala om "berättelser" men Wilhelmsons målningar har verkligen något att berätta. Man måste försöka bortse från att termer blir slitna och konstatera att han var en folklivsskildrare av rang - både när de gällde att måla kläder och redskap i detalj och likaså att fånga den stillsamma dramatiken i en scen - som den i byhandeln och i nästa exempel "Jordarbetare" i Uppland 1904. En ung man, en pojke och en äldre man är på väg hem från en arbetsdag. Det är något i hållningen som gör att det troligen är kväll. De är på väg hem efter en arbetsdag.  Centrum i tavlan är den ena hästens huvud, med ljus man och bussig pannlugg över huvudlaget och den gamles tag i betslet vid den mjuka mulen. Svart, grått, brunt och blått men färgskala är lite ljusare än i Bohusläns interiörer. I brev har Wilhelmson berättat hur mycket han tyckte om att måla hästar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Carl Wilhelmsson, Juniafton i Värmland, 1902Från trakten av Utterbyn nära Torsby i Värmland, där Wilhelmson bodde på somrarna, kommer flera berömda målningar: "Lördagsafton" 1900 och "Juniafton" 1902. Det är stillsammare scener än det som Gustaf Fröding beskriver i sin dikt "Det var dans bort i vägen på lördagsnatten". Flickornas förkläden är noggrant avbildade och på huvudet har de ljusa sjaletter. Sjaletterna och andra huvudbonaderna år också ett tema som man kan följa på Wilhelmsons tavlor. Barhuvad var man endast inomhus. Hattar hade herrskapsfolk och svarta sådana hade männen, unga såväl som gamla. I Bohuslän hade männen till vardags skepparmössa, så kallad vegamössa, med skärm. Värmlandsflickornas sjaletter är rutiga i ljusa färger medan kvinnorna i Bohuslän hade svarta huvuddukar när de gick till kyrkan. De äldre kvinnornas sjalett var av svart silke. Så var det i schartauanernas Bohuslän på tavlan "Fiskarkvinnor på väg från kyrkan" (1899) och "I kyrkogårdsporten" (1903). Fortfarande fanns det gamla kvinnor på 1950-talet i Västergötland, där jag växte upp, som hade på sig sina svarta silkessjaletter när de gick i kyrkan. De satt alltid på fruntimmerssidan till vänster om mittgången i kyrkan. Vår familj med pappa och mamma och mina syskon satt alltid på manssidan till höger.

Ljusa sommarhattar med band har kvinnorna på målningen "Midsommarafton" och nu är vi framme vid 1915. Flera generationer firar midsommar tillsammans. Det är rörelse i bilden och ljusa färger. Barn leker på stranden. En gammal man har slagit sig ner på en sten till höger i bilden. En studentmössa skymtar bland de unga som umgås med varandra. Carl Wilhelmsson, Kyrkfolk i båt, 1909Sommarhattar och barhuvade om vartannat. Men penselföringen är annorlunda. Färgen är pålagd som i prickar på det sätt som till exempel Georges Seurat gjorde i sin "pointillism". Samma teknik använde Wilhelmson redan i "Gruvbrytning" i Kiruna 1906 även när tavlan föreställer gruvarbetare och deras maskiner. Samma stil är det i porträttet av Hjalmar Lundbohm (1923), som grundlade malmbrytningen i Kiruna. Ljus är målningen av fröken Agnes Cleve, gift Jon-And från 1907. Bara ett par riktigt långa hattnålar kunde hålla den ljusa sommarhatten på plats ovanpå den uppgummade frisyren.

En hel del är förändrat sedan Wilhelmson målade sina första interiörer. På tavlan "Gårdens dotter" (1902) möter vi konstnärinnan Anna Sahlström på Sahlströmsgården i Värmland. Hon sitter strängt rakt upp och ner i en stol vänd mot betraktaren men hon ser inte direkt på oss. Klänningen är svart men kanske är den ljusa bården på kjolen från ett svart förkläde. Lika rak är den höga väggklockan, den vita kakelugnen som skymtar intill liksom de raka trasmattelängderna som löper över golvet. Genom fönstret ser vi ett ljust sommarlandskap. Hon är mer än ett porträtt. Det är som om hon symboliserar tradition och allvar i en familj.

Wilhelmson var Annas lärare på den skola i Göteborg som sedan fick namnet Valand. I boken "Anna Sahlström - gårdens dotter" av Birgitta Mandorf (Vildgåsens förlag 1991) kan man läsa om Wilhelmsons vänskap med syskonen Sahlström och de konstnärer som då rörde sig mellan flera grupperingar: vid sjön Racken nära Arvika och i Fryksdalarna i Värmland, i Lappland, på Västkusten och i Paris.

Birgitta Milits

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Ingela Lind  Foto Bengt Oberger

Den övermodiga Ingela Lind

Man kan kanske tycka att Ingela Lind valt en onödigt defensiv undertitel till sin senaste essäsamling ”Övermod” som just kommit på Atlantis: ”utsvävningar och lätta stycken”. Visserligen förekommer det en ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 21 augusti, 2016

Vatikanen – en stat med ständiga skandaler

Katolska kyrkan växte långsamt fram när det som sedan skulle bli Sverige började kristnas på 800-talet och etablerades på allvar i och med att den förste kristne kungen Olof Skötkonung ...

Av: Christer Nilsson | Essäer om religionen | 29 Maj, 2013

Stig Larsson: Umeå var mardrömmen

TEMA VÄSTERBOTTEN Stig Larsson. Foto: Gustaf Andersson. Regissören och författaren Stig Larsson lämnade Umeå för över trettio år sedan. För Tidningen Kulturen berättar han nu sin Västerbottenshistoria. – Värstingarna på Grubbeskolan kallade ...

Av: Gustaf Andersson | Litteraturens porträtt | 04 februari, 2008

Lars Gustafsson Foto CC BY-SA 4.0

Lars Gustafssons 70-tal: fakta, fiktion och autofiktion

Lars Gustafsson är en av den svenska litteraturens mest mångfacetterade författare. I det avseendet kan han erinra om giganter som Strindberg och Goethe! Hans publikationslista omfattar som bekant inte bara ...

Av: Torsten Rönnerstrand | Litteraturens porträtt | 09 mars, 2016

"Ingen ska få läsa det här. Inte ens mamma" Om Barbro Lindgrens dagböcker

När ljumma minnesvindar letar sig upp i våra medvetanden och aktualiserar det glömda och fördolda i barndomsriket blir vi förlösta. Det handlar om de varma somrarna, de lustfyllda lekarna och ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 30 november, 2010

Anhalternas bok kitáb al-mawáqif Av Muhammed ibn abd al-jabbar al-Niffarí

Det var 1934 som A. J. Arberry såg till att Muhammad ibn Abd al-Jabbar ibn al-Hasan al-Niffarís verk för första gången publicerades både på original­språket och i engelsk översättning (E ...

Av: Hesham Bahari | Essäer om religionen | 25 april, 2013

Roberto Bolaños svarta karneval

Roberto Bolaño (1953-2003) är en av de senaste årens största internationella författarsuccéer. På svenska finns sedan i fjol inte bara de båda stora romaner som grundlagt hans berömmelse, De vilda ...

Av: Ulf Lindberg | Essäer om litteratur & böcker | 10 januari, 2012

Kvinnors skapande, Hilma af Klint och Violet Tengberg

  Hilma af Klint, Serie US målad 1913 I den biografiska uppslagsboken Svenska konstnärer kan man i den senaste utgåvan från 2008 läsa följande: "Hilma af Klint f. 1862 i Solna d ...

Av: Lena Månsson | Essäer om konst | 26 januari, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts